Stockholm -- Statsminister Stefan Löfven (S) avgår och låter riksdagens talman försöka hitta nästa statsminister.

Löfven har dock inte gett upp om att komma tillbaka.

Efter att ha funderat över midsommarhelgen på hur den politiska krisen ska lösas, begärde Löfven på måndagen att bli entledigad som statsminister av riksdagens talman.

"Det är det svåraste politiska beslut jag har fattat", säger han på sin presskonferens.

Alternativet hade varit att sitta kvar och utlysa extraval till slutet av september. Men det hade, enligt Löfven, inte varit det bästa för Sverige.

"Min bedömning är att svenska folket inte vill ha ett extraval nu", säger han.

Löfven varnar att ett extraval skulle kunna sätta landet i en lång politisk osäkerhet. Dessutom skulle valresultatet kunna innebära att svårigheten att bilda regering består.

[btx_image image_id="142033" link="/" position="center"][/btx_image]

Riksdagens talman Andreas Norlén kommer nu att leda processen för att hitta nästa statsminister. Han kommer snarast möjligt kalla partiledare till enskilda samtal.

I denna så kallade talmansrunda kommer talmannen att undersöka vilken statsministerkandidat som kan få tillräckligt stöd i riksdagen.

Stefan Löfven har inte gett upp om att komma tillbaka som statsminister. Men vägen dit är oklar och har flera fallgropar.

Löfven vill inte närmare gå in på chanserna för att talmannen efter talmansrundan föreslår honom igen för riksdagen.

"Det beror alldeles på vad partiledarna sagt i samtalen med talmannen", säger han.

Kan stoppa

Löfven pekar dock på att underlaget i riksdagen för en S/MP regering är samma som efter valet 2018. Han uppger också att det var en tillfällig majoritet riksdagen som riktade en misstroendeförklaring mot honom för en vecka sedan."Vänsterpartiet säger i samma stund man röstar bort mig, att man egentligen vill ha mig som statsminister", säger Löfven.

Han uppger också att det är oklart om det finns förutsättningar för en högerregering.

Nästa statsminister får inte ha 175 eller fler nej-röster emot sig i en statsministeromröstning. Tillsammans skulle S, MP, V och C kunna släppa fram Löfven som statsminister och blockera Löfvens främste rival Moderatledaren Ulf Kristersson från posten.

[btx_image image_id="142051" link="/" position="center"][/btx_image]

Men marginalen är minsta möjliga. Det kan räcka med att en enda riksdagsledamot byter sida för att förutsättningarna ska förändras.

Efter misstroendeförklaringen mot Löfven för en vecka sedan skrev den centerpartistiske riksdagsledamoten Helena Lindahl (C) på Facebook att hon inte att sörjer att Löfven fallit.

På frågan om hur säker Löfven är på sina mandat, svarar han att det är sådant som måste klargöras under den kommande processen med talmansrundor.

En annan fallgrop på vägen tillbaka till statsministerposten är statsbudgeten som ska läggas fram i början av hösten.

Det är i dag oklart hur en eventuell ny Löfvenregering skulle kunna få igenom den i riksdagen. Orsaken är att Liberalerna lämnade januarisamarbetet efter misstroendeförklaringen mot Löfven förra veckan. Det gör att en M/KD-budget med stöd av SD skulle kunna röstas igenom i stället.

Kritiserar V

Löfven vill inte gå in på om han kan tänka sig att åter bli statsminister utan att i förväg ha säkrat stöd för sin budget.

"Alla de diskussionerna ligger framför oss. Nu är det talmannen som styr processen", säger han.En lösning skulle kunna vara att få V att rösta för en budget som S, MP och C förhandlat fram. Men C vägrar att budgetförhandla med V.

Löfven uppger att den gångna veckans samtal med olika partier har varit fokuserade på att omförhandla januariavtalet, så att L ska komma tillbaka. Men allt tyder på att det hittills misslyckats.

På måndagens presskonferens gick Stefan Löfven hårt åt V. Det råder inget tvivel om att V:s agerande har lett fram till dagens svåra politiska situation, enligt Löfven.

"De röstade bort regeringen utan att själva ha ett eget regeringsalternativ", säger han.

Riksdagens talman har nu fyra försök på sig att föreslå nästa statsminister för riksdagen. Misslyckas de blir det extraval ändå.

