Redan strax efter klockan 10 på tisdagen kunde Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg ställa upp sig för fotografering med utrikesminister Ann Linde (S) och hennes finländske kollega Pekka Haavisto och de 30 Natoländernas ambassadörer.

Då hade alla undertecknat de svenska och finländska anslutningsprotokollen, vilket nu ger de två länderna status som "blivande medlemmar" – invitees, på Natoengelska.

Applåderna var glada och norske Stoltenberg är nöjd.

"Jag ser fram mot att se ytterligare två flaggor vaja högt utanför Natohögkvarteret", säger generalsekreteraren på en presskonferens efteråt.

Därmed inleds nu den ratificeringsprocess då samtliga Natoländer ska godkänna anslutningen även på hemmaplan, i de olika parlamenten. Först när det är gjort, och anslutningsprotokollet arkiverats på rätt ställe i Washington, blir Sverige och Finland fullständiga medlemmar i militäralliansen.

Flera länder väntas närmast tävla om att bli först att ratificera de nya medlemskapen.

"De som har sagt i dag är Danmark och Kanada. Sedan får vi se", säger Linde på en svensk pressträff efteråt.

Samtidigt tar Sverige ett rejält steg in i Nato redan nu. Personalen på Natodelegationen kommer att tredubblas när dörrarna öppnas på ett helt nytt sätt.

"Det här är ett väldigt viktigt steg. Vi får nu tillträde till ungefär 150 arbetsgrupper, all information, all post och mejl som kommer", säger Linde.

Samtidigt återstår frågan om hur Turkiet kommer att göra – trots den uppgörelse som nåddes vid Natotoppmötet i Madrid i förra veckan, då Turkiet lyfte sitt veto mot att inleda medlemskapsprocessen. Turkiet har dock tydligt uttalat att man vill se konkreta följder av de ordalydelser om kamp mot terrorism, vapenexport och utlämningar som länderna enades om i Madrid.

Regeringen är samtidigt noga med att allt ska gå lagenligt till.

"Jag tror inte att du hittar ett enda internationellt avtal där du inte har olika tolkningar. Men vi har tillsammans skrivit under detta – de tre länderna – och vi kommer att hedra det", säger utrikesministern.

"Men vi kommer att följa svenska lagar och europeiska och internationella konventioner".

Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan, tror att frågan kring det turkiska parlamentets ratificering handlar om när, snarare än om.

"Det är inte rimligt att tro att Turkiet ska skjuta på det här parlamentsbeslutet i oändlighet. Men här har vi bekymret med tidslinjen, att Turkiet håller val nästa år, och möjligen kan ha ett intresse av att dra ut på saken", säger han.

Statsminister Magdalena Andersson anser ändå att Sverige nu är "betydligt säkrare" än tidigare. Även om ratificeringen skulle dröja.

"Det kan ta lite tid och det är därför vi har jobbat så hårt för att vi ska kunna ha de här säkerhetsförsäkringarna under den här processen. Regeringens bedömning har varit att det här kan ta ett år och det är en bedömning som ligger fast", säger hon på en pressträff i Växjö.

Ann Linde lovar samtidigt att Sverige inte kommer att agera överdrivet försiktigt gentemot Turkiet under väntetiden, för att inte skada processen.

"Sverige kan vara kritiskt mot alla länder. Det är inte så att vare sig Turkiet eller Finland eller Sverige eller något annat Natoland har ålagt sig något förbud mot yttrandefrihet eller liknande".

Hon säger sig själv inte ha sett någon lista över de 73 personer som Turkiets president Recep Tayyip Erdogan hävdar sig ha fått löfte om att Sverige ska utvisa. Och hon tar relativt lätt på kritiken mot förra veckans avtal.

"Jag har väl sett lika många tolkningar av folkrättsexperter som det finns folkrättsexperter. De får gärna kritisera avtalet – eller tycka att avtalet är bra. Vi välkomnar alla typer av synpunkter i Sverige", säger Linde i Bryssel.

24 februari

Ryssland inleder sitt storskaliga angrepp mot Ukraina.

30 mars

Statsminister Magdalena Andersson öppnar för ett Natomedlemskap. Motiveringen är att säkerhetsläget i Europa är totalt förändrat.

"Jag tycker inte att man ska utesluta någonting i det här läget. Vi ska fatta det beslut som är bäst för Sveriges säkerhet", säger Andersson i en intervju med SVT.

15 maj

Finlands president Sauli Niinistö och statsminister Sanna Marin tillkännager att landet planerar att ansöka om medlemskap i Nato.

16 maj

Statsminister Magdalena Andersson (S) tillkännager att Sverige planerar att ansöka om medlemskap i Nato.

Samma dag meddelar Turkiets president Recep Tayyip Erodgan att Turkiet inte kommer att säga ja till Sveriges och Finlands ansökningar.

18 maj

Sverige och Finland lämnar in sina medlemsansökningar.

19 maj

Magdalena Andersson besöker tillsammans med Finlands president Sauli Niinistö Washington och USA:s president Joe Biden.

"Jag ser fram emot att snart kunna kalla Sverige och Finland våra vänner, partner – och Natoallierade", säger Biden, utan att nämna Turkiets invändningar.

23 maj

Turkiet publicerar en kravlista för ett svenskt Natomedlemskap.

"Under Natos kollektiva säkerhetsprincip förväntar sig Turkiet konkreta försäkringar från Sverige som stödjer terrororganisationer", står det i ett pressmeddelande som publiceras på den turkiska regeringens hemsida.

25 maj

Delegationer från Sverige och Finland möter turkiska representanter i Ankara.

29 maj

Samtalen med delegationerna från Sverige och Finland om ländernas Natoansökningar når inte upp till "önskad nivå", enligt Turkiets president Recep Tayyip Erdogan.

31 maj

Turkiets president upprepar kritiken om att Sverige och Finland inte gör tillräckligt mot terrorism. Han anser att det skulle innebära en risk för Turkiets säkerhet att släppa in länderna i Nato.

2 juni

Sverigedemokraterna väcker misstroende mot justitieminister Morgan Johansson (S) och får stöd av KD, M och L. Statsminister Magdalena Andersson meddelar att hon avgår om Johansson fälls.

Misstroendet saknar majoritet, men en röst kan avgöra – den partilösa riksdagsledamoten Amineh Kakabaveh.

Enligt en överenskommelse från hösten 2021 lovar S att fördjupa samarbetet med kurderna i Syrien och inför misstroendeomröstningen blir S tvunget att åter bekräfta att den fortfarande gäller för att få Kakabaveh att lägga ned sin avgörande röst.

7 juni

Misstroendeomröstning mot Morgan Johansson. Med en rösts marginal undviker Sverige en regeringskris.

10 juni

Regeringen presenterar en utrikesdeklaration där man lovar att bidra till Turkiets säkerhet i Nato. Det är en av flera signaler i utrikesdeklarationen för att Turkiet ska släppa vetot mot Sveriges Natoansökan.

15 juni

Turkiet står fast vid sin hållning om att motsätta sig Sverige och Finland som Natomedlemmar om inte de båda länderna genomför "verkliga åtgärder".

28 juni

Natotoppmötet i Madrid inleds. Turkiet släpper sitt veto mot Sverige och Finland efter framgångsrika samtal mellan länderna.

Avtalet länderna emellan väcker samtidigt många frågetecken, eftersom tolkningsmöjligheterna är många.

Den politiska vilden Amineh Kakabaveh hotar väcka misstroende mot utrikesminister Ann Linde (S) efter överenskommelsen med Turkiet.

29 juni

Sverige och Finland blir formellt inbjudna till Nato.

Hård kritik riktas mot regeringen från både V och MP.

"Kalla samman partiledarna och förklara vad regeringen gått med på", säger Nooshi Dadgostar, partiledare för V.Turkiet kräver samtidigt att 33 personer, som beskrivs som "terrormisstänkta" utlämnas från Sverige och Finland.

"Vi utlämnar aldrig svenska medborgare", framhåller statsminister Magdalena Andersson (S).

30 juni

Rysslands president Vladimir Putin säger sig inte ha något problem med att Sverige och Finland går med i Nato, men motåtgärder väntar om Natostyrkor placeras i länderna.

Samma dag hävdar Turkiets president Recep Tayyip Erdogan att Sverige har lovat att utlämna 73 personer till Turkiet. Om inte röstar parlamentet ned Sveriges Natoansökan, säger han.

3 juli

Statsminister Magdalena Andersson säger sig inte veta om att någon ny turkisk kravlista om utlämningar ska ha delgetts Sverige.

4 juli

Sverige och Finland är klara med sina anslutningssamtal till Nato.

Samtidigt KU-anmäler den politiska vilden Amineh Kakabaveh utrikesminister Ann Linde (S) på grund av avsiktsförklaringen Linde undertecknat tillsammans med Finlands och Turkiets utrikesministrar.

5 juli

Sverige och Finland skriver under anslutningsprotokollet i Bryssel, vilket ger de två länderna status som "blivande medlemmar" – invitees, på Natoengelska.