Efter överlämnandet tidigt på onsdagsmorgonen samlades Natomedlemmarnas ambassadörer för ett första möte om ansökningarna.

Något snabbt beslut om att dra igång den formella ansökningsprocessen blev det dock inte.

"Det måste tas hänsyn till alla medlemmars säkerhetsintressen. Vi är fast beslutna att arbeta igenom alla frågor och nå en snabb slutsats", hälsar en Natokälla via mejl till finländska nyhetsbyrån STT efter mötet slut.

Mellan raderna är det tydligt att Nato behöver ta hänsyn till Turkiets tvekan kring Sverige och Finland.

"Vi har alla vår säkerhetssynpunkter. Vi har våra, Norge har sina och Turkiet har också sina säkerhetssynpunkter. Diskussionen handlade om det, men det är upp till Turkiet att kommentera", berättar Litauens ambassadör Deividas Matulionis för bland annat TT efter mötet.

Ungefär samtidigt talade Turkiets president Recep Tayyip Erdogan till partikamrater i parlamentet och satte ännu mer tryck bakom sin kritik.

"Vad vi väntar oss från våra Natoallierade är att de först och främst ska förstå vad som är känsligt för oss, respektera det och slutligen stödja det", sade Erdogan enligt nyhetsbyrån AFP.

Presidenten hävdar att Sverige skyddar medlemmar av terrorstämplade kurdiska PKK.

"Vi bad dem att utvisa 30 terrorister, men de vägrade. Man kan inte vägra att skicka tillbaka terrorister till oss och sedan be om vårt stöd för Natomedlemskap", sade Erdogan – och upprepade även sina inte särskilt välkomnande ord till den diplomatiska delegation som Sverige och Finland vill skicka ner.

"De vill komma på måndag. De borde inte bry sig. Det finns ingen anledning", sade Erdogan enligt AFP.Litauens Natoambassadör är ändå optimist.

"Jag har en känsla av att skicklig diplomati från Turkiet, Finland och Sverige kommer att kunna reda ut de återstående frågorna inom de närmaste dagarna", säger Matulionis, som också lovar baltisk hjälp under vägen vidare.

"Jag tog upp att vi inte har glömt vad Sverige och Finland gjorde för oss när vi återfick vår självständighet (efter Sovjettiden) och hjälpte oss att stärka vårt försvar. Nu är det vår tur att göra vad vi kan för att skynda på processen", säger den litauiske ambassadören.

När kommer ni att mötas igen?

"Vi får se när generalsekreteraren ber oss att mötas. För tillfället har vi inget inplanerat möte (mer) i dag. Ingen vet vad morgondagen ger", säger Matulionis.

Eftersom Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg ska till Köpenhamn under torsdagen och ambassadörerna inte brukar mötas på fredagar väntas emellertid inga nya samlade träffar förrän i början av nästa vecka.

Själva inlämnandet av ansökningarna gjordes av Finlands Natoambassadör Klaus Korhonen och Sveriges Axel Wernhoff.

"Det är ett allvarligt ögonblick. Det är ett stort steg för Sverige förstås, men det sker också under brinnande krig i Europa och vad det kriget kommer att leda till för framtida europeisk säkerhetsordning och relationen till Ryssland, det är faktiskt skrivet i stjärnorna", säger Wernhoff till TT.

Ansökningarna togs emot av Jens Stoltenberg.

"Alla medlemmar är överens om vikten av Natoutvidgning. Vi är överens om att vi måste stå tillsammans och att det här är ett historiskt tillfälle som vi måste greppa", sade han vid den korta ansökningsceremonin på onsdagsmorgonen.

Sveriges och Finlands nära samarbete med Nato gör att militäralliansen inte räknar med några egentliga komplikationer under de diskussioner som sedan följer. Däremot är det fortsatt osäkert om hur Turkiet kommer att ställa sig, efter de senaste dagarnas negativa uttalanden från Erdogan.

Som snabbast skulle Sveriges och Finlands ansökningsprotokoll kunna undertecknas redan inom cirka två veckor, varpå länderna i så fall får status som "inbjuden medlem" (invitee på engelska). Statusen ger rätt att delta i alla Natomöten framöver, men utan rösträtt.

"Jag hoppas att processen startar snart så att vi kan se ett undertecknande av inträdesprotokollet en viss tid innan Madridtoppmötet (den 28-30 juni) så att Sverige och Finland kan komma till mötet som 'invitees'", säger Deividas Matulionis från Litauen.

I en debattartikel i Expressen skriver Fahrettin Altun, chefen för Turkiets kommunikationsdirektorat under president Erdogan, att det "skulle vara oacceptabelt för Turkiet att se Sverige försöka gå med i Nato utan att revidera sin hållning".

Han hävdar att Sveriges hållning mot kurdiska PKK, som den svenska regeringen klassar som en terrororganisation, är för mjuk.

"Jag vill uttrycka mycket tydligt att Sverige inte kommer att kunna gå med i Nato om inte och förrän hänsyn tas till Turkiets berättigade oro. Om Sverige förväntar sig att Natos näst största armé ska komma till försvar vid ett anfall måste man acceptera detta faktum", skriver Altun.

När Natoländerna godkänt en inträdesansökan har det tidigare tagit mellan sex månader och ett år för länderna att formellt också ratificera det så kallade inträdesprotokollet. Snabbast – cirka fyra månader – gick det på 1950-talet när Turkiet, Grekland och dåvarande Västtyskland blev medlemmar.

Så här har det gått vid de tre senaste utvidgningarna:

Albanien och Kroatien (nio månader och 22 dagar): protokollen klara den 9 juli 2008, första ratificeringen gjord av Ungern den 15 september 2008, sista av Nederländerna den 17 februari 2009, fullt medlemskap från den 1 april 2009.

Montenegro (ett år och 17 dagar): protokollet klart den 19 maj 2016, första ratificeringen av Island den 23 juni 2016, sista av Spanien den 18 maj 2017, fullt medlemskap från den 5 juni 2017.

Nordmakedonien (ett år, en månad och 23 dagar): protokollet klart den 6 februari 2019, första ratificeringen av Grekland den 15 februari 2019, sista av Spanien den 17 mars 2020, fullt medlemskap från den 27 mars 2020.