"För närvarande ser vi inte att det pågår någon otillbörlig informationspåverkan mot Sverige", säger Mikael Östlund, kommunikationschef på Myndigheten för psykologiskt försvar.

Polisens kommenderingschef Jonas Hysing har sagt att polisen inför de svåra upploppen under påskhelgen sett uppmaningar på sociala medier om våld mot polisen från konton i utlandet.

"Vi vet att det finns information om uppvigling till våld mot polisen på sociala medier som orkestreras utanför landet", sade Hysing.

Han uppgav att det handlade om "en eller flera" som hetsat till våld mot svensk polis.

Polisens nationella operativa avdelning vill inte ytterligare förtydliga uttalandet, och svarar inte på frågor om vad det är för personer som uppmanat till våld, när de gjort det och hur, eller om det finns misstänkta kopplingar till främmande makt.

Inte heller Säkerhetspolisen vill uttala sig, men meddelar att man samarbetar med polisen angående händelserna under påskhelgen.

Redan före polischefens uttalande förekom lösa spekulationer på sociala medier om att kravallerna skulle ha utlösts som resultat av en eventuell påverkansoperation. Den högerextreme politikern Rasmus Paludan har tidigare i år haft flera allmänna sammankomster i Sverige utan att allvarligare ordningsstörningar uppstått. Att protesterna urartade just nu – när diskussioner om rikets säkerhet och en eventuell svensk Natoansökan pågår för fullt – påstods vara en märklig slump.

Men att det skulle pågå en organiserad påverkanskampanj mot Sverige tillbakavisas alltså av Myndigheten för psykologiskt försvar.

"Vi har beredskap för att det kan ske, för vi kan se en ökad aktivitet av ryska påverkansförsök, men vi kan inte konstatera att det pågår någon enskild påverkanskampanj mot Sverige i dag", säger Mikael Östlund.

Han jämför med den omfattande desinformationskampanjen i början av året mot svensk socialtjänst, som anklagades för övergrepp mot muslimer via LVU.

"En påverkanskampanj handlar inte bara om att det förekommer hotfulla uttalanden i sig, utan det behöver vara organiserat och ha ett uppenbart syfte att skada Sverige eller svenska intressen, organiserat från främmande makt eller från en stark utländsk organisation".

"Det är inget vi utesluter, men vi ser det inte just nu".

Östlund betonar samtidigt att han inte avfärdar polisens uppgifter.

Vad drar ni för slutsatser om att kravallerna uppstår just nu, i ett säkerhetspolitisk känsligt läge?

"Vi drar slutsatser kring om det förekommer otillbörlig informationspåverkan mot Sverige eller inte. Och just nu ser vi ingen särskild sådan", säger Mikael Östlund.

Kan det pågå påverkansoperationer i det dolda, som inte registreras som en regelrätt påverkanskampanj men där det ändå kan ha förekommit nån form av påverkan från främmande makt?

"Vi kan inte utesluta att det kommer att bli ytterligare informationspåverkan riktad mot Sverige kopplat till det som skett i helgen, men det är inget vi kan konstatera är organiserat av främmande makt i dag".

"Många av de aktörer som tycker att de har anledning att skada Sverige har vi en hyfsad bild av vilka de är och hur de agerar. Det är något vi följer hela tiden".

Har ni tittat på hur det kom sig att Paludan sökte de här sex demonstrationstillstånden just nu?

"Nej. Det råder yttrandefrihet i Sverige och vi tittar inte på aktiviteter i Sverige", säger Mikael Östlund.

De senaste dagarna har den högerextrema dansk-svenska politikern Paludan haft sex tillstånd för allmän sammankomst. I Jönköping i torsdags kunde han genomföra sin koranbränning men senare, i Linköping och Norrköping, gjorde våldsamma motdemonstranter att polisen fick ställa in hans manifestationer.

I fredags hann Paludan bränna koranen i Stockholmsförorten Rinkeby innan polisen på grund av oroligheter tvingades upplösa sammankomsten. Några timmar senare i Örebro urartade det helt med flera skadade poliser och uppbrända polisfordon. Sammankomsten blev aldrig av.