"Då har vi en ännu allvarligare situation", säger Stefan Löfven.

"Partierna är tillbaka på ruta ett"

Nya talmansrundor innebär att Sverige är tillbaka på ruta ett, där man var efter valet hösten 2018. Statsvetare höjer samtidigt på ögonbrynen åt att statsministern gick så hårt åt Vänsterpartiet vid beskedet.

Situationen är i mångt och mycket densamma som efter förra valet – men det finns detaljer som skiljer och som kan påverka.

"Mandatfördelningen är densamma och det är samma låsningar. Men en del har också hänt. Nu är SD med i ett mer tydligt högerregeringsunderlag, som inte fanns då, och även L har glidit över till den gruppen", säger Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

TT: Hur ser chanserna till framgång ut med nya talmansrundor?

"Löfven vet att med ett extraval kan det okända hända. Det man vet är det man har. Förmodligen har det pågått rätt så omfattande förhandlingar och det kan ju hända att partierna bara behöver lite ytterligare tid på sig för att internt förankra eftergifter och så vidare", säger Hinnfors.

Förvånande V-kritik

Statsvetaren Tommy Möller trodde mer på extraval än på talmansrundor."Det tyder möjligen på att Löfven gör en bedömning om att han kanske kan få ihop en lösning mellan V och C. Det är där nyckeln till lösningen ligger", säger Tommy Möller, som är professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.

Mot den bakgrunden var det förvånande att Löfven gick så hårt åt V på pressträffen, anser Möller.

"Han lade skulden på dem för den här krisen. Det här budet man gav till Vänsterpartiet förra söndagen kan också beskrivas på ett helt annat sätt än Löfven gjorde nu. Som V upplevde det var det en helt meningslös gest", säger Tommy Möller.

"Testar Kristersson"

Det troliga är att talmannen först kommer att föreslå Moderatledaren Ulf Kristersson som ny statsminister, bedömer statsvetarna."Eftersom Löfvens regering fallit är det naturliga att pröva Kristersson, precis som man gjorde 2018 när Löfven föll. Det är möjligt att talmannen gör det lite snabbt för att testa det, och om det faller är det mer långvariga förhandlingar som väntar", säger Jonas Hinnfors.

En Kristersson-regering är inte utesluten, men det finns flera osäkra kort. Även om Liberalerna röstar lojalt med partilinjen fattas det ändå ett mandat för Kristersson, påpekar Tommy Möller.

Om ingen lösning finns efter fyra talmansrundor blir det extraval i alla fall.

"Men då kan Löfven säga att det inte är han som kastar in landet i det", säger Jonas Hinnfors.

[btx_image image_id="142073" link="/" position="center"][/btx_image]

Den här gången finns också en tydligare tidspress."Ju längre det drar ut på tiden, desto närmare kommer valet 2022, vilket gör det successivt jobbigare för partierna att ha dubbla valrörelser och allt som följer med det".

Hinnfors påpekar att det aldrig tidigare hänt att Sverige tvingats utlysa extraval efter misslyckade talmansrundor.

"Vi har haft ett extraval 1958 men då utlyste (dåvarande statsminister) Tage Erlander det direkt".

TT: Hur lång tid kan det ta innan Sverige har en ny regering på plats?

"Talmannen har sagt att det ska gå fortare den här gången, men i någon mening är han i händerna på partierna. En del av förhandlingarna har dock redan kommit igång och det borde inte ta 134 dagar som förra gången", säger Jonas Hinnfors.

Peter Wallberg

Maria Davidsson

Niklas Svahn

 {
 "excerpt": "Statsminister Stefan Löfven (S) avgår och låter riksdagens talman försöka hitta nästa statsminister. Nya talmansrundor innebär att Sverige är tillbaka på ruta ett, där man var efter valet hösten 2018.",
 "creationDate": "2021-06-29",
 "permalink": "https://ednh.news/sv/lofven-avgar-sverige-tillbaka-pa-ruta-ett/",
 "language": "sv",
 "categories": "Nyheter|Val",
 "media": "Bilder|Grafik|Videor",
 "imageFeatured": "https://ednh.news/wp-content/uploads/2021/06/sdlvsPJrt_Z7u0-nh-scaled.jpg",
 "status": "publish",
 "authorId": "31",
 "author": "tt"
}