Stockholm -- Det militära och finansiella stödet från stora europeiska länder till Ukraina minskar kraftigt, enligt en kartläggning.

Institutet för världsekonomi i Kiel har gjort en kartläggning som visar att trenden varit nedåtgående ända sedan april.

I juli utlovades endast omkring 1,5 miljarder euro i nya stöd till Ukraina, vilket mestadels kom från Norge. Enligt rapporten fokuserar länderna nu i stället på att leverera det militära stöd som redan har utlovats, men är återhållsamma med nya åtaganden.

"Europa blir allt mindre drivet att skicka vapen till Ukraina", säger Ekaterina Rebinskaya, forskningsledare på institutet, till Sveriges Radio.

Christoph Trebesch, forskningschef vid institutet, påpekar i rapporten att varken det ekonomiska eller det militära stödet täcker Ukrainas behov.

Institutets kartläggning omfattar dock inga siffror för augusti.

Estlands försvarsdepartement meddelade nyligen att landet kommer att delta i den brittiskledda utbildningssatsningen för ukrainska soldater. Estland ska tillsammans med Tyskland även sända ett fältsjukhus till Ukraina.

USA och Storbritannien har varit de mest pålitliga bidragsgivarna under de senaste sex månaderna, visar kartläggningen.

"USA är långt före alla andra. De har bidragit med 25 miljarder euro i militärt stöd", säger Rebinskaya.

Den 11 augusti hölls en givarkonferensen i Köpenhamn till förmån för Ukraina som samlade in motsvarande omkring 15 miljarder svenska kronor.

"Ukrainas strid är vår strid", sade Danmarks försvarsminister Morten Bødskov efteråt.

Ett uppföljningsmöte kommer att hållas i september, enligt Bødskov.

"Vi kommer att se fler bidrag", konstaterade han.

Ukrainas försvarsminister Oleksij Reznikov sade sig vara nöjd med mötet och resultatet.

"Våra partner vet att vi behöver pengar och de är redo. Ljuset kommer att driva ut mörkret", sade han och tackade alla kollegor som närvarat.

Målet är att trappa upp stödet bland annat genom direktproduktion av vapen till Ukraina.

Här har Polen, Tjeckien och Slovakien räckt upp handen och sagt sig vara redo att utöka sin produktion av artillerisystem, ammunition och annan utrustning.

Om även svensk vapenindustri kommer att påverkas av den nya inriktningen av Ukrainastödet kunde försvarsminister Peter Hultqvist (S) inte kommentera närmare.

"Jag utesluter ingenting. Vi är inne i en process där vi tittar på de möjligheter som finns".

En gemensam fond för vapenproduktion, ledd av Storbritannien, ska göra det möjligt att nyproducera vapen utifrån de behov Ukraina har.

Detta är nödvändigt eftersom givarländernas egna vapenlager inte är outsinliga, påpekade Oleksij Reznikov.

"Vi har alla ett lagerproblem", sade Storbritanniens försvarsminister Ben Wallace.

Sverige gjorde inte några nya utfästelser i samband med givarkonferensen.

"Jag har deltagit i mötet för att informera mig om situationen och de olika projekten. Sedan får vi fortsätta att diskutera ekonomin", sade Hultqvist.

I sitt inledningstal via länk från Kiev kallade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj Ryssland för en terrorstat som hotar omvärlden med en kärnkraftskatastrof.

Han efterlyste särskilt mer vapen och ammunition, finansiellt stöd till återuppbyggnad av skolor, sjukhus och minröjning.

"Vi kommer inte att svika er", sade Danmarks statsminister Mette Frederiksen (S).

Danmark kommer att satsa ytterligare motsvarande 1,1 miljard kronor på vapen och militärutbildning till Ukraina.

"Vi ska alla fortsätta och öka vårt stöd till Ukraina, med vapen, utbildning, minröjning och finansiellt", sade hon.

Givarkonferensen Copenhagen conference for northern European defence allies arrangerades av Danmark, Ukraina och Storbritannien. Totalt medverkade 26 länder.