Stockholm -- Sveriges nya regering ska bestå av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.

Flera tuffa eftergifter har krävts för att den ska få Sverigedemokraternas stöd.

Den tilltänkte statsministern Ulf Kristersson (M) kunde på fredagen presentera ett 62 sidor tjockt samarbetsavtal mellan M, KD, L och SD.

Avtalet lägger grund för en ny högerregering med tre partier: M, KD och L.

Trots tuffa kompromisser så säger Kristersson:

"Vi ser verkligen fram emot det här samarbetet, vi fyra. Vi är otroligt entusiastiska".

Riksdagen kommer med stor sannolikhet att på måndag godkänna Kristersson som statsminister. Hans nya regering skulle därmed kunna tillträda på tisdag.

Sverigedemokraterna blev näst största parti i valet, efter Socialdemokraterna. Trots det är, som väntat, SD inte med i den regeringen. I stället ska regeringen ha ett nära samarbete med SD i riksdagen. Det innebär till exempel att regeringens budgetproposition ska förhandlas fram mellan samtliga fyra partier innan den läggs fram i riksdagen.

I stället för ministerposter får SD ett samordningskansli i regeringskansliet med egna politiska tjänstemän. Före valet sade Kristersson att han inte såg något behov av det.

SD-ledaren Jimmie Åkesson är nöjd med avtalet.

"Vi har fått överenskommelser som innebär betydande vinster för oss sakpolitiskt", säger han.

"Vi kommer att kunna visa våra väljare att den röst man lagt på SD kommer att göra skillnad på riktigt".

För SD har framförallt migrations- och rättspolitik varit viktigt. Åkesson kallar den nya migrationspolitiken för ett paradigmskifte.

Till exempel ska asylrätten läggas på EU:s rättsliga miniminivå. Antalet kvotflyktingar ska minska från fjolårets 6 400 till 900 per år under mandatperioden.Inom rättspolitiken ska den nya regeringen bland annat se till att polisen får upprätta tillfälliga visitationszoner, att straffen för grova gängbrott fördubblas och att anonyma vittnen tillåts.

Visitationszoner och anonyma vittnen är en del av priset Liberalerna (L) får betala för att sitta med i en regering.

"I det demokratiska spelrummet måste man kompromissa", säger L-ledaren Johan Pehrson. "Det blir både sött och salt".

Enligt Pehrson har han fått ett enigt stöd för kompromisserna av sin riksdagsgrupp. Trots att partiet fått svälja en del beska piller räknar han inte med att detta ska skapa problem internt.

"Jag förväntar mig att många uppskattar att Liberalerna nu sitter i regering", säger han.

Som framgångar för L pekar han på att asylrätten, trots åtstramningar, ska värnas. Bland annat införs inget volymmål.

"De människor som har rätt till asyl kommer att få en fristad i Sverige", säger Pehrson.

Han är också glad över den nya regeringens skolpolitik. Till exempel finns L-förslaget om begränsningar av nya friskolors vinsttutag med. Pehrson pekar dessutom på att public service-medias och kulturlivets oberoende från politiken ska värnas.

En tuff eftergift för både KD och L är att slopa enprocentsmålet för biståndet. I stället ska en treårig budgetram upprättas i statsbudgeten.

"Det blir ett minskat bistånd, men fortfarande ett ovanligt stort bistånd", säger Kristersson.

Hur mycket biståndet kommer att minskar ska framgå i den kommande budgetpropositionen.

"Det här har inte varit vår inriktning", säger KD-ledaren Ebba Busch.

Hon menar dock att det finns en fördel med treåriga budgetramar i stället för procentmål - att man vet hur många miljarder det handlar de kommande åren.

Moderaterna har tvingats gå med på SD:s krav om att inte göra besparingar i a-kassan.

"Låt oss säga som det är – det är en entydig och djup förlust för Moderaterna. Och jag kan leva med den", säger Ulf Kristersson.

"Därför att det var en nödvändig del av kompromissen".

Överenskommelsen har döpts till Tidöavtalet, efter det slott utanför Västerås där de fyra partiledarna slöt överenskommelsen.

Det gäller för 2022-2026, men ska lägga grunden för en "långsiktigt hållbar samverkan". Kristersson påpekar att flera av de samhällsproblem, som bristande integration och kriminalitet, kan ta två till tre mandatperioder att lösa.

M-ledaren hävdar att Tidöavtalet är något helt annat än det "januariavtalet" mellan den förra rödgröna regeringen och C och L.

I de stora frågorna har vi en gemensam färdriktning. Det tycker jag är en otrolig viktig skillnad, säger Kristersson.

Det skapar, enligt honom, förutsättningar för ett stabilare regeringssamarbete.

Tidigare har det från SD-håll talats om att det ska svida för L att sitta i regeringen. Några sådana tongångar hörs inte från SD-ledaren Jimmie Åkesson nu.

"Det är inte så att jag blir glad och skrattar för att Johan (Pehrson) eller Ebba (Busch) får vika sig på någonting", säger han.

"Tvärtom. Eftersom jag är beredd att stå för helheten, kan jag känna mig glad över de vinster de får göra".

I Tidöavtalet står att samarbetspartierna ska "uppträda med värdighet och tala respektfullt om varandras centrala företrädare".

Sorgligt, dråpslag och kraschlandning är några av de ord oppositionspartierna väljer för att beskriva fredagens samarbetsavtal mellan M, KD, L och SD.

Hårdast är domen mot Liberalerna. Centerledaren Annie Lööf kallar regeringsbildningen en "liberal kraschlandning".

Socialdemokraternas partiledare, nuvarande statsminister Magdalena Andersson tycker det är uppenbart att partierna jobbat för att lösa sina interna problem snarare än Sveriges problem.

"Det är också därför man kommer ut med en överenskommelse som kommer att öka de ekonomiska klyftorna, öka skillnaden mellan stad och land och segregation nämns ju överhuvudtaget inte", säger hon till TT.

"Det räcker att titta på den här överenskommelsen för att se att det är tydligt att det är Sverigedemokraterna som håller i kopplet. Det är klart att det här är en överenskommelse som är oerhört plågsam, inte minst för Liberalerna".

Riksdagen ska nu rösta om Kristersson som statsminister på måndag. Om Kristersson som väntat klarar den, tillträder den nya regeringen på tisdag.

Fakta: Tidöavtalet

Tidöavtalet gäller 2022-2026

Budgetsamarbete ingår

Även "samarbetsprojekt" på olika områden ingår. De områdena är:

• Tillväxt och hushållsekonomi
• Kriminalitet
• Migration och integration
• Klimat och energi
• Hälso- och sjukvård
• Skola
• Demokrati och kultur

Partiledarna kan efter ett år besluta om nya projekt