Bryssel – Sveriges ekonomi går sämst i EU och krymper under 2023, siar EU-kommissionen i sin nya vinterprognos.

"Svenska hushåll är mera räntekänsliga och mera skuldsatta", säger Nordeas Susanne Spector.

I den nya prognosen för 2023 hamnar Sverige återigen längst ner i listan när det gäller tillväxt bland de 27 EU-länderna. För svensk del är det dessutom inte ens någon tillväxt – utan tvärtom. EU-kommissionen förväntar sig att den svenska ekonomin backar med 0,8 procent under 2023, som enda minusland i unionen.

"Vi delar den bilden och räknar med en ännu mera negativ tillväxt för svensk del än vad EU-kommissionen gör", säger Nordeas chefsanalytiker Susanne Spector.

"Den enkla förklaringen är att svenska hushåll är mera räntekänsliga och mera skuldsatta".

Historiskt sett har man i Sverige i mycket större utsträckning lutat sig mot rörliga boräntor än i andra länder. Detta gör också att när räntehöjningarna sker så blir konsekvenserna tydligare för svenskars vardagsekonomi än till exempel i länder där man bundit sina lån till en fast ränta.

"Räntehöjningarna slår till mycket snabbare och direkt här, vilket påverkar konsumtionen mer än till exempel runtom i Europa eller extremfallet — USA — där bolånen löper på 30 år", säger Susanne Spector.

EU-kommissionen spår också att byggsektorn kommer att bli lidande av det ekonomiska klimatet med stigande kostnader och minskad efterfrågan som konsekvens av räntehöjningarna.

"Byggföretagens utsikter för de närmaste åren är de sämsta sedan 1993 vilket talar för en stor inbromsning när det gäller bygginvesteringar, så både hushåll och byggsektorn påverkas mer än i andra länder", säger Spector.

Lite tröst för hushållen är att i alla fall energipriserna kommer att sjunka markant under 2023, skriver EU-kommissionen.

För 2024 ser det något bättre ut med en uppgång på 1,2 procent, även om det fortsatt är sämst i hela EU.

Den svenska inflationen väntas samtidigt gå nedåt: till 6,3 procent i år och 1,8 procent 2024.

"Vi räknar med att ekonomin vänder till det bättre under 2024 men ser samtidigt en mera mödosam återhämtning. Även om inflationen kommer ned så räknar vi med att Riksbanken och andra centralbanker kommer att ligga kvar med en högre ränta än tidigare", säger Spector.

Rent allmänt konstaterar kommissionen att den ekonomiska motvinden håller i sig. Prognosen för både EU som helhet och för eurozonen är ändå aningen mer positiv än i höstas. Den landar nu i tillväxtgissningar på 0,8 procent totalt och 0,9 procent i eurozonen. I höstas befarade man att tillväxten för 2023 skulle landa på 0,3 procent i båda områdena.

"Vi är något mer optimistiska om utsikterna för tillväxt och en förväntad nedgång för inflationen i år. Men vi står fortfarande inför många utmaningar", skriver finansansvarige vice kommissionsordföranden Valdis Dombrovskis i ett pressmeddelande.

Högst EU-tillväxt under 2023 beräknas för Irland på 4,9 procent följt av Malta på 3,1. I botten – strax ovanför Sverige – landar Estland, Lettland, Tjeckien och Danmark på 0,1 procent.

Inflationsmässigt ser det värst ut i år för Ungern och Polen med väntade siffror på 16,4 respektive 11,7 procent enligt EU-kommissionens beräkningar.

BNP-prognosen för Sverige på minus 0,8 procent i år är allvarlig, enligt förre finansministern Mikael Damberg (S). Han efterlyser en plan från regeringen.

"Det är både anmärkningsvärt och allvarligt. Sverige blir ju fattigare om det här inträffar. Det påverkar oss alla", säger Mikael Damberg.

"Det allvarliga är att regeringen verkar sakna en plan för den här lågkonjunkturen", tillägger han.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) tonar ned dramatiken.