"Sverige kommer solidariskt att bidra till hela Natos säkerhet, inklusive Turkiets", säger utrikesminister Ann Linde (S) när hon läser upp deklarationen i riksdagen.

"Vår ambition är att i konstruktiv anda komma framåt i de frågor Turkiet har rest".

Turkiet blockerar för närvarande Sveriges och Finlands Natoansökan. Ansträngningar görs för att få det turkiska vetot att lyftas. Men förhandlingarna går trögt. Bara ett möte har hållits och inget nytt är inbokat.

På en pressträff efter debatten om deklarationen fick Ann Linde frågan om på vilket sätt samtalen med Turkiet är konstruktiva.

"De är inte avbrutna", svarar hon kort.

Turkiet anser bland annat att Sverige inte gör tillräckligt mot kurdisk terrorism.

"Sverige fördömer terrorism å det starkaste", säger Linde när hon läser ur deklarationen.

Där står också att en ny, skarpare terroristbrottslag träder i kraft den 1 juli, och att regeringen förbereder ytterligare skärpningar av terroristlagstiftningen.

Känt är att regeringen sedan tidigare arbetar med ett lagförslag om straff för deltagande i en terroristorganisation.

"Det bör inte råda några tvivel om att Sverige även fortsättningsvis ska stå starkt tillsammans med likasinnade i kampen mot terrorism", står det i deklarationen.

Turkiet har även kritiserat Sverige för att ha ett vapenexportembargo mot landet. Något sådant officiellt embargo finns dock inte. Däremot har myndigheten Inspektionen för strategiska produkter (ISP) stoppat vapenexport till Turkiet.

I den utrikespolitiska deklaration står nu att ett svenskt Natomedlemskap kan "förändra förutsättningarna för krigsmaterielexport inom vårt nationella regelverk."

Även det kan ses som en öppning för att tillmötesgå Turkiet.

Svenskarna har svarat på frågan: Är du positivt eller negativt inställd till ett svenskt medlemskap i Nato?

I deklarationen står också att Sverige som Natomedlem skulle "åta sig helheten i Washingtonfördraget, inklusive Natos doktriner." Det kan ses som en signal för att undanröja eventuella tvivel i Nato om att Sverige inte skulle vilja ställa upp på försvarsalliansens kärnvapendoktrin.

Vanligtvis presenterar regeringen en utrikespolitisk deklaration i riksdagen en gång om året, i februari. Att en ny uppdaterad deklaration presenteras redan nu är unikt.

Bara en dryg vecka efter den förra gick Ryssland till attack mot Ukraina. Sedan dess har regeringen även svängt om Nato till att vara för ett svenskt Natomedlemskap.

I februari sade Linde att regeringen inte avser att ansöka om medlemskap och att den militära alliansfriheten tjänar oss väl.

Den nya formuleringen av Sveriges säkerhetspolitiska linje i väntan på ett Natomedlemskap lyder:

"Sveriges säkerhetspolitiska linje bygger på samarbete tillsammans med Nato, EU och FN och genom en stark transatlantisk länk".

I deklarationen står också att Rysslands anfallskrig fundamentalt försämrat säkerheten i vårt närområde. Fortsatt stöd till Ukraina och fortsatta sanktioner mot Ryssland och Belarus ses som Sveriges viktigaste bidrag till att få slut på Rysslands "hänsynslösa" krig.

I utrikesdeklarationen drar regeringen upp huvudlinjerna för utrikespolitiken. Den nu presenterade är den andra för i år, tillkommen på grund av Rysslands invasion av Ukraina.

I deklarationen skriver regeringen:

"Rysslands krig innebär en ny och farligare verklighet för Europa och Sverige."

"Fortsatt stöd till Ukraina och fortsatta sanktioner mot Ryssland och Belarus är våra viktigaste bidrag till att få ett slut på Rysslands hänsynslösa krig."

"Regeringen har gjort bedömningen att ett svenskt Nato-medlemskap är det bästa sättet att värna Sveriges säkerhet. Ett svenskt och ett finskt medlemskap stärker också säkerheten för Natoländerna."

"Sverige kommer solidariskt att bidra till hela Natos säkerhet, inklusive Turkiets. Vår ambition är att i konstruktiv anda komma framåt i de frågor som Turkiet har rest."

"Vi lever mitt i en accelererande klimat- och miljökris. Sverige ska vara ledande i klimatomställningen."

"EU är Sveriges viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska arena./..../ Vi ska fortsätta att bygga ett allt närmare samarbete inom EU, liksom med våra nordiska och baltiska grannar.

Vi behöver fortsatt hantera krigets konsekvenser, utveckla vårt stöd till Ukraina och verka för Ukrainas, Moldaviens och Georgiens gradvisa integration i EU-samarbetet.

"Med pandemin, klimatkrisen och ett minskat demokratiskt utrymme, riskerar vi nu en global recession för jämställdheten. En feministisk utrikespolitik behövs mer än någonsin".

"Sverige kommer att fortsätta att vara en stark röst för nedrustning, icke-spridning och rustningskontroll även som framtida Natomedlem. Det gemensamma målet är en värld fri från kärnvapen".

"Det svenska biståndet ska fortsatt motsvara en procent av bruttonationalinkomsten."