Stockholm – Högre matpriser slår hårt mot svenska hushåll. Men svenskarna lägger fortfarande en mindre andel av sin konsumtion på livsmedel än de flesta EU-medborgare. Och mycket mindre än vad vi gjort historiskt.

Ett svenskt hushåll lägger 15,3 procent andel av sina utgifter på matvaror och alkoholfria drycker.

Genomsnittet i EU ligger på 17,3 procent, enligt unionens statistikmyndighet Eurostats senaste harmoniserade konsumentprisindex, HIKP, för 2023, baserat på 2022 års konsumtion.

Bland medlemsländerna är det bara Irland, Luxemburg, Österrike, Tyskland, Danmark, Nederländerna och Finland där hushållen lägger en mindre del av sin totala konsumtion på mat och dryck än i Sverige.

"Hur stor andel av inkomsten och konsumtionen hushåll lägger på mat är oftast en välståndsindikator", säger John Eliasson, prisstatistiker på Statistiska centralbyrån, SCB.

"I fattiga länder brukar man vanligtvis lägga en större del av sin totala konsumtion på mat".

Så stor andel av den totala konsumtionen lägger ett genomsnittshushåll i respektive EU-land. Grafik: Björn Hellström/TT

Mattias Persson, Swedbanks chefsekonom, medger att han förvånas av siffrorna, men betonar att svenska hushållen kommer tvingas lägga en större del av konsumtionen på livsmedel.

"I reala termer har hushållen redan tvingats ändrat sin konsumtion radikalt. De har dragit ned på kläder, skor, inventarier och hushållsvaror för att i många fall ha råd att fortsätta konsumera det som är nödvändigt , som livsmedel, el och bostadsräntor", säger han.

"Om vi blickar framåt tror vi att livsmedelspriserna kommer fortsätta öka ett tag till, och att alltmer av konsumtionen kommer att behöva gå till nödvändiga varor som livsmedel".

Enligt SCB:s KPI-korg, som mäter i vilken uträckning svenska hushåll konsumerar olika varor och tjänster, står livsmedel och alkoholfria drycker för 13,3 procent av den totala konsumtionen.

Deras statistikverktyg skiljer sig från Eurostats, där ägande av boende inte ingår och därmed inte räntekostnader kopplat till boende.

SCB har siffror på konsumentkorgens utveckling som sträcker sig sju årtionden tillbaka. Statistiken visar en successiv minskning av andelen i total konsumtion.

År 1950 utgjorde mat och dryck 30 procent av korgen; 1990, före det svenska EU-inträdet, bestod konsumentkorgen till strax över 15 procent av livsmedel – en nivå som i det närmaste varit intakt sedan dess, med ett par procentuella nedgångar efterföljande två årtionden.

Men matpriserna i Sverige ligger ändå på en betydligt högre nivå än genomsnittet i Europa. Enligt Eurostats senaste studie för år 2021 var de svenska matpriserna 18 procent högre än EU-snittet. Faktorer som påverkar är bland annat höga skatter och avgifter på livsmedel, höga produktions- och distributionskostnader samt hög levnadsstandard.

Det var över 70 år sedan de svenska matpriserna steg så mycket som de gjort under året. Priserna på livsmedel stiger med nära 21 procent i februari jämfört med för ett år sedan.

Prisförändring (februari 2022–februari 2023). Livsmedel och alkoholfria drycker blev 20,95 procent dyrare på ett år. Grafik: Anna-Lena Lindqvist/TT

"Under 1970- och 80-talen ökade livsmedelspriserna också mycket, men inte lika snabbt som de gör nu. Vi får gå tillbaka till 1951 för att hitta den senaste tolvmånadersperioden då matpriserna ökade med över 20 procent", säger John Eliasson, prisstatistiker på SCB, i en kommentar.

Enligt Jörgen Kennemar, råvaruanalytiker på Swedbank, ligger olika faktorer bakom. En är att priserna på insatsvaror, som energi och gödsel, steg kraftigt förra året.

Även om priserna gått ned det senaste kvartalet har det inte slagit igenom på mathyllorna än.

En annan faktor är den svaga svenska kronan, som gör att allt vi importerar blir dyrare.

"Men jag är själv förvånad över att priserna stiger så pass mycket", säger Jörgen Kennemar.

Enligt honom är förhoppningen att prisuppgången ska falla tillbaka under våren allt eftersom de sjunkande insatspriserna slår igenom.

Priset på fetter, ägg och mejeriprodukter har stigit med över 30 procent det senaste året enligt SCB:s statistik. När det kommer till enskilda livsmedel så sticker purjolök och blomkål ut, som har stigit med nära 80 procent på ett år.

Även jämfört med januari stiger grönsakspriserna kraftigt.

"Priserna på grönsaker brukar stiga i februari, men inte så här mycket. Till exempel gick priset på blomkål upp med 48 procent i februari jämfört med januari. Tomater ökade med närmare 38 procent och paprika med nästan 34 procent" säger John Eliasson.

Matpriserna i Sverige stiger mest i Norden. När det kommer till Finland och Danmark går skillnaderna till stor del att förklara med den svaga svenska kronan som gör att allt som importeras blir dyrare.

Men kronan kan inte förklara varför matpriserna i Sverige har stigit mer än i Norge det senaste året.

Att matpriserna i Sverige skjutit i höjden det senaste året har skapat en stor debatt, både politisk och ekonomisk. Regeringen har kallat till sig matjättarna och oppositionen kräver åtgärder.