Haarder upplever att många parlamentariker i de nordiska länderna delar hans oro. Men han saknar samma inställning på regeringsnivå.

"När vi hade session i Nordiska rådet i höstas var det ingen av de ansvariga ministrarna som ville erkänna att det kunde ha gjorts bättre", säger han.

48 olika störningar

Officiellt heter det att Nordens regeringar ska skapa den mest hållbara och integrerade regionen i världen till 2030. Men den nordiska passfriheten har efter drygt 60 år i princip satts ur spel. Gränshinderrådet har sedan i våras loggat 48 nya störningar som uppstått som en konsekvens av de nordiska myndigheternas hantering av pandemin.

Konkret handlar det om allt från inreserestriktioner till karantänsregler och nedstängningar, men det är även detaljer som att coronatester från andra länder inte godtas.

En del av störningar har åtgärdats. Men hälften finns kvar, trots att rådet i en serie brev vädjat till ansvariga ministrar i Norden om att undanröja dem. Rådet har även uppmanat statsministrarna att utarbeta en gemensam strategi för att hantera stora kriser.

Störningarna gäller främst gränspendlare, som bor på ena sidan en nordisk gräns men har sitt arbete på den andra. De hamnar nu i kläm mellan olika socialförsäkringssystem och a-kassor när arbetsgivare skickar hem folk för hemarbete, permitteringar eller i värsta fall på grund av uppsägning.

Dessutom är det arbetsrättsliga läget vad gäller arbetsplikten oklart om en gräns stängs helt.

Privatekonomiskt kan gränspendlare som jobbar hemifrån även förlora skatteavdrag, när de plötsligt ska deklarera och betala skatt i två länder.

Krav på negativt coronatest

Föräldrar som delar vårdnad och bor i olika nordiska länder riskerar att få problem med krav på ett nytaget negativt coronatest om det brådskar att hämta barnet från den andra föräldern.

"Jag är själv resultatet av ett gränsäktenskap. Min bror, min morbror och moster och kusiner finns på norsk sida. Dem har jag knappt sett sedan i mars", säger Kjell-Arne Ottosson, riksdagsledamot för KD från Värmland och ledamot i Nordiska rådets svenska delegation.

Han bor Årjängs kommun, hundratalet meter från norska gränsen.

"Den gränsen fanns inte, förrän i mars (2020). Då helt plötsligt fanns den där. Och den kom med besked", säger han.

Han lägger stor skuld på att det blivit som det har blivit på den svenska coronastrategin och den betydligt större smittspridningen i Sverige jämfört med Norge.

"Som det ser ut nu så har Sverige radikalt misslyckats med sin coronastrategi. Det är ingen tvekan. Den är inget jag försvarar", säger han.

Han oroar sig mycket för de ekonomiska konsekvenserna, eftersom hundratals Årjängsbor arbetar med norsk gränshandel. Och han stör sig på alla nya gränshinder och vad han upplever som ett stort mått av godtycke när norska myndigheter hanterar svenskar som vill över gränsen.

"Men den sociala biten är för oss som bor längs gränsen mycket viktigare", säger han.

Tvingades bära särskilda västar

Berättelser om diskriminering och mobbning av svenskar hör han allt oftare och den allmänna bilden av Sverige i norska medier, som han följer dagligen, gör honom upprörd.Enligt Ottosson är ett av de värsta exemplen på diskriminering som han hört om i covid-19-pandemin att svenska byggjobbare i Oslo en period tvingades bära särskilda västar och förpassades till separata omklädningsrum, matsalar och bostäder.

"Inga andra jämförelser i övrigt, men det blir ju som vår tids Davidsstjärna – eller apartheid om du vill", säger han.

Rune Tunhøvd, ansvarig för arbetsmiljö och säkerhet på byggfirman Bundebygg i Oslo, bekräftar för TT att norska byggföretag under en period separerade anställda från Sverige från annan personal med särskilda västar och åtskilda lokaler och toaletter. Det var i linje med en uppgörelse mellan branschen och norska myndigheter.

"Kunde fortsätta jobba"

Det gick ut på att få till stånd ett undantag från de hårda norska karantänsreglerna som införts för resande från Sverige, enligt Tunhøvd.

"Det var en generell regel som gällde i hela Norge som branschföreningen för alla bygg- och anläggningsföretag hade gjort upp om med norska myndigheter", säger han.

TT: Det var inga som kände sig diskriminerade eller sade att det var mobbning?

"Nej. Det var snarare glädje bland de svenska arbetarna, att de kunde fortsätta jobba i Norge och inte blev tvungna att bli permitterade och tvingas stanna i Sverige. Det hade ju varit resultatet om vi inte hittat en annan lösning".

Nästan hälften av svenskarna anser att det nordiska samarbetet skadats av pandemin – och 82 procent vill se ett ökat samarbete mellan länderna. Det framgår av en undersökning som Föreningen Norden har gjort, där man frågat svenskarna vad de tycker om Nordensamarbetet efter coronaåret 2020.

Det är en tydlig signal om att politiker på både nationell och lokal nivå borde jobba hårdare för att uppdatera Nordensamarbetet i en föränderlig nutid, anser föreningens generalsekreterare Josefin Carlring.

"Vi har utgått från att samarbetet har fungerat och att vi vill samma saker – men vi har hamnat i en situation där vi har tagit varandra för givet.De tillfrågade svenskarna ser även att Sverige prioriterar ett tätare samarbete med resten av Norden än med EU eller USA: 57 procent ville se ökat EU-samarbete, 41 procent med USA".

I enkäten uppger samtidigt 18 procent att de upplevt trakasserier eller blivit dåligt bemötta av personer i de nordiska länderna. Samma siffra är 29 procent för de svenskar som har en anknytning till ett annat nordiskt land via jobb eller familj.

Händelser som sätter spår hos svenskarnas syn på Nordensamarbetet – och är en oroväckande utveckling, enligt Josefin Carlring:

"Vi får inte hamna i ett läge där man inte vill anställa en person från andra sidan gränsen".

Fotnot: Sedan artikeln, som blickar tillbaka på 2020, skrevs har reglerna för gränspendling ändrats i olika omgångar.

Joakim Goksör