Många av de åtgärder som krävs för att hejda den globala uppvärmningen kan samtidigt leda till hälsosammare matvanor, renare luft att andas och mer vardagsmotion. Det pekar en internationell forskargrupp på i en ny studie, där de beräknar ut att dessa hälsoeffekter kan rädda flera miljoner människor från att dö i förtid, som en positiv bieffekt till själva klimatåtgärderna.

"Klimatarbete betraktas ofta som en tung börda, som vi måste genomföra för att klara Parisavtalet. Men den här studien visar att vi samtidigt vinner oerhört mycket annat på att vidta de här åtgärderna", säger Chris Malley, forskare vid Stockholm Environmental Institute.

Han har själv inte varit inblandad i studien, men bedömer den som mycket ambitiöst utförd.

"Resultaten stöds av flera liknande studier som kommit under den senaste tiden. Och det här är ju egentligen inte så överraskande, för diet, motion och ren luft är några av de faktorer som betyder allra mest för vår hälsa och de har alla en stark koppling till utsläppen av växthusgaser", säger Chris Malley.

I studien, som publiceras i The Lancet Planetary Health, har forskarna bland annat undersökt effekten av att minska konsumtionen av animaliska livsmedel, som står för minst en tiondel av de de globala klimatutsläppen. Vidare har de studerat hur förändrad infrastruktur i städer kan underlätta transporter till fots och med cykel, samt hur luftkvaliteten förbättras då fossila bränslen fasas ut.

Forskarna har fokuserat på nio länder, som tillsammans står för cirka 70 procent av världens utsläpp av växthusgaser – och där ungefär hälften av världens befolkning bor: Brasilien, Kina, Tyskland, Indien, Indonesien, Nigeria, Sydafrika, Storbritannien och USA.

Underlätta promenader

Om dessa nio länder skulle skärpa sitt klimatarbete, så att de minskar utsläppen tillräckligt mycket för att nå målen för Parisavtalet, skulle det enligt forskarna från och med 2040 leda till att 1,2 miljoner förtida dödsfall undviks varje år tack vare renare luft, 5,8 miljoner som resultat av minskat köttätande och 1,2 miljoner på grund av ökad vardagsmotion.

Forskarna påpekar att effekterna i vissa fall överlappar och att talen därför inte kan summeras hur som helst.

"Då ska man komma ihåg att den totala hälsoeffekten blir betydligt större, för här har de ju bara tittat på risken att dö i förtid. Om man ser till luftföroreningar, som är mitt specialområde, så minskar risken för exempelvis astma, graviditetsproblem, förtida födslar och kärlsjukdomar, som försämrar livskvaliteten utan att alltid vara dödligt", säger Chris Malley.

"Möjlighet att satsa ytterligare"

I dagsläget räcker dock inte de de nationella klimatåtaganden (NDC) som Parisavtalets parter har lämnat in för att vare sig hejda den globala uppvärmningen i nivå med Parisavtalet, eller för att ge dessa hälsovinster, skriver forskarna i studien. Men inför det stora klimatmötet COP26 som äger rum i november ska nya klimatåtaganden lämnas in, med skärpta ambitioner.

Chris Malley påpekar att det finns positiva tecken. Redan nu har ett fyrtiotal länder lämnat in skärpta klimatåtaganden, som i många fall även innehåller åtgärder som ger hälsovinster.

"Det börjar hända saker nu, så på det viset är jag optimist. Men om man ser till själva grundproblemet, att utvinna fossila bränslen, är jag mer pessimistisk. Förra året visade vi i en studie att utvinningen måste minska med ungefär 6 procent per år, men fossilbolagen planerar i stället en ökning med två procent", säger Chris Malley.

"Vi måste börja röra oss åt rätt håll så snabbt som möjligt".