Stockholm -- Sverige ser ut att närma sig en Natoansökan med snabba steg.

Socialdemokraterna lämnar sitt besked i Natofrågan på söndag den 15 maj, kort efter att Finland väntas ge besked. Därefter väntar Natos toppmöte i Madrid i slutet av juni.

Natofrågan har i och med Ukrainakriget gått från att vara iskall till att bli glödhet. Men den offentliga debatt som normalt föregår nationella ödesbeslut har i stort sett uteblivit.

Vid krigsutbrottet var ett svenskt Natomedlemskap inte alls aktuellt, försäkrade försvarsminister Peter Hultqvist (S). Sedan öppnade Finland för ett medlemskap och den svenska regeringen svängde snabbt.

"Jag ser ingen poäng i att dra ut på processen", kommenterade statsminister Magdalena Andersson (S), i samband med att Finlands statsminister Sanna Marin besökte Sverige och sade att hon tycker "det vore bra om vi gjorde samma val i framtiden".

Trycket på Socialdemokraterna utifrån att sätta ned foten i Natofrågan har varit starkt trots att det finns kritik inom partiet om att det redan går alldeles för fort i en så avgörande fråga som ett eventuellt medlemskap i Nato.

Nu väntas besked denna vecka.

Om Socialdemokraterna fattar beslut att gå med i Nato skulle det finnas en stor majoritet för beslutet i den svenska riksdagen. Det råder samtidigt brett samförstånd bland partierna om att S-regeringen inte behöver ett riksdagsbeslut för att lämna in en Natoansökan.

Men flera oppositionspartier vill att en Natoansökan förankras i riksdagen med en debatt.

"På något sätt måste man låta riksdagen bli hörd", har Moderaternas utrikespolitiske talesperson Hans Wallmark sagt.

Han påpekar att det inte var länge sedan majoriteten i riksdagen sade nej till Nato.

"Det är en omsvängning som förtjänar en bred och ärlig debatt som svenska folket ges möjlighet att följa", säger han.

Samtidigt har riksdagens partier diskuterat säkerhetspolitiken i en analysgrupp under ledning av utrikesminister Ann Linde (S), en grupp som lägger fram sin analys av läget den 13 maj.

I Finland ska ett eventuellt beslut om att gå med i Nato fattas gemensamt av presidenten och regeringen. Och tidigt torsdag kommer det första tunga beskedet om Finlands väg mot Nato då president Sauli Niinistö väntas meddela sin ståndpunkt.

I Sverige har Västerpartiet fört fram krav på en folkomröstning om Nato.

Det har avfärdats av statsminister Magdalena Andersson (S):

"Jag tycker det är en dålig ide, av flera olika skäl. Det är en fråga som jag inte tycker lämpar sig för en folkomröstning", har hon sagt.

Utrikesminister Ann Linde (S) säger "absolut inte" om en folkomröstning:

"Säkerhetspolitiken beslutas av regeringen efter förankring i riksdagen och just denna fråga är sällsynt illa vald för en folkomröstning".

Nato är på väg att stärka sitt kollektiva försvar på grund av hotet från Ryssland. Sverige och Finland kan i Nato få en viktig roll i det framtida försvaret av norra Europa.

I debatten har den svenska alliansfriheten lyfts fram som en styrka och förutsättning för Sveriges självständiga röst i världen. Frågan är vad som händer med den om vi blir medlemmar i Nato.

"Vi kommer ännu mer att betraktas som en väststat bland andra", säger Ann-Marie Ekengren, expert på svensk utrikespolitik.

"Jag tror att det absolut skulle kunna påverka svensk utrikespolitik. Om vi blir medlemmar i Nato förändras grundvalarna för säkerhetspolitiken principiellt. Sedan kanske det praktiskt inte innebär så stor förändring, eftersom vi sedan länge har haft ett nära samarbete med Nato", säger Ann-Marie Ekengren, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

"Som alliansfri stat har vi varit mer autonoma och kunnat fatta mer självständiga beslut, men vi har också varit mer ensamma. Om vi blir medlemmar, så går den svenska utrikespolitiken från flexibilitet till mer förutsägbarhet".

Men hur stor förändringen blir kommer också att bero på den säkerhetspolitiska situationen, framhåller Ekengren.

"Om det blir avspänning och säkerhetspolitiken inte står överst på dagordningen, så blir det lättare att fokusera på andra frågor, men annars så tror jag att det blir svårare att få fram den svenska rösten", säger hon.

Ett ja till Nato kan öppna tidigare stängda dörrar för svensk försvarsindustri. Betydelsen ska dock inte överdrivas, säger Martin Lundmark vid Försvarshögskolan.

Kriget i Ukraina har gjort att försvarsindustrin runt om i Europa hamnat i ett helt annat ljus.

När land efter land meddelar kraftigt höjda försvarsanslag ger det effekt och den svenska försvarskoncernen Saab är inget undantag. Aktien har rusat 80 procent hittills i år på Stockholmsbörsen.

I ett mera långsiktigt perspektiv är dock den stora frågan hur företaget kan komma att gynnas vid en svensk Natoansökan.

"Överlag är det tydligt gynnsamt och få nackdelar även om det inte blir någon ofantlig skillnad. Sverige är redan med i så många Nato-processer och har samarbeten med USA – den stora giganten", säger Martin Lundmark, universitetslektor i försvarssystem vid Försvarshögskolan.