"Det finns ett urstarkt stöd här i Washington för en svensk Natoansökan. Vi har haft väldigt bra samtal här i dag, både i Vita huset och kongressen", konstaterar Andersson för svenska journalister utanför Kapitolium.

Bara timmar tidigare stod hon vid president Joe Biden och Finlands president Sauli Niinistös sida i Vita husets rosenträdgård. Detta efter att ha hållit ett historiskt möte med anledning av de båda nordiska ländernas Natoansökningar.

Biden var entusiastisk när han lovade ospecifikt men starkt stöd under den känsliga ansökningsperioden, innan alla Natostater godkänt de nya medlemmarna.

"Eventuella aggressioner mot Sverige och Finland kommer att bemötas. . . Finland och Sverige gör Nato starkare, inte bara på grund av sin kapacitet utan för att de är starka, starka demokratier", sade Biden efter mötet som hölls i The cabinet room, regeringsrummet.

"Jag ser fram emot att snart kunna kalla Sverige och Finland våra vänner, partner – och Natoallierade".

Biden sade också att hans styre redan på torsdagen, dagen efter att ansökningarna lämnades in, sänt dem vidare till kongressen för godkännande. Enligt bland andra senatens republikanske minoritetsledaren Mitch McConnell kan ett sådant grönt ljus komma redan före kongressens sommaruppehåll i augusti.

Men Nato har 30 medlemsländer och sådana godkännanden måste göras av alla. USA:s president nämnde inte Turkiet vid namn – trots att president Recep Tayyep Erdogan kommit med uttryckliga hot om att stjälpa Sveriges och Finlands ansökningar med sitt veto.

Erdogan har riktat hård kritik mot framför allt Sverige för att husera vad han kallar terrorister. Den blågula synen på kurdiska organisationer, svensk kritik mot utvecklingen i Turkiet och det vapenembargo som Sverige infört mot landet får honom också att se rött.

Utspelen har dock tolkats som ett försök till kohandel från Turkiets sida.

Efter sina möten ville Magdalena Andersson inte gå in på huruvida eventuell amerikansk press gentemot Turkiet diskuterats eller om hon själv haft kontakt med Erdogan.

"Först pratar vi bilateralt (med Turkiet) och ser hur saker och ting utvecklar sig. Det finns ett mycket starkt stöd i Nato för att Sverige och Finland blir medlemmar", sade hon.

Finns det eftergifter Sverige är berett att göra för att lösa Turkietkonflikten och vad vill du säga till svenskar som är oroliga för den?

"Vi har ju nu en bilateral diskussion för att reda ut alla eventuella frågetecken som kan finnas från Turkiets sida. De har haft synpunkter inte bara på Sverige utan också på andra länder som redan är andra Natomedlemmar".

Kan du berätta mer om den dialogen?

"Vi berättar mer när vi tror att det är lämpligt för processen".

Resan till det sommarvarma Washington DC var Magdalena Anderssons första som statsminister. Efter träffen i Vita huset åkte hon och Sauli Niinistö vidare till kongressen där de bland annat träffade representanthusets talman, demokraten Nancy Pelosi. De mötte också senatens demokratiske majoritetsledare Charles Schumer och republikanernas Mitch McConnell.

Kartan visar Natoländerna runt Östersjön om Sverige och Finland ansluter till alliansen. Grafik: Anders Humlebo/TT

På frågan om amerikanarna preciserat vad försäkringarna om skydd under ansökningsperioden innebär sade statsministern att presidenten talat klarspråk.

"President Biden har varit väldigt tydlig i sina uttalanden, liksom flera av hans kollegor, med att de står vid Sveriges sida under den här perioden. Med det sagt har Ryssland haft ett väldigt förnuftigt agerande i den här situationen och konstaterat att Sverige sedan tidigare står nära Nato".