S-ledaren, statsminister Magdalena Andersson på en pressträff i helgen efter det historiska beskedet. 

Stockholm -- Socialdemokraterna säger ja till att Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato.

"Det bästa för Sveriges och svenska folkets säkerhet är att vi går med i Nato", säger statsminister Magdalena Andersson (S).

Det historiska beslutet togs av Socialdemokraternas partistyrelse efter några timmars överläggningar på söndagseftermiddagen.

Partiet släpper därmed alliansfriheten som varit grundpelare i svensk säkerhetspolitik under hela 1900-talet fram till nu.

"Alliansfrihet har tjänat oss väl, men vår slutsats är att den inte kommer att tjäna oss lika väl i framtiden", säger Andersson.

"Detta är inget beslut man fattar lättvindigt, men vi måste förhålla oss till verkligheten så som den faktiskt ser ut".

Andersson uppger att efter Rysslands invasion av Ukraina så behöver Sverige de formella säkerhetsgarantier som Nato ger.

Hon pekar också på risker med att stå utanför Nato när Finland går med.

"Då skulle vi hamna i ett mycket utsatt läge. Vi kan inte utesluta att Ryssland skulle öka pressen på Sverige", säger Andersson.

För även i Finland har det i helgen fattats ett historiskt beslut: Finland ansöker om medlemskap i Nato.

Nu ska bara Finlands riksdag godkänna ansökan, sedan är den klar att lämnas in.

För svenska Socialdemokraterna innebär partistyrelsens beslut också att S ska verka för att Sverige deklarerar att man inte vill ha kärnvapen eller permanenta Natobaser på svenskt territorium.

Att vara Natomedlem är inte ett hinder för att vara en aktiv röst för nedrustning och mot kärnvapen, säger Magdalena Andersson, S-ledare och statsminister.

Partistyrelsens beslut var inte enigt. Det fanns ledamöter som ville säga nej till Natoansökan.

"Men beslutet togs av en väldigt stor majoritet", säger Andersson.

Att ensidigt deklarera att Sverige inte vill ha kärnvapen eller permanenta Natobaser på svensk mark är viktigt för många socialdemokrater, enligt henne.

Vändningen mot ett Natomedlemskap har gått rekordsnabbt i partiet. Så sent som i början av mars sade statsministern att en Natoansökan ytterligare skulle destabilisera den här delen av Europa.

På partikongressen i november uttalade sig försvarsminister Peter Hultqvist (S) tvärsäkert om att ett Natomedlemskap inte var aktuellt – definitivt aldrig så länge som han är försvarsminister. Det garanterade han alla.

Andersson säger att hon förstår att många tycker att omsvängningen gått snabbt.

Hon kan inte uppge när hon personligen blev övertygad om att Nato är bäst för Sverige. Det var, enligt henne, en "process" där beslutet växte fram i dialog med andra länder och med andra partier.

Andersson vill inte "sticka under stol" med att Sverige under ansökningsperioden kommer att befinna sig i ett utsatt läge. Hon varnar för motreaktioner från Ryssland.

Enligt Andersson har Sverige fått "säkerhetsförsäkringar" från USA, Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Norge och Danmark. Det kan exempelvis bestå av internationell militär närvaro i form av gemensamma övningar. Även centrala svenska myndigheter genomför nu beredskapsanpassningar.

På måndagen ska riksdagen debattera den säkerhetspolitiska analys som presenterades i fredags.

"Då ska jag försäkra mig om att det finns ett brett parlamentariskt stöd (för Natoansökan). Efter det kommer vi att kunna fatta regeringsbeslut", säger Andersson.

Det beslutet skulle kunna komma redan på måndagen, men tidpunkten kan påverkas av om när Finlands parlament hinner fatta sitt beslut. Till skillnad från i Sverige ska den finländska riksdagen fatta ett beslut om Natoansökan.

Utrikesminister Ann Linde (S) räknar med att Sveriges Natoambassadör kommer att kunna lämna in ansökan i veckan.

På frågan om när Sverige kan bli medlem i Nato svarar Andersson:

"Bedömningen är att det kan ta upp till ett år".

Alliansfriheten har varit grundpelaren i svensk säkerhetspolitik under hela 1900-talet.

Men den övergavs på bara ett par månader.

Så här gick det till.

Så sent som den 16 februari i år deklarerade utrikesminister Ann Linde (S) i riksdagen att alliansfriheten tjänar oss väl. Hon lade då till att regeringen inte avser att ansöka om Natomedlemskap.

Vid den tidpunkten hade det redan kommit många varningar om att Ryssland förberedde en invasion av Ukraina. Att Ryssland inte drog sig för att angripa grannländer var inte heller nytt. Georgien angreps 2008 och Ukraina 2014.

Dessutom hade Putinregimen i december återigen utmanat den europeiska säkerhetsordningen och bland annat krävt att Nato stänger dörren för nya medlemmar.

Det nya ryska angreppet på Ukraina kom den 24 februari. Det fick de borgerliga partierna att högljutt kräva att Sverige ska gå med i Nato. Något som de har velat i många år.

Men från Socialdemokraterna och S-regeringen var tecknen då ännu få på att en omsvängning var på väg.