I lördags hade Paludan tillstånd för ett möte i Landskrona med planerad koranbränning. Men polisen flyttade sammankomsten till Malmös södra utkant efter "en samlad bedömning", bland annat utifrån vad som föregått i Mellansverige.

Även i Malmö blev det stökigt när motdemonstranter sökte sig till den anvisade rastplatsen nära Öresundsbron. Bland annat körde en bil in i avspärrningen till Paludans möte.

I ordningslagens andra kapitel handlar paragraf 25 om Polismyndighetens rätt att förbjuda allmänna sammankomster och offentliga tillställningar:

"Polismyndigheten får förbjuda att det hålls en allmän sammankomst, om det vid en tidigare sammankomst av samma slag uppkommit svårare oordning vid själva sammankomsten eller, som en direkt följd av den, i dess omedelbara omgivning eller om sammankomsten visat sig ha medfört avsevärd fara för de närvarande eller allvarlig störning av trafiken."

Varför stoppar polisen inte Paludan när man vet hur det kommer att gå?

"Det finns ganska många rättsutlåtanden från olika domstolar om var gränsen går för när vi har möjlighet att hänvisa till andra kapitlet", svarar Jonas Hysing.

Den svenska grundlagen ger ett mycket starkt skydd av mötes- och yttrandefrihet. Polisen kan i princip inte neka en tillståndsansökan om allmän sammankomst med hänvisning till att tidigare sammankomster lett till oroligheter eller begångna brott.

"Man gör en enskild bedömning vid varje sammankomst och för varje ansökan om tillstånd. Sedan får man upplösa den i efterhand om det blir bråk på plats eller gripa personer som begår brott", har juridikprofessorn Karin Åhman tidigare förklarat för TT.

Jonas Hysing, som är nationell kommenderingschef för hela valrörelsen, pekar på risken för att våldsamheter skulle kunna stoppa politiska partier från att få tillstånd.

"Man kan ju tänka sig svenska extrema politiska rörelser som genom stenkastning förhindrar några av våra riksdagspartier att hålla torgmöten och demonstrera", säger han till TT.

Så händelserna i Linköping, Norrköping, Stockholm och Örebro är ingenting som polisen i Skåne kan väga in, frågade TT inför Paludans planerade koranbränning i Landskrona i lördags.

"Vi väger in all information vi har, men det är grundlagsskyddat att få göra det (hålla en sammankomst). Sedan finns det några undantag i ordningslagen som begränsar rätten. Då ska det vara oordning vid själva sammankomsten eller i dess omedelbara omgivning", säger Jonas Hysing.

"Det ska fortfarande vara väldigt, väldigt svårt att neka någon att få yttra sin mening. Skälet till det är naturligtvis att om man med hot och våld kan förhindra någon att yttra sin mening ruckar man på en av de grundläggande demokratiska fundamenten".

Det kokar alltså ner till att mötes- och yttrandefrihet väger tyngre än risk för upplopp?

"Till viss del. Och man kan väl säga att yttrandefrihet och demokrati har ett pris. Just nu betalas det priset av skadade poliser och poliser som jobbar under mycket riskfyllda omständigheter".

Den högerextrema dansk-svenska politikern Paludan brukar kasta koranen, linda in den i bacon och bränna upp den.

Är det inte över gränsen för hets mot folkgrupp?

"Nej, yttrandefriheten väger tyngre", säger Jonas Hysing.

"Hets ska ju handla om en folkgrupp och det är väl snarare religionen som han kritiserar, vad jag förstår".

Mötesfriheten skyddas av grundlagen. Den innefattar frihet att anordna och delta i sammankomster för upplysning, meningsyttring eller annat liknande. Mötesfriheten kan inskränkas med hänsyn till ordningslagen.

Reglerna som kan inskränka mötesfriheten finns i ordningslagen. Tillstånd till allmän sammankomst får vägras om det är nödvändigt med hänsyn till ordningen eller säkerheten vid sammankomsten eller med hänsyn till trafiken eller för att motverka epidemi.

Polismyndigheten får meddela de villkor som behövs för att upprätthålla ordning och säkerhet vid sammankomsten. Det är Polismyndigheten som prövar om man ska få tillstånd till allmän sammankomst.