Stockholm -- Sverige åker till FN:s klimatmöte med en rad beslut i bakfickan som kan göra det svårare att nå utsläppsmålen. Men nya klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) tror inte att det skadar trovärdigheten internationellt.

Det har snart blivit dags för politiker, experter och aktivister att bege sig mot Egypten och Sharm el-Sheikh för FN:s klimatkonferens COP27. Sedan sist har världsledarna distraherats av ett krig i Europa och den energikris som det har bidragit till – såväl som av extrema väderhändelser som orsakat förödelse runt om på jorden.

Statsminister Ulf Kristersson (M) kommer att vara på plats 7-8 november medan klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari ansluter under den andra och sista veckan som är tänkt att avslutas den 18 november.

"Omvärldsläget gör att årets COP blir viktigare än någonsin. Det är angeläget att vi samlas för att visa kraften i omställningsarbetet och belysa var vi behöver göra mer", säger Pourmokhtari på en pressträff.

Utsläppen behöver minska med nära 50 procent till 2030 för att begränsa temperaturökningen till 1,5 grader, men i sammanställningen av ländernas klimatåtaganden görs bedömningen att utsläppen snarare kommer att öka med 10 procent till 2030.

Sveriges huvudbudskap kommer att vara "brådska och möjligheter", enligt Pourmokhtari. Hon framhåller att utvecklade länder som Sverige har stort ansvar att visa globalt ledarskap och att de blågula företrädarna på COP27 kommer att "visa hur vårt land gör en kraftfull omställning där näringsliv och klimatfråga går hand i hand".

Klimatministern får dock flera frågor om hur det rimmar med beslut som den nya regeringen aviserat om sänkt reduktionsplikt, det slopade nya reseavdraget och sänkt skatt på bensin och diesel som experter menar kan göra det svårare att nå Sveriges klimatmål och snarare kommer att leda till ökade utsläpp.

"Vi har ett svårt läge som gör att flera regeringar i Europa behöver anpassa sig till människors verklighet, se till att människor har råd att åka till jobbet och kan leva sina liv. Det är det som det handlar om", säger Pourmokhtari.

"Men det sänker inte våra ambitioner i klimatpolitiken. Tvärtom behöver vi ställa om och se hur vi kan göra det här på ett vetenskapligt baserat, effektivt sätt som faktiskt fungerar med människors verklighet".

sdl0hYGBZUbr6w-nh.jpg

Christoffer Nelson, biträdande chefsförhandlare, och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari under miljödepartements klimatenhets pressbriefing inför FN:s klimatkonferens COP27. Foto: Maja Suslin/ TT / kod 10300

Pourmokhtari tror att det finns förståelse för det omvärldsläge som Europa står inför.

"I det långa loppet driver vi en ambitiös klimat- och miljöpolitik men det finns kortsiktiga anpassningar som behöver göras".

Du är inte oroad över hur Sveriges trovärdighet i klimatarbetet påverkas?

"Nej, det är jag inte", säger Pourmokhtari.

"Jag ser fram emot att åka till COP27 och vara ett av de fantastiska länder som verkligen står i framkant när det gäller den gröna omställningen".

Hur tror du att energikrisen och kriget i Ukraina kommer att påverka förutsättningarna för ett lyckat möte?

"Det är klart att det påverkar förutsättningarna men man ska inte gå i förväg och vara allt för pessimistisk", säger Pourmokhtari.

"Det sker fortfarande en kraftig omställning inom EU och jag ser stor enighet kring att energikrisen är en möjlighet för en robust omställning till förnybart... ursäkta fossilfritt. Hur vi i Sverige bygger ut kärnkraften och vill göra långsiktiga satsningar på det är ju ett sätt att bygga en mer robust energipolitik som inte är fossil".

Ett sätt som den nya regeringen vill bedriva sin klimatpolitik på är genom "utökat och effektiviserat klimatbistånd". Vad det innebär kan dock Pourmokhtari inte svara på.

Tydligare besked om hur Sveriges klimat- och miljöpolitik ska bedrivas utlovas i samband med budgeten och en klimathandlingsplan.

sdlU2DkUtNJ72g-nh.jpg

Grafik: Prognos för utsläpp av växthusgaser.

Omdömena om mänsklighetens förmåga att hantera klimatkrisen har varit svidande mot land efter land veckan före klimattoppmötet i Egypten. Blåslampan riktas särskilt mot världens rikaste länder.

Och det är en dyster bild som målas upp:

”Inte i närheten av tillräckligt” var slutsatsen i FN-rapporten som handlade om ländernas klimatplaner och hur världen ligger till för att nå Parisavtalets 1,5-gradersmål. Det är gradtalet som enligt forskarna krävs för att undvika de värsta konsekvenserna för jordens ekosystem och människans livsvillkor.

Vi ser nu ut att landa på 2,5 graders uppvärmning jämfört med förindustriell nivå. Växthusgasutsläppen kommer att öka med runt 10 procent till 2030 – i stället för att minska med 50 procent, vilket behövs för att klara 1,5 gradersmålet.

”Vi är på väg åt fel håll” sade Petteri Talas, chef för FN:s meteorologiska organisation (WMO) som stod för nästa rapport. Den visade att halterna av växthusgaser i atmosfären nådde nya toppnivåer förra året. Ökningen av metan på ett år var den största som någonsin uppmätts, och koldioxid- och lustgashalterna nådde nya höjder.

”Bedrövligt otillräckliga” löd omdömet om ländernas förmågor att möta klimatkrisen när en tredje rapport, från FN:s miljöprogram Unep, damp ner. Även här inskärptes att vi är på väg att missa med 1,5-gradersmålet med runt en grad. Samtidigt konstaterades att de skärpta planer som tagits fram efter förra klimatmötet i Glasgow bara kapar utsläppen till 2030 med en ynka procent.

Det behövs en omvandling av alla delar av samhället i en omfattning vi ännu inte sett maken till, slår rapporten fast och pekar ut en rad åtgärder för att ställa om alltifrån transporter och matproduktion, till finansiella system och industrier.

Ljuset riktades särskilt mot världens största ekonomier, G20, som både måste kapa utsläppen och ta fram plånboken för att hjälpa fattigare länder att ställa om, anpassa sig för extremväder och få kompensation för skador orsakade av exempelvis torka och översvämningar.

”Rapporten berättar i vetenskapliga termer vad naturen har berättat för oss hela året genom dödliga översvämningar, stormar och rasande bränder: Vi måste sluta fylla vår atmosfär med växthusgaser, och sluta göra det snabbt”, sade Inger Andersen, verkställande direktör för Unep, och betonade att varje bråkdels grad är viktig.

Sveriges chefsförhandlare för klimatfrågor, Mattias Frumerie, använder inte lika ödesmättade ord. Men han inskärper att rapporterna pekar på allvaret inför klimatmötet, COP27, i Egypten:

"Det är uppenbart att många länder har svårt att ställa om i den takt som krävs. Man har inte hittat vägar att fasa ut fossila bränslen".

Han menar att det oroliga världsläget med bland annat Ukrainakriget och energi- och livsmedelskriser bidragit till att bromsa in klimatarbetet i en tid när det behöver växlas upp rejält.

"Förhoppningsvis kan de nya rapporterna leda till beslut under mötet som håller uppe trycket i klimatarbetet".

Så var enligt honom fallet under klimatmötet i Glasgow förra året, där rapporter motsvarande dem som släppts nu bland annat ledde fram till ett slags ”arbetsprogram” som ska belysa de framsteg EU-länderna gör – och avsaknaden av framsteg.

Under Glasgow-mötet enades även länderna om att se över och skärpa sina klimatplaner till detta års möte, men hittills har bara 24 av 193 länder gjort det. Ett misslyckande, enligt FN.

Sverige ingår i en gemensam klimatplan för EU, som tillhör dem som inte kommit med förnyade löften utan de tidigare står fast: De samlade växthusgasutsläppen ska minska med minst 55 procent till 2030, jämfört med 1990 års nivåer. En uppdaterad plan för EU är på gång, men troligen inte klar i tid till klimatmötet, bedömer Frumerie.

sdl1joQ63pnRGs-nh.jpg

Chefsförhandlare Mattias Frumerie.
Foto: Maja Suslin/TT

Han åker till Egypten i egenskap av chefsförhandlare för Sverige, i en tid när den nya regeringen flaggat för en kraftig sänkning av reduktionsplikten, det vill säga kravet på att blanda i biobränsle i bensin och diesel. Energimyndigheten menar att plikten är avgörande för att Sverige ska nå sina klimatmål. Regeringen har ännu inte berättat hur man ska ersätta reduktionsplikten för att få ner utsläppen tillräckligt.

En fråga är hur det påverkar det Sveriges trovärdighet i klimatförhandlingarna.

"Sveriges klimatmål står fast, så i det avseendet är det ingen förändring. Min bild är också att vi har hög trovärdighet i internationella arbetet och att det finns stort intresse för svenska lösningar – inte minst sådana som svenska företag levererar", säger Mattias Frumerie.

Trots det mörka utgångsläget är han hoppfull inför mötet.

"Det blir ändå en möjlighet att ingjuta kraft i klimatarbetet".

 

Fakta: Tre viktiga rapporter

Nyligen har det kommit tre tunga rapporter om på klimatområdet:

En rapport från FN:s klimatsekretariat som sammanställt klimatplanerna från de 193 länder som skrivit under Parisavtalet.

En rapport från FN:s meteorologiska organisation (WMO) om halterna av olika växthusgaser i atmosfären, som visade på nya rekordnivåer.

En rapport från FN:s miljöorgan Unep som visar på gapet mellan de utsläppsminskningar som krävs för att nå 1,5-gradersmålet och vad som görs i verkligheten. Pekar även på vägar framåt.

Årets klimattoppmöte COP27 hålls den 6–18 november i Sharm el-Sheikh i Egypten.

 {
 "excerpt": "Sverige åker till FN:s klimatmöte med en rad beslut i bakfickan som kan göra det svårare att nå utsläppsmålen. Men nya klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari tror inte att det skadar trovärdigheten internationellt.",
 "creationDate": "2022-11-02",
 "permalink": "https://ednh.news/sv/nya-klimatministern-infor-cop27-inga-sankta-ambitioner/",
 "language": "sv",
 "categories": "Klimatförändring",
 "media": "Bilder|Grafik",
 "imageFeatured": "https://ednh.news/wp-content/uploads/2022/11/sdld3enxy5a424-nh-scaled.jpg",
 "status": "publish",
 "authorId": "31",
 "author": "tt"
}