Innehållet är fritt att använda med vissa användarbegränsningar, besök våra FAQ för användarvillkor.
Om du klickar på ladda ned/bädda in, bekräftar du att du har läst och accepterar användarvillkoren.
Download

Matpriserna skenar – risk för ökad fattigdom i höst

Stockholm -- Inflationen sjönk mer än väntat i juli på grund av lägre energipriser. Samtidigt rusar matpriserna.

"Vi har inte sett en så här snabb prisökning på livsmedel sedan mitten av 1980-talet", säger Torbjörn Isaksson på Nordea.

För de som redan levde med små marginaler – innan priserna började skena i väg – har situationen blivit ännu tuffare nu.

Nu varnar forskare för en mer utbredd fattigdom till hösten.

Den svenska inflationen i juli var 8,0 procent, enligt SCB. En klar minskning från junis 8,5 procent.

Inflationen kom också in lägre än vad ekonomerna hade räknat med. I genomsnitt låg förväntningarna på 8,3 procent.

Men än är det inte läge att jubla.

Enligt Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar, rör det sig om en kort paus som beror på att energi och el blev något billigare under juli.

"Inflationen exklusive energi låg på 6,6 procent, vilket är högre än månaden innan. Sannolikt vänder det tyvärr inte nu", säger hon.

Innehållet är fritt att använda med vissa användarbegränsningar, besök våra <a href="https://ednh.news/sv/faq" target="_blank">FAQ</a> för användarvillkor.<br/>Om du klickar på ladda ned/bädda in, bekräftar du att du har läst och accepterar användarvillkoren.

Inflationen eldas på av livsmedelspriserna. De stiger med 13,5 procent jämfört med juli förra året. Det är den största prisökningen sedan mitten av 1980-talet, enligt Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson.

"Matprisinflationen skenar. Priserna steg med 3,2 procent jämfört med månaden innan, vilket är en mycket kraftig ökning", säger han.

Torbjörn Isaksson tror att matprisinflationen nu stressar Riksbanken, som är långt från sitt mål på en inflation på 2 procent.

"Det finns ljusglimtar i horisonten, som att de globala transportpriserna och råvarupriserna har kommit ned, men det dröjer innan det slår igenom på matpriserna", säger han.

En annan ljusglimt är att prisökningen på tjänster och andra varor än livsmedel var lägre än Nordeas prognos.

"Uppgången var lite mindre bred än tidigare, vilket är positivt", säger Torbjörn Isaksson.

Mycket talar för att elpriserna kommer att stiga kraftigt under hösten vilket enligt ekonomerna talar för stigande inflation.

Alexandra Stråberg tror inte att julisiffran kommer att påverka Riksbanken.

"När hushållen märker att allt blir dyrare drar de ned på konsumtionen. Lägre privatkonsumtion kommer att ge lägre tillväxt. Privatkonsumtionen är en viktig faktor för tillväxten", säger hon.

Månadsförändringen från juni till juli var minus 0,2 procent.

På årsbasis har drivmedelspriset ökat med 41 procent och elpriset med 22 procent.

De flesta svenska hushåll kan klara av prisökningarna relativt väl. Men för de hushåll som redan innan levde med små – eller inga – marginaler kan inflationen bli ett hårt slag.

Medelsvenssons har haft en god ekonomisk utveckling under många år och kan minska sådan konsumtion som kanske inte är så svår att minska på, som att dra ner på till exempel nöjeskontot eller semesterresor. Men om de marginalerna inte finns så tvingas man i stället ta från livets nödvändigheter, säger Björn Halleröd, som är professor i sociologi vid Göteborgs universitet.

Om inflationen stiger ytterligare till hösten kommer situationen att bli ännu mer sårbar för dem som har fått det ännu tuffare ekonomiskt nu, enligt Carina Mood, som är professor i sociologi vid Stockholms universitet, forskningsledare vid Institutet för Framtidsstudier och forskar i fattigdom.

Samtidigt har den höga inflationen lett till att prisbasbeloppet, som avgör nivån på olika bidrag och avdrag, räknats upp extra mycket till nästa år – den största höjningen på 40 år. Det här påslaget, på till exempel högsta nivån i sjukförsäkringen och garantipensionen, införs däremot först vid årsskiftet.

Kompensationer från arbetsgivare i form av löneökningar som täcker inflationen bedöms inte heller som troligt, vilket kommer att leda till reallönesänkningar för hushållen.

"Prisökningarna som vi ser nu är svåra för många att klara av. Ökar priserna ännu mer samtidigt som att inkomsterna inte höjs är det klart att fler får det tufft ekonomiskt", säger Carina Mood.

Innehållet är fritt att använda med vissa användarbegränsningar, besök våra <a href="https://ednh.news/sv/faq" target="_blank">FAQ</a> för användarvillkor.<br/>Om du klickar på ladda ned/bädda in, bekräftar du att du har läst och accepterar användarvillkoren.

Något som kan leda till en mer utbredd fattigdom i Sverige till hösten. Här är det däremot viktigt att skilja de olika definitionerna för fattigdom åt, vill Carina Mood understryka.

I dag är det så kallade relativa fattigdomsmåttet vanligt förekommande, ett EU-mått som mäter hur många som har en inkomst som ligger på ett visst avstånd (mer än 60 procent) under medianinkomsten i samhället.

Eftersom det relativa fattigdomsmåttet är relaterat till inkomstnivåer kommer antalet som räknas som fattiga mest troligt inte att påverkas, enligt Björn Halleröd.

"Fler kommer inte att bli fattiga i den meningen om inte arbetslösheten ökar. Däremot kommer fler människor att ha svårt att konsumera som man är van vid, och på ett sätt som de flesta andra tar som en normalitet", säger han.

Det kan till och med bli så att fattigdomen på pappret i stället kan minska, om man utgår från det relativa fattigdomsmåttet. Detta om realinkomsterna påverkas mer i mitten av fördelningen än längst ner, vilket leder till att fattigdomsgränsen sänks och avstånden i den nedre delen av inkomstfördelningen minskar, enligt Carina Mood.

Hon anser att andra mått på fattigdom är mer rättvisande, som sådana som mäter ekonomisk deprivation, eller resursbrist. Det handlar om att personen i fråga kanske inte har råd med att betala sina räkningar, värma upp hemmet, äta bra, lagad mat varje dag eller byta ut sina kläder.

Ytterligare ett mått baseras på årsinkomst, där man mäter om personen på årlig basis har en inkomst som räcker till en viss korg av varor och tjänster.

Om priserna på varorna i den korgen ökar som de har gjort nu, och inkomsterna inte ökar i samma takt, så kommer fler att bli fattiga, enligt Carina Mood.

När man mäter med de här andra måtten kommer vi med allra största sannolikhet att se en ökad fattigdom i Sverige.
Om det innebär att den ekonomiska ojämlikheten också kommer att öka står däremot inte helt klart.

När både de rika och de fattigare får råd med mindre, kommer den ekonomiska ojämlikheten att vara densamma. Fattigdomen kan däremot öka drastiskt när de längst ner i inkomstfördelningen inte har råd med det allra nödvändigaste i livet, enligt Carina Mood.

Samtidigt är det möjligt att ojämlikheten till och med kan komma att minska eftersom den under den senare tiden har drivits mycket av kapitalinkomster, och nu minskar värdet på tillgångar, som till exempel fastigheter, och aktier, säger hon.
Svensk ekonomi bedöms även gå in i en lågkonjunktur nästa år, enligt Konjunkturinstitutets senaste prognos. Något som då kommer att slå mot arbetsmarknaden, som i nuläget fortfarande går starkt.

Om arbetslösheten då ökar så blir vanligtvis klyftorna också större, säger Björn Halleröd.