Innehållet är fritt att använda med vissa användarbegränsningar, besök våra FAQ för användarvillkor.
Om du klickar på ladda ned/bädda in, bekräftar du att du har läst och accepterar användarvillkoren.
Download

Europas värme och teknik sårbart för sabotage

Stockholm -- Det misstänkta sabotaget mot gasledningarna Nord Stream 1 och 2 sätter ett hotfullt finger på sårbarheten i Europas kritiska infrastruktur som döljer sig under ytan.

Långt ner i djupet längs våra havsbottnar slingrar sig mil efter mil av undervattensledningar. Högteknologisk infrastruktur med fiberoptik, telefoni, gas och el med för samhället helt avgörande betydelse.

"För dem som inte trodde det tidigare är det väl uppenbart nu att det går att komma åt den här typen av infrastruktur", säger Mikael Toll, senior rådgivare på Ramboll och mångårig tidigare chef för trygg energiförsörjning på Energimyndigheten.

Stora delar av det submarina energisystemet utgår från Europas numera största gasleverantör Norge.

Från de norska gasfälten i Nordsjön går ledningar till Danmark, Nederländerna och Storbritannien för vidare transport upp till Sverige och ut på kontinenten.

Så sent som på tisdagen, i skymundan av sabotagemisstankarna kring Nord Stream, invigdes den nya ledningen Baltic Pipe som ska förse även Polen med norsk gas.

Och ett par hundra meter från en av explosionsplatserna går också en elkabel som går under namnet Swe-Pol Link och som exporterar el mellan Karlshamn i Sverige och Polen. Elkabeln är en viktig del av elförsörjningen mellan de båda länderna. Det är ännu för tidigt att veta om den elkabeln skadats av Nord Stream-explosionerna - besked kommer nästa vecka.

Innehållet är fritt att använda med vissa användarbegränsningar, besök våra <a href="https://ednh.news/sv/faq" target="_blank">FAQ</a> för användarvillkor.<br/>Om du klickar på ladda ned/bädda in, bekräftar du att du har läst och accepterar användarvillkoren.

Kartan visar gas- och elledningar dragna på havsbotten i norra Europa. Grafik: Anders Humlebo/TT

Mikael Toll vill inte peka ut enskilda undervattensledningar men konstaterar att systemet är sårbart och att det finns huvudartärer med avgörande betydelse för den europeiska gasförsörjningen.

"Det är ett stort system, och händer det något på en plats så får det konsekvenser för helheten. Det finns ett stort beroende i Europa av naturgas och om flödet upphör får det ganska stora konsekvenser för samhället, både vad gäller värme, el och industri".

Mellan Norge och de brittiska öarna går också högspänningskabeln Nordsjölänken som transporterar energi nog för att elektrifiera 1,4 miljoner brittiska hushåll.

I Östersjön finns liknande kablar som förbinder Sverige med Danmark, Finland, Litauen och Tyskland.

Den svenska regeringen har, i likhet med flera europeiska kollegor, inte velat peka ut någon för det misstänkta sabotaget mot Nord Stream. Andra var snabba med att slå fast att det mesta pekar i rysk riktning.

Ryssland har under många år genom den så kallade Huvudavdelningen för djuphavsforskning satsat stora resurser på just den typen av undervattensverksamhet, enligt underrättelseexperten Joakim von Braun.

"Avdelningen ligger utanför den vanliga militära strukturen, men sysslar inte alls med djuphavsforskning. Det är en utpräglad underrättelse- och sabotageverksamhet som man har byggt upp sedan 60-talet och som har omfattande undervattensresurser", säger han.

Att ge sig på gas- och elledningar, liksom djuphavskablar för fiber och telefoni, är ett sätt att göra stor skada med små medel.

"De ligger helt obevakade på havsbotten mellan kontinenterna, i Nordsjön och i Östersjön. Knipsar man fiberkablarna så kan man lätt slå ut ungefär 99 procent av internet", säger Joakim von Braun.

En storskalig aktion av det slaget är enligt Joakim von Braun främst något man kan förvänta sig i samband med större militära insatser. Han utesluter dock inte att fler undervattensledningar utsätts för sabotage framöver.

"Det kan man mycket väl tänka sig. Det kan vara så att man redan nu har placerat ut exempelvis sprängladdningar som man har i beredskap för den dag då man tror sig ha nytta av det. Det kan finnas anledning för olika ägare att kontrollera sina strukturer".

Norge meddelade under onsdagen att säkerheten ska höjas vid energianläggningar både på land och till havs till följd av gasläckorna och rapporter om okända drönare runt norska oljeplattformar.

Den statliga norska gasoperatören Gassco, som driver ett flera tusen kilometer långt nätverk med undervattensledningar, skriver i ett mejl till TT att man skärper sina säkerhetskontroller.

"Vi har även etablerade system för att övervaka transportsystemet och dessa följer vi extra noga nu", skriver Gassco.

Enligt Mikael Toll finns stora "säkerhetsskulder" inom energiförsörjningen. Men att skydda ledningssystemen helt och hållet är inte möjligt. Det bästa försvaret, säger han, är att bredda internationella försörjningskedjor för att undvika beroende av enskilda länder eller aktörer.

"Man kommer aldrig kunna skydda infrastrukturen helt och hållet. Den som vill påverka letar sårbarheter, och det finns tyvärr ganska stora sårbarheter".

Innehållet är fritt att använda med vissa användarbegränsningar, besök våra <a href="https://ednh.news/sv/faq" target="_blank">FAQ</a> för användarvillkor.<br/>Om du klickar på ladda ned/bädda in, bekräftar du att du har läst och accepterar användarvillkoren.

Kartan visar de fyra läckorna på gasledningarna Nord Stream och Nord Stream 2 samt ekonomiska zoner och territorialvatten. Grafik: Anders Humlebo/TT

Detta vet vi om gasläckorna

Det läcker gas i Östersjön sedan de ryska gasledningarna Nord Stream 1 och 2 konstaterats ha sprungit läck.

Läckage uppstod i Nord Stream 2 under natten mot måndag. Under tisdagen upptäcktes att Nord Stream 1 också läcker. Under onsdagen blev det känt att det totalt rör sig om fyra läckor, varav två är i svensk ekonomisk zon och två i dansk ekonomisk zon.

Både svenska och danska seismiska mätningar visar att explosioner ägt rum i havet timmar före respektive läcka upptäcktes. Myndigheter och bedömare i flera länder lutar åt att det rör sig om medvetna attacker och sabotage är den term som används för att beskriva det som inträffat.

En av detonationerna som skadade Nord Stream skedde omkring 500 meter från den viktiga Polenkabeln, som nu ska undersökas av specialister för att se om den har skadats. Kabeln är en kraftledning som används för import och export av el och går mellan Karlshamn i Blekinge och Polen.

Brottsutredningar pågår i flera länder. I Sverige leder Säkerhetspolisen (Säpo) utredningen. Den ryska säkerhetstjänsten har också inlett en brottsutredning.

Den norska säkerhetspolisen varnar om ökat ryskt hot mot norsk olja och gas. Bland annat handlar det om ökad drönaraktivitet i Nordsjön och om ryska fartyg som kartlägger det norska gasnätverket.

Norge höjer nu säkerheten vid energianläggningar både på land och till havs. I Sverige har kärnkraftsanläggningarna Ringhals och Forsmark infört "skärpt uppmärksamhet".

USA:s utrikesminister Antony Blinken har utlovat amerikanskt stöd till Danmark, Europa och Europas energisäkerhet.

Läckorna finns i Sveriges respektive Danmarks ekonomiska zoner, vilket inte är det samma som att de misstänkta sabotagen skett på territorialvatten. Det finns heller inget svenskt eller danskt ägarskap i gasledningarna. Därför är det inte ett angrepp som skett på svenskt eller danskt territorium, konstaterade statsminister Magdalena Andersson (S) under tisdagskvällen.

Nord Stream uppger att bolaget har för avsikt att bedöma skadorna på ledningen så snart man får tillgång till "nödvändiga officiella tillstånd". Detta kan dock ske först när trycket i gasledningen har stabiliserats och läckaget har upphört.

Enbart Nord Stream 2 beräknas innehålla 300 miljoner kubikmeter stillastående gas. Danska Energistyrelsen uppger under onsdagseftermiddagen att hälften av av all gas är borta ur ledningarna, och man beräknar att flödet upphör på söndag. Energistyrelsen uppskattar att gasutsläppen ur de två ledningarna sammanlagt motsvarar en tredjedel av Danmarks koldioxidutsläpp under ett år. Svenska Naturvårdsverkets grova beräkningar visar att utsläppen kan motsvara en fjärdedel av hela Sveriges klimatutsläpp under ett år och ännu mer sett i ett kortare tidsperspektiv.

Svenska Kustbevakningen beskriver bubblorna i svensk ekonomisk zon som en undervattensplym som uppgår till cirka 800-900 meter i diameter respektive 180 meter. En säkerhetszon har upprättats för sjö- och flygtrafik som bör hålla avstånd till läckorna på minst sju sjömil respektive 1 000 höjdmeter.

Nord Stream 1, som invigdes 2011, samägs av flera europeiska energibolag men ryska gasjätten Gazprom innehar ett 51-procentigt ägande.

Nord Stream 2 stod färdig hösten 2021 men har aldrig tagits i bruk, på grund av allt aggressivare ryskt agerande gentemot Ukraina och anfallskriget som Ryssland inledde i slutet av februari i år. Nord Stream 2 ägs av ett bolag som helt och hållet står under Gazproms kontroll.