Stockholm – Läsförmågan hos svenska fjärdeklassare har försämrats kraftigt, visar den globala studien Pirls.
Försämringen syns inte bland de duktigaste läsarna, utan det är gruppen svaga läsare som har vuxit. Kunskapsklyftorna i svensk skola har alltså ökat.
"Vi är bekymrade på Skolverket över att vi har en segregerad skola och en bristande likvärdighet i skolan. Den här studien bekräftar den bilden och förstärker den till och med", säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.
Det internationella lästestet Pirls genomförs vart femte år. Resultatet från den senaste omgången 2021 visar att de svenska fjärdeklassarna fick 544 poäng. Det är en tydlig försämring från 2016 års resultat på 555 poäng.
Men försämringen har alltså inte drabbat de allra skickligaste läsarna. Däremot har gruppen som läser på hög nivå krympt och gruppen på låg nivå ökat. Och kanske mest illavarslande: Elever som inte klarar den lägsta nivån utgör nu 5 procent. I alla tidigare Pirls har andelen varit 2 procent.
"Det som är allvarligt är att vi har elever på en nivå som gör att de har svårt att klara skolarbetet, och antalet elever på den nivån ökar", säger Peter Fredriksson och tillstår att svensk skola inte kan ges fullt ut godkänt.
Läsförmågan hos fjärdeklassare. Resultat i Pirls-undersökningen 2001-2021.
Av Skolverkets Pirlsrapport framgår också att elevernas resultat är fortsatt starkt kopplat till familjebakgrund. Elever från välutbildade hem, välförsedda med böcker, klarar sig mycket bättre än elever från resurssvaga hem. Resultatskillnaden är så stor som 91 poäng i lästestet.
På liknande sätt läser flickor fortsatt bättre än pojkar, barn i svenskspråkiga familjer klarar sig bättre än elever som talar ett annat språk hemma och elever som går i skolor där många kommer från resursstarka hem klarar sig bättre än elever i skolor i resurssvagare områden.
Trots dessa klyftor, och trots ett sämre resultat än 2016 klarar sig Sverige ändå relativt väl i en internationell jämförelse. De flesta länder viker av nedåt i sin resultatkurva, vilket ses som en följd av pandemin. Endast fyra länder/regioner har ett signifikant bättre resultat än Sverige. Sverige hör till en "näst bäst-grupp", med bland andra Finland, Danmark och Norge.
Den negativa trenden kopplas alltså till pandemin. Som bekant hade en rad länder långa perioder av skolstängningar, vilket antas ha lett till ett kunskapstapp.
Sverige valde ju däremot att hålla skolorna öppna för de yngre eleverna. Men det verkar inte ha hjälpt.
"Det var en bra väg att gå. Eleverna fick ett socialt sammanhang och kunde delta i aktiviteter. Men trots att skolorna var öppna påverkades kvaliteten i undervisningen eftersom lärare och elever var sjuka", säger Peter Fredriksson.
Ytterligare en förklaring till de försämrade resultaten är att fler elever med utländsk bakgrund har deltagit i mätningen 2021.
"Det är naturligtvis så att ju fler elever som har kommit till svensk skola med annan skolbakgrund, desto svårare är det att lyckas och prestera bra resultat", säger Peter Fredriksson.
Skolverket, presenterar resultaten från Pirls, en internationell undersökning av fjärdeklassares läsförmåga.
Samtidigt som Pirls nu skickar varnande signaler varslar en rad kommuner om bantade skolbudgetar.
"Att dra ned på resurserna till skolan är det sämsta man kan göra om man vill skapa ett gott samhälle för alla. Staten behöver naturligtvis titta på detta, eftersom staten har det yttersta ansvaret för en likvärdig skola", säger Peter Fredriksson.
Avsaknad av speciallärare, färre böcker och en digitalisering som slagit fel har bidragit till den försämrade läsförståelsen, enligt experter TT pratat med.
De ser ett demokratiskt problem som kräver åtgärder.
"Det går inte att skylla på pandemin i Sverige. Det är ett större strukturellt problem som vi inte får blunda för", säger Linda Fälth, professor i pedagogik och vicerektor för lärarutbildningen vid Linnéuniversitetet.
Per Kornhall, skolexpert och ordförande för intresseorganisationen Läromedelsförfattarna, säger att läsningen i skolan minskat dramatiskt.
"Vi menar att det hänger ihop med att det är väldigt många skolor som inte köper in läromedel. Det finns helt enkelt inte pedagogiska texter till barn och unga i många skolor".
Enligt Kornhall är det delvis en klassfråga. Elever som kommer från hem där det finns böcker och vana av läsning läser fortfarande mycket.
"Det är otroligt olikvärdigt hur det ser ut, om barn går på en skola där det finns läromedel eller inte. I hög grad är det ett lotteri, men det är naturligtvis också så att skolor med sämre ekonomi har svårare att köpa in", säger han.
Andel svenska elever i årskurs 4 i respektive kunskapsnivå i procent, enligt Pirls-mätningen.
Pirlsstudien visar att skillnaderna mellan de högst och lägst presterande eleverna i mätningarna aldrig har varit större än nu.
Även Linda Fälth, professor i pedagogik och vicerektor för lärarutbildningen vid Linnéuniversitetet, lyfter ojämlikheten.
"Läsning och högläsning har fått allt mindre utrymme i skolan. Kanske ser vi konsekvenserna av det nu", säger hon.
"I de välbeställda hemmen finns det böcker och vuxna som kan hjälpa. Men för den andra stora skaran måste skolan uppfylla sitt kompensatoriska uppdrag som faktiskt åligger skolan".
Fälth deltog nyligen i en studie om hur läsförmågan hos lågstadieelever påverkats av pandemin i Sverige. Den visade inte på någon negativ förändring på gruppnivå.
Mot den bakgrunden kan pandemin knappast förklara det dåliga Pirlsresultatet och de ökande klyftorna.
"Det här är något annat, något sorgligt, och något som bör få konsekvenser, för lärarutbildningen och i de kommunala skolorna på något vis".Hon tror på fler speciallärare och en slags tillbakagång till grunderna i skolan, med fokus på läs- och skrivträning.
"För de lite äldre barnen, som fjärdeklassarna, ska man jobba med lässtrategier och läsförståelse. Där har skolan ett jätteuppdrag att få eleverna att bli läsande individer. Det är naturligtvis ett samhällsproblem, men ytterst är det ett skolrelaterat problem vi ser".
Sjöängsskolan utanför Stockholm satsar på läsning. En del av lässatsningen innebär att eleverna i årskurs 4–8 har en lektion extra i veckan vikt åt läsning.
Foto: Henrik Montgomery / TT
Per Kornhall ser en tydlig brist i mängden obehöriga lärare. Han pekar också på hur en ovarsam digitalisering ibland skett på böckernas bekostnad.
"Vi skulle ha gjort både och – behållit böcker och lagt till digitala läromedel. Böckerna ger ofta en bättre överblick och man läser dem annorlunda. Det är viktigt med läromedel annars blir det svårt för vårdnadshavare och hemmen att hänga med i vad barnet egentligen ska lära sig när det bara blir länkar och lösblad".
Kornhall ser långtgående följder om trenden inte vänds.
"Det är fruktansvärt allvarligt. Läsning, att ta till sig fakta och kunskaper är grundvalar för att vi tillsammans ska kunna fatta kloka beslut. Den kraftfulla ojämlikheten i det här är en direkt fara för ett demokratiskt samhälle".
Men hur illa är det att som tioåring ha en svag läsförmåga?
"Det är ett stort problem. I mellanstadiet förväntas elever kunna ta till sig texter på ett helt annat sätt än i årskurs 1 och 2. De ska kunna läsa faktatexter i olika ämnen och det kräver mer än låg nivå i läsförmåga", säger Åsa af Geijerstam, docent i didaktik med inriktning svenska vid Uppsala universitet och en av experterna knutna till den svenska delen av Pirls.
Därmed inte sagt att lässvaga tioåringar inte kan förbättra sin läsförmåga.
"Ju tidigare man sätter in insatser, desto bättre naturligtvis. Jag vill inte säga att det är kört, men det kräver stora insatser".
För de elever som inte har svenska som modersmål och därför har ett begränsat svensk ordförråd kan förbättringar komma ganska fort.
"Man brukar säga att det tar ett–två år att lära sig ett nytt språk på vardagsnivå. Men Pirlsprovet testar skolspråket och det tar tre till fem år att lära sig. Så tidsaspekten är viktig", säger Åsa af Geijerstam.
[btx_image image_id="248065" link="/" position="center"][/btx_image]
Andel svenska elever i olika poängintervall i läsarundersökningen Pirls 2001–2021.
Skolminister Lotta Edholm (L) har varnat för allvaret i situationen.
"Om den här trenden fortsätter riskerar vi se en generation av funktionella analfabeter i Sverige", sade hon efter det att resultaten presenterats.
"Det är ett ganska drastiskt uttryck, men med ordet “funktionell” sätter hon fingret på något väsentligt, nämligen att den läsförståelse vi behöver är i relation till det samhälle vi lever i. Stannar man på en låg läