Innehållet är fritt att använda med vissa användarbegränsningar, besök våra FAQ för användarvillkor.
Om du klickar på ladda ned/bädda in, bekräftar du att du har läst och accepterar användarvillkoren.
Download

Starka reaktioner på upplopp i Sverige – mötesfrihet väger tyngre än risk för upplopp

Innehållet är fritt att använda med vissa användarbegränsningar, besök våra <a href="https://ednh.news/sv/faq" target="_blank">FAQ</a> för användarvillkor.<br/>Om du klickar på ladda ned/bädda in, bekräftar du att du har läst och accepterar användarvillkoren.

Stockholm -- Upploppen i Sverige i samband med högerextremisten Rasmus Paludans koranbränningar under påskhelgen har gett eko i flera länder.

Utländska medier rapporterar med dramatiska bilder på brinnande polisbilar och poliser insvepta i rök.

Polisen undersöker om personer i utlandet bidragit till de våldsamma påskkravallerna.

Enligt Myndigheten för psykologiskt försvar finns ingen riktad påverkanskampanj mot Sverige just nu.

"För närvarande ser vi inte att det pågår någon otillbörlig informationspåverkan mot Sverige", säger Mikael Östlund, kommunikationschef på Myndigheten för psykologiskt försvar.

Polisens kommenderingschef Jonas Hysing har sagt att polisen inför de svåra upploppen under påskhelgen sett uppmaningar på sociala medier om våld mot polisen från konton i utlandet.

"Vi vet att det finns information om uppvigling till våld mot polisen på sociala medier som orkestreras utanför landet", sade Hysing.

Han uppgav att det handlade om "en eller flera" som hetsat till våld mot svensk polis.

Polisens nationella operativa avdelning vill inte ytterligare förtydliga uttalandet, och svarar inte på frågor om vad det är för personer som uppmanat till våld, när de gjort det och hur, eller om det finns misstänkta kopplingar till främmande makt.

Inte heller Säkerhetspolisen vill uttala sig, men meddelar att man samarbetar med polisen angående händelserna under påskhelgen.

Redan före polischefens uttalande förekom lösa spekulationer på sociala medier om att kravallerna skulle ha utlösts som resultat av en eventuell påverkansoperation. Den högerextreme politikern Rasmus Paludan har tidigare i år haft flera allmänna sammankomster i Sverige utan att allvarligare ordningsstörningar uppstått. Att protesterna urartade just nu – när diskussioner om rikets säkerhet och en eventuell svensk Natoansökan pågår för fullt – påstods vara en märklig slump.

Men att det skulle pågå en organiserad påverkanskampanj mot Sverige tillbakavisas alltså av Myndigheten för psykologiskt försvar.

"Vi har beredskap för att det kan ske, för vi kan se en ökad aktivitet av ryska påverkansförsök, men vi kan inte konstatera att det pågår någon enskild påverkanskampanj mot Sverige i dag", säger Mikael Östlund.

Innehållet är fritt att använda med vissa användarbegränsningar, besök våra <a href="https://ednh.news/sv/faq" target="_blank">FAQ</a> för användarvillkor.<br/>Om du klickar på ladda ned/bädda in, bekräftar du att du har läst och accepterar användarvillkoren.

Han jämför med den omfattande desinformationskampanjen i början av året mot svensk socialtjänst, som anklagades för övergrepp mot muslimer via LVU.

"En påverkanskampanj handlar inte bara om att det förekommer hotfulla uttalanden i sig, utan det behöver vara organiserat och ha ett uppenbart syfte att skada Sverige eller svenska intressen, organiserat från främmande makt eller från en stark utländsk organisation".

"Det är inget vi utesluter, men vi ser det inte just nu".

Östlund betonar samtidigt att han inte avfärdar polisens uppgifter.

Vad drar ni för slutsatser om att kravallerna uppstår just nu, i ett säkerhetspolitisk känsligt läge?

"Vi drar slutsatser kring om det förekommer otillbörlig informationspåverkan mot Sverige eller inte. Och just nu ser vi ingen särskild sådan", säger Mikael Östlund.

Kan det pågå påverkansoperationer i det dolda, som inte registreras som en regelrätt påverkanskampanj men där det ändå kan ha förekommit nån form av påverkan från främmande makt?

"Vi kan inte utesluta att det kommer att bli ytterligare informationspåverkan riktad mot Sverige kopplat till det som skett i helgen, men det är inget vi kan konstatera är organiserat av främmande makt i dag".

"Många av de aktörer som tycker att de har anledning att skada Sverige har vi en hyfsad bild av vilka de är och hur de agerar. Det är något vi följer hela tiden".

Har ni tittat på hur det kom sig att Paludan sökte de här sex demonstrationstillstånden just nu?

"Nej. Det råder yttrandefrihet i Sverige och vi tittar inte på aktiviteter i Sverige", säger Mikael Östlund.

Frågan har väckts både i Sverige och utomlands om polisen verkligen måste ge Paludan tillstånd att demonstrera.

"Om polisen börjar förbjuda sammankomster öppnar det upp för att våld begränsar annans rätt", säger Jonas Hysing, polisens nationella kommenderingschef, till TT.

De senaste dagarna har den högerextrema dansk-svenska politikern Paludan haft sex tillstånd för allmän sammankomst. I Jönköping i torsdags kunde han genomföra sin koranbränning men senare, i Linköping och Norrköping, gjorde våldsamma motdemonstranter att polisen fick ställa in hans manifestationer.

I fredags hann Paludan bränna koranen i Stockholmsförorten Rinkeby innan polisen på grund av oroligheter tvingades upplösa sammankomsten. Några timmar senare i Örebro urartade det helt med flera skadade poliser och uppbrända polisfordon. Sammankomsten blev aldrig av.

I lördags hade Paludan tillstånd för ett möte i Landskrona med planerad koranbränning. Men polisen flyttade sammankomsten till Malmös södra utkant efter "en samlad bedömning", bland annat utifrån vad som föregått i Mellansverige.

Även i Malmö blev det stökigt när motdemonstranter sökte sig till den anvisade rastplatsen nära Öresundsbron. Bland annat körde en bil in i avspärrningen till Paludans möte.

I ordningslagens andra kapitel handlar paragraf 25 om Polismyndighetens rätt att förbjuda allmänna sammankomster och offentliga tillställningar:

"Polismyndigheten får förbjuda att det hålls en allmän sammankomst, om det vid en tidigare sammankomst av samma slag uppkommit svårare oordning vid själva sammankomsten eller, som en direkt följd av den, i dess omedelbara omgivning eller om sammankomsten visat sig ha medfört avsevärd fara för de närvarande eller allvarlig störning av trafiken."

Varför stoppar polisen inte Paludan när man vet hur det kommer att gå?

"Det finns ganska många rättsutlåtanden från olika domstolar om var gränsen går för när vi har möjlighet att hänvisa till andra kapitlet", svarar Jonas Hysing.

Den svenska grundlagen ger ett mycket starkt skydd av mötes- och yttrandefrihet. Polisen kan i princip inte neka en tillståndsansökan om allmän sammankomst med hänvisning till att tidigare sammankomster lett till oroligheter eller begångna brott.

"Man gör en enskild bedömning vid varje sammankomst och för varje ansökan om tillstånd. Sedan får man upplösa den i efterhand om det blir bråk på plats eller gripa personer som begår brott", har juridikprofessorn Karin Åhman tidigare förklarat för TT.

Jonas Hysing, som är nationell kommenderingschef för hela valrörelsen, pekar på risken för att våldsamheter skulle kunna stoppa politiska partier från att få tillstånd.

"Man kan ju tänka sig svenska extrema politiska rörelser som genom stenkastning förhindrar några av våra riksdagspartier att hålla torgmöten och demonstrera", säger han till TT.

Så händelserna i Linköping, Norrköping, Stockholm och Örebro är ingenting som polisen i Skåne kan väga in, frågade TT inför Paludans planerade koranbränning i Landskrona i lördags.

"Vi väger in all information vi har, men det är grundlagsskyddat att få göra det (hålla en sammankomst). Sedan finns det några undantag i ordningslagen som begränsar rätten. Då ska det vara oordning vid själva sammankomsten eller i dess omedelbara omgivning", säger Jonas Hysing.

"Det ska fortfarande vara väldigt, väldigt svårt att neka någon att få yttra sin mening. Skälet till det är naturligtvis att om man med hot och våld kan förhindra någon att yttra sin mening ruckar man på en av de grundläggande demokratiska fundamenten".

Det kokar alltså ner till att mötes- och yttrandefrihet väger tyngre än risk för upplopp?

"Till viss del. Och man kan väl säga att yttrandefrihet och demokrati har ett pris. Just nu betalas det priset av skadade poliser och poliser som jobbar under mycket riskfyllda omständigheter".

Den högerextrema dansk-svenska politikern Paludan brukar kasta koranen, linda in den i bacon och bränna upp den.

Är det inte över gränsen för hets mot folkgrupp?

"Nej, yttrandefriheten väger tyngre", säger Jonas Hysing.

"Hets ska ju handla om en folkgrupp och det är väl snarare religionen som han kritiserar, vad jag förstår".
Innehållet är fritt att använda med vissa användarbegränsningar, besök våra <a href="https://ednh.news/sv/faq" target="_blank">FAQ</a> för användarvillkor.<br/>Om du klickar på ladda ned/bädda in, bekräftar du att du har läst och accepterar användarvillkoren.
Men vilka är det egentligen som står för våldet – och varför?

"Konflikterna handlar inte nödvändigtvis om varken religiositet i allmänhet eller Koranen i synnerhet, säger Mustafa Dikeç", professor i urbana studier vid Malmö universitet, som forskat på motiv och orsaker till upplopp.

Det kan, konstaterar han, snarare handla om en känsla av exkludering, och en upplevd fientlighet som riktas mot den man är och det man står för.

"Det finns ofta mycket ackumulerad, undertryckt vrede bakom. En vrede som lätt väcks till liv av den här typen av provokationer som en koranbränning är".

Han får medhåll av Fredrik Malm, före detta områdespolis i Örebrostadsdelen Vivalla, som i fredags var på plats för att bidra till att försöka lugna stämningen.

"Det finns en grundkänsla av orättvisa som driver i gång en folkmassa, och många unga här saknar en orientering i hur samhället fungerar. Det finns en oförståelse för varför det är tillåtet att bränna en koran".

Enligt Fredrik Malm finns det förvisso en genuin ilska över att den högerextreme politikern smädar islam, men själva våldet drivs av andra faktorer. Inte minst ungdomar som söker spänning eller utlopp för ilska och frustration.

"För många räcker det att man är arg och missnöjd med sitt liv överlag. Då är det skönt att gå till attack och få utlopp för det. Så har det funkat med fotbollshuliganism också".

Vid en presskonferens i Malmö i söndags konstaterade polisen att upploppen kan ha varit organiserade. Fredrik Malm är av samma uppfattning. Han drar paralleller till de oroligheter som spred sig till Vivalla i samband med kravallerna i Stockholmsförorten Husby 2013.

"Då, vilket jag upplevde även nu, kom det folk utifrån som vi som jobbade i Vivalla inte kände igen. Det är absolut ungdomar och vuxna från Örebro som kastar sten, men de som kommer utifrån har en helt annan aggressivitet och ilska mot polisen. De har en annan agenda". 

Vad är det för agenda?

"Har du exempelvis en kriminell agenda så finns jättemycket att vinna på att göra polisen till motståndare. Det är en bra rekryteringsgrund om du vill rekrytera nya ungdomar".

Fakta: Påskupploppen

Upploppen i flera städer i Sverige startade sedan Rasmus Paludan, partiledare för det danska högerextrema partiet Stram kurs, under sin nuvarande "valturné" i Sverige bränner islams heliga skrift Koranen.

Under påskhelgen besökte han – eller planerade att besöka – Linköping, Norrköping, Örebro, Landskrona, Malmö och Stockholmsförorten Rinkeby, något som följdes av våldsamma upplopp med skadegörelse och våld främst riktat mot polisen.

Minst ett 40-tal personer har gripits eller anhållits, flera av dem minderåriga. Totalt 26 poliser ska ha skadats.

Fakta: Mötesfriheten skyddas av grundlagen