Fortfarande drygt två veckor efter Rysslands invasion av Ukraina uppgav statsminister Magdalena Andersson (S) på en presskonferens att en Natoansökan skulle ytterligare destabilisera den här delen av Europa.

När regeringen och riksdagspartierna den 17 mars inledde arbetet med en ny säkerhetspolitisk analys för Sverige tonades Natofrågan ned. Ann Linde uppgav att analysen inte skulle ses som ett tecken på att S var på väg att svänga om Nato.

Men sedan gick allt fort.

Den 30 mars öppnade statsministern för ett Natomedlemskap.

"Jag tycker inte att man ska utesluta någonting i det här läget. Vi ska fatta det beslut som är bäst för Sveriges säkerhet", sade Andersson i en SVT-intervju. Motiveringen var att säkerhetsläget i Europa var totalt förändrat.

Socialdemokraterna meddelade den 11 april att partiet skulle starta en intern "säkerhetspolitisk dialog".

Socialdemokraternas alliansfria linje hade åter bekräftats så sent som vid partikongressen i november förra året.

På den kongressen uppgav försvarsminister Peter Hultqvist (S) att det blir inga ansökningar om Natomedlemskap så länge Sverige har en socialdemokratisk regering.

"Jag kommer definitivt aldrig så länge jag är försvarsminister att medverka i en sådan process. Det kan jag garantera alla", sade han.

Hultqvist uppger nu att han ändrade sig om Nato på morgonen den 11 april. Då hade han och några medarbetare en genomgång av olika säkerhetspolitiska handlingsalternativ.

Hultqvist utgick då ifrån att Finland skulle gå med i Nato. Där hade processen satt i gång direkt efter Rysslands invasion av Ukraina. Politiska partier svängde, liksom folkopinionen.

Slutsatsen som drogs på Hultqvists möte var att det nordiska försvarssamarbetet, som han satsat mycket på, skulle försvagas för svensk del. Samma sak skulle hända även med andra bilaterala försvarssamarbeten var bedömningen.

"Vi hade nått vägs ände", säger Hultqvist till TT.

Från Finland har det kommit uppgifter om att den svenske försvarsministern före den 11 april föreslagit en försvarsallians med Finland, uppbackad av USA.

Enligt Hultqvist handlade det om att man "prövade" olika alternativ i en ny situation.

Den finländske presidenten Sauli Niinistö sade i en intervju i Financial Times den 20 mars att Finland tittar på "något annat än att fortsätta som vi har det".

Huvudalternativet till att gå med i Nato, var, enligt Niinistö, ett fördjupat försvarssamarbete med USA och Sverige.

Men när den finländska regeringen kom med en ny säkerhetspolitisk analys den 13 april, en månad före Sveriges, var kontentan att inget annat samarbete kan ge samma säkerhetsgarantier som ett Natomedlemskap.

Samma budskap visade Sveriges säkerhetspolitiska analys när Hultqvist och Linde presenterade den tillsammans med riksdagspartierna den 13 maj:

Sverige behöver säkerhetsgarantier från andra länder och det kan bara ett Natomedlemskap ge.

I den nya säkerhetspolitiska analysen konstateras också att Sveriges bilaterala försvarssamarbete med USA inte innefattar några säkerhetsgarantier.

Två dagar efter det att analysen presenterats, den 15 maj, sade Socialdemokraternas partistyrelse ja till Nato.

S-ledaren, statsminister Magdalena Andersson, kan inte peka på när hon bestämde sig för Nato. Den övertygelsen har vuxit fram i en dialog inom partiet, mellan partier och med andra länder, enligt henne.

"Det är en process", säger hon.

S-beslutet innebär att en bred majoritet i Sveriges riksdag nu säger ja till att gå med i Nato. Sverigedemokraternas ledning lade ned sitt Natomotstånd den 11 april.

Fakta: Detta händer nu

Riksdagen debatterar Nato på måndag

Regeringen beslutar om Natoansökan på måndag eller ett par dagar senare

Sverige Natoambassadör lämnar in Natoansökan i Bryssel under veckan

Sverige väntas slippa de två första stegen i anslutningsprocessen

Natoländernas regeringar beslutar enhälligt om att bjuda in Sverige till anslutningssamtal

Anslutningssamtalen bedöms kunna klaras av inom en vecka

Nato skriver en rapport om samtalen som lämnas till de 30 Natoländerna.

Natoländernas regeringar beslutar om ett tillträdesprotokoll för Sverige.

När det beslutet är taget så får Sverige delta i nästan alla Natomöten som inbjudet land

Statsminister Magdalena Andersson skulle därmed få sitta med vid bordet på Natotoppmötet i Madrid 28–30 juni.

Tillträdesprotokollet ska även godkännas av de 30 Natoländernas parlament.

Det är denna så kallade ratificeringsprocess som väntas ta längst tid.

Därefter ska även Sveriges riksdag godkänna protokollet.

När det sker omfattas Sverige av Natos säkerhetsgarantier.

Tillträdesprotokollet ska sedan tillföras Natofördraget som förvaras i Washington.

Källa: Nato