Innehållet är fritt att använda med vissa användarbegränsningar, besök våra FAQ för användarvillkor.
Om du klickar på ladda ned/bädda in, bekräftar du att du har läst och accepterar användarvillkoren.
Download

Sverige hoppas på turkiskt ja före nyår

Stockholm -- Regeringen hoppas på att Turkiets parlament senast till årsskiftet ska kunna ratificera Sveriges och Finlands medlemskap i militäralliansen Nato.
"Men det går inte att vara säker på det", säger utrikesminister Ann Linde (S).

I tisdags i förra veckan undertecknades Sveriges och Finlands anslutningsprotokoll till Nato. Redan första dagen kom ratificeringen, det vill säga det rättsliga godkännandet av protokollen, från Kanada och Danmark, sedan har land efter land följt efter.

På torsdagskvällen räknades land nummer 13 och 14 in, när Lettland följt av Slovenien fattade beslut.

"Det betyder att då har nästan hälften av Natos medlemsländers parlament fattat beslut", konstaterade Ann Linde vid regeringens så kallade pressfika på torsdagen.

Hon tackade först Lettland och sedan Slovenien på Twitter.

Lettlands parlament ställde sig på eftermiddagen också enhälligt bakom ansökningarna, och Slovenien gjorde det senare på kvällen. Dessutom väntar omröstningar i flera ytterligare länder den närmaste tiden.

"Härnäst väntas USA, Frankrike, Belgien, Kroatien, Ungern och Litauen ratificera. Det innebär i så fall att omkring två tredjedelar av medlemsländerna har ratificerat vårt medlemskap inom kort", fortsatte Ann Linde.

"Allt det här är naturligtvis rörlig materia, så vi kan inte säga hundraprocentigt".

Hur länge det dröjer för den sista tredjedelen, där bland annat Turkiet ingår, är dock svårt att säga enligt Ann Linde. Bland annat har många parlament sommaruppehåll just nu.

"Men vi har kommit en bra bit på vägen", säger utrikesministern.

Innehållet är fritt att använda med vissa användarbegränsningar, besök våra <a href="https://ednh.news/sv/faq" target="_blank">FAQ</a> för användarvillkor.<br/>Om du klickar på ladda ned/bädda in, bekräftar du att du har läst och accepterar användarvillkoren.

Parlament som godkänt Sveriges Natoansökan den 15 juli 2022. 

När det gäller vissa länder, som Bulgarien och Kroatien, har frågetecknen rätats ut, enligt Linde. Men när det 30:e och sista landet ratificerar återstår ändå att se. Ann Linde räknar med att just Turkiet blir sist ut.

"Land nummer 30 har sommaruppehåll till den 1 oktober, så det blir ju i inte före den 1 oktober", säger hon på TT:s fråga.

Nästa val i Turkiet ska hållas senast i juni nästa år. Men Ann Linde hoppas att det turkiska parlamentet ska ratificera protokollen redan i år.

"Det är väldigt svårt att säga, men jag tror och hoppas att vi ska ha en klar ratificering innan året är slut. Men det går inte att vara säker på det", säger hon.

Regeringen har fått en del kritik för förhandlingarna med Turkiet. Varken statsminister Magdalena Andersson eller Ann Linde har dock tidigare velat ge ett ja- eller nejsvar på om Turkiet är en demokrati. Det vill Linde fortfarande inte göra.

"Det är så att från utrikesdepartementet sätter vi aldrig etiketter på länder, utan vi konstaterar att det finns en rad saker som handlar om demokrati", säger hon.

"Det är ingen hemlighet att det när det gäller delar i Turkiet, som handlar om pressfrihet och olika demokratiska delar, så har vi en helt annan uppfattning än vad man har i Turkiet och de åsikterna ligger ju fast".

Men det går inte att svara på om Turkiet är en demokrati eller inte?

"Vi etiketterar aldrig enskilda länder som demokratier eller diktaturer på det sättet. Det finns också en rad andra länder som jag ofta får frågan om och det är samma svar där".

Innehållet är fritt att använda med vissa användarbegränsningar, besök våra <a href="https://ednh.news/sv/faq" target="_blank">FAQ</a> för användarvillkor.<br/>Om du klickar på ladda ned/bädda in, bekräftar du att du har läst och accepterar användarvillkoren.

Linde säger att det pågår kontakter mellan Sverige, Finland och Turkiet på ambassadnivå hela tiden. Hon framhåller att det inte, trots turkiska uppgifter om det, finns några namnlistor i avtalet mellan dem över personer som Turkiet vill ha utlämnade och som Turkiet betecknar som terrorister.

Hon uppger att det sedan 2019 har kommit begäran från Turkiet om 16 personer. Nio av dem har dragits tillbaka, bland annat på grund av att personer inte funnits här. För fyra personer har Högsta domstolen kommit fram till att utlämningarna inte är möjliga och i tre andra fall har utlämningar genomförts.

"I avtalet finns det inga listor på människor utan där säger man att vi ska ha ett närmare samarbete mellan myndigheterna i de här frågorna men att vi ska följa nationell lagstiftning och europeiska utlämningskonventionen", säger Linde.