Innehållet är fritt att använda med vissa användarbegränsningar, besök våra FAQ för användarvillkor.
Om du klickar på ladda ned/bädda in, bekräftar du att du har läst och accepterar användarvillkoren.
Download

Coronastrategin förmörkar bilden av Sverige

Innehållet är fritt att använda med vissa användarbegränsningar, besök våra <a href="https://ednh.news/sv/faq" target="_blank">FAQ</a> för användarvillkor.<br/>Om du klickar på ladda ned/bädda in, bekräftar du att du har läst och accepterar användarvillkoren.
Stockholm -- Den negativa bilden av Sverige växer i de nordiska länderna. En undersökning bland grannländernas invånare visar att närmare hälften ändrat sin bild av Sverige senaste året. De flesta till det sämre – på grund av coronastrategin.

"Det är inte så överraskande med tanke på hur stark medierapporteringen har varit under det senaste året. Man har jämfört sina länder med Sverige. Medierapporteringen beror på att Sverige stuckit ut i sin hantering av coronapandemin", säger Madeleine Sjöstedt, generaldirektör Svenska institutet.Svenska institutet har undersökt attityden till Sverige bland invånarna i de nordiska länderna. I genomsnitt har 44 procent ändrat uppfattning, 39 procent av dem till en mer negativ.

Hanteringen av coronapandemin beskrivs av de tillfrågade som bristfällig och felaktig, vilket försämrat deras bild av Sverige.

"Det är naturligtvis inte bra. Men det finns en väldigt positiv grundsyn och det är något att bygga vidare på", säger Madeleine Sjöstedt.

Sverige polariserar

Även hanteringen av migrationsfrågor och kriminalitet förekommer som skäl till en försämrad bild, framförallt i Danmark.

Svenska institutet lyfter fram att drygt hälften av dem som svarat är positivt inställda till Sverige. Norge har störst andel positiva. Följt av Danmark, sedan Island och sist Finland.

Jämfört med andra länder så är nordbor mer negativa till Sverige, enligt myndigheten, som hänvisar till tidigare studier.

"Vi tror att det har att göra med att man bedömer Sverige inrikespolitiskt. När man är mer insatt blir man mer kritisk", säger Madeleine Sjöstedt.Jämförelsen av kännedom om Sverige och attityd visar att ju mer man vet om Sverige desto starkare åsikt. Här syns även en politisk vattendelare. Enligt Svenska institutet så är de med en starkt negativ bild av Sverige män långt till höger på den politiska skalan, medan de med en starkt positiv bild av Sverige är yngre och kvinnor.

Konflikter i stället för samarbeta

Norden är en viktig handelsmarknad för Sverige. I regeringens utrikesförklaring 2021 uttrycktes behovet av att komma närmare de nordiska länderna. Ländernas statsministrar har satt målet att Norden ska bli den mest integrerade regionen 2030.

Men pandemin har prövat samarbetet. Senaste konflikten har handlat om svenska gränspendlare som hamnade i kläm när Norge stängde gränsen mot Sverige tidigare i år.

Vissa stod då utan inkomst när de inte släpptes in i Norge och inte kunde utföra sina jobb. Andra fastnade i Norge och var borta från sina familjer i veckor innan ländernas regeringar i början av mars hittade en lösning.

För Svenska institutet är undersökningen av Sverigebilden en värdemätare på vad institutet ska rikta in sig på. Men myndigheten har inget tydligt svar på hur Sverige ska vända den negativa utvecklingen och bilden poleras upp igen.

"Det kan jag inte spekulera kring", säger Madeleine Sjöstedt.

Innehållet är fritt att använda med vissa användarbegränsningar, besök våra <a href="https://ednh.news/sv/faq" target="_blank">FAQ</a> för användarvillkor.<br/>Om du klickar på ladda ned/bädda in, bekräftar du att du har läst och accepterar användarvillkoren.

Nordiska samarbetet sargat redan före corona

Relationerna mellan de nordiska länderna har knakat i fogarna i flera år. Men pandemin blottade sprickan tydligt, anser föreningen Norden.

"Coronapandmin har synliggjort att det inte fungerat, på ett sätt som vi inte var beredda på", säger Josefin Carlring, generalsekreterare Föreningen Norden.Svenskarna uppfattar att det nordiska samarbetet har försämrats under pandemin, enligt en undersökning som föreningen Norden gjort.

Inte rätt till

Men redan när gränsen mellan Sverige och Danmark stängdes under flyktingvågen 2015 blev det tydligt att allt inte stod rätt till mellan länderna, anser Josefin Carlring. Sedan 1990-talet har fokus legat på EU och Europa, inte på Norden.

TT: Vad har gått fel under pandemin?

"Man har tagit beslut på nationell nivå som påverkar grannlandet och inte gjort det i samråd med grannlandet."TT: Vad hade regeringarna kunnat göra annorlunda?

"Allt eftersom tiden gått så har vi sagt att det är viktigt att man har ett samnordiskt ledarskap. Då är det viktigt att man pratar med varandra och informerar om vad man gör, och vad nyttan är med det."

Nära relation

TT: Vilken betydelse har konflikterna, som att gränspendlare stått utan inkomst?

"Vi ser i våra siffror att var tredje svensk har en nära relation till ett annat nordiskt land. De här situationerna som uppstår påverkar på ett personligt plan. Det är viktigt att man inte väljer bort ett jobb i ett annat land eller att flytta till ett annat land av rädsla för att inte kunna ta sig till jobbet eller träffa sina föräldrar för att gränsen stängs", säger Josefin Carlring.TT: Vad behövs för att läka sprickan?

"Vi tror att man återigen bör titta på vad man vill uppnå med samarbetet. Sedan är det viktigt att visa ledarskap. Att Norden är viktigt, att det är vårt hem, att vi kan ta oss igenom det här tillsammans. Det är inte den sista krisen vi står inför".