"Det är fortfarande ett väldigt besvärligt läge i riksdagen. Det är ingen tvekan om det", säger Stefan Löfven.

För bara drygt två veckor sedan blev Stefan Löfven historisk när han som första statsminister röstades bort i en misstroendeomröstning i riksdagen.

Nu gör han comeback och kan bilda en ny rödgrön regering.

Huvudinriktningen kommer att vara densamma som för den tidigare regeringen, enligt Löfven. Han pekar ut jobben, kampen mot kriminaliteten, klimatomställningen och välfärden som de mest prioriterade områdena.

"Vi ska bygga ett starkare och tryggare Sverige", säger statsminister Stefan Löfven (S) om vägen framåt.

"Vi ska arbeta Sverige ur krisen, mitt i en pandemi".

För att få Centerpartiet att släppa fram Löfven som statsminister har Annie Lööf fått löften om reformer inom arbetsrätten, för stärkt äganderätt och mer flexibelt strandskydd.

Men det finns stor oklarhet om det finns en färdig överenskommelse eller inte, eftersom Miljöpartiet säger blankt nej.

Löfven måste därför starta sin nya regering med att lösa den konflikten.

"Vi är överens om att de frågor som Annie Lööf räknar upp ska genomföras. Men vi är olika långt komna i de olika processerna", säger Löfven.

För att godkännas av riksdagen fick Löfven inte ha 175 eller fler röster emot sig. Det klarade han med knapp marginal. 173 ledamöter tryckte på den röda nej-knappen.

Både Vänsterpartiet och Centerpartiet röstade gult, vilket betyder att de lade ned sina röster och därmed släppte fram Löfven.

"Vi kan konstatera att det finns inga andra lösningar på bordet. Därför kommer vi, med den överenskommelse som statsministern har lovat att hålla, trycka gult för honom", sade Centerledaren Annie Lööf på väg in till omröstningen.

M-ledaren Ulf Kristersson fick uppdraget att sondera förutsättningarna för en borgerlig regering före Löfven – men kastade in handduken.

Nu kritiserar han Löfvens svaga stöd.

"Vi får en historiskt svag regering som är så oenig om politikens innehåll att de inte ens kan lägga en gemensam budget", säger Kristersson.

Stefan Löfven kommer att behöva budgetstöd från både C och V, för att få igenom sin budget nu när januariavtalet har fallit. Problemet är att C har gått i opposition och vägrar förhandla budget med V – samtidigt som V kräver inflytande i budgeten för att stödja den.

Om Löfvenregeringens budget faller framåt advent, har Stefan Löfven sagt att han avgår.

"Vi kommer att göra allt vi kan för att vår budget ska gå igenom kammaren", säger Ulf Kristersson.

Han lovar att M kommer att "köra över" regeringen så fort det är möjligt.

Det tidigare samarbetspartiet Liberalerna röstade nej till Löfven. Alla förutom ledamoten Nina Lundström, som inte följde partilinjen utan tryckte gult.

"Liberalerna röstar i dag rött på grund av att vi hade föredragit en annan lösning på denna regeringskris", säger L:s gruppledare Johan Pehrson.

Även Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna röstade nej.

"Det hade varit bättre om svenska folket hade fått säga sitt i ett extraval", säger Ebba Busch (KD) inför omröstningen och kallar ännu en gång regeringskrisen för en "rödgrön röra".

"Man planerar in en tickande bomb i svensk politik", säger hon och uppger att det nu finns en stor risk för ännu en regeringskris i höst när en budget ska klubbas.

KD är dock fortsatt redo att bilda regering tillsammans med M, där även L och SD ingår i regeringsunderlaget, säger Busch.

"Det är oansvarigt av Löfven att tillträda", säger hon.

På fredag kommer Stefan Löfven att avslöja vilka som ska ingå i den "nygamla" regeringen.

Några större förändringar bland statsrådsposterna väntas inte ett år före ordinarie val, men Löfven har en chans att möblera om och byta ut ministrar.

Ett frågetecken finns exempelvis kring landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) som för en vecka sedan lämnade in sin avskedsansökan för att kunna delta i statsministeromröstningen.

Riksdagens 349 ledamöter väljer mellan att rösta grönt (ja), rött (nej) eller gult (avstå) till förslaget att välja Stefan Löfven som statsminister.

I en statsministeromröstning tillämpas så kallad negativ parlamentarism, vilket innebär att det inte krävs en majoritet av rösterna för att bli vald. Däremot kan man inte väljas om man får en majoritet (175 eller fler) av rösterna emot sig.

Efter riksdagsvalet 2018 fördelade sig mandaten enligt följande: (S) 100, (M) 70, (SD) 62, (C) 31, (V) 28, (KD) 22, (L) 20, (MP) 16.

Då räknas de politiska vildarna Emma Carlsson Löfdahl (L) och Amineh Kakabaveh (V) till sina tidigare partier.