I torsdags i förra veckan sköts en man i 20-årsåldern ihjäl i Kristianstad i södra Sverige. Polisen fick vid 23-tiden flera larm om skottlossning i stadsdelen Gamlegården i norra Kristianstad och om att en skadad person synts i området. Ambulans förde den skadade till sjukhus, men hans liv gick inte att rädda.

Enligt polisens statistik innebär det att 48 personer hittills har dödats i en skottlossning under 2022 och att Sverige redan har nått en ny toppnivå vad gäller dödsskjutningar.

Endast fyra av årets dödsskjutningar har klarats upp, och ingen av dem kan kopplas till någon gängkonflikt. I de övriga 44 fallen pågår polisutredningarna fortfarande.

Och majoriteten av utredningarna går inte framåt. I 27 av dem har ingen frihetsberövats för att ha utfört själva mordet och i majoriteten av fallen har ingen misstänkt pekats ut, visar en kartläggning av Dagens Nyheter.

Rikspolischef Anders Thornberg har konstaterat att den siffran troligtvis hinner stiga ytterligare innan året är slut.

"Det verkar som det kommer att slå rekord i år. Det innebär – om det fortsätter i samma takt – uppemot 60 dödsskjutningar", sade han till TT i förra veckan.

Skulle det sluta vid så pass stor ökning skulle vara mycket ovanligt, menar Manne Gerell, kriminolog vid Malmö universitet.

"Vi hade en stor ökning mellan 2017 och 2018, och det kan det bli även nu i och med att vi är på så pass låga tal i Sverige. Men det är ändå oroväckande att det ökar så mycket på en sådan kort tidsperiod", säger han.

Grafik: Antal fall av dödligt våld där skjutvapen använts, 2017–2022 (till och med september).

Även när det gäller antalet skottlossningar i stort syns än så länge en ökande trend under 2022. Antalet låg den 1 september i år på 273, att jämföra med 344 under hela 2021 och 379 under hela 2020.

Om skjutningarna skulle fortsätta i samma takt resten av 2022 som hittills hamnar det över tidigare års totalsiffror. Däremot är det färre som skottskadats.

"Majoriteten av skjutningarna har inga skadade, men i år har dödligheten ökat kraftigt. Det är inte fler som blir skjutna, men när man väl skjuter så dör någon oftare", säger Manne Gerell.

Torsdagens dödsskjutningen skedde i Kristianstad. Men att det dödliga skjutvapenvåldet blir allt vanligare i mindre städer är bara delvis sant.

"Det har förskjutits ut något till mindre städer, men vi överdriver den effekten. Vi glömmer bort att det har varit skjutningar i andra mindre städer tidigare år", säger Manne Gerell.

En rapport som Brottsförebyggande rådet (Brå) presenterade förra våren visade att Sverige var det enda bland 22 jämförda länder i Europa med en ökande trend av dödliga skjutningar.

Tillfälliga uppgångar syns några år i ett fåtal länder, men inte i något fall rör det sig om en så tydlig ökning som den som flera år i rad skett i Sverige, enligt Brå. Den svenska uppgången gällande dödligt våld med skjutvapen började redan i mitten av 2000-talet, men ökningen tog ny fart 2013 och har sedan dess fortsatt upp.

Åtta av tio dödsskjutningar i Sverige äger rum i kriminell miljö, visade studien. Det är i princip enbart inom åldersgruppen 20–29-åringar som den svenska ökningen ägt rum.

När Anders Thornberg fick frågan om hur trenden ska brytas menar han att nyrekryteringen är en av de viktigaste punkterna.

"Det viktigaste är att bryta rekryteringen, se till att man kan lyssna krypterat och att man kan komma åt brottsvinsterna på ett bättre sätt", sade polischefen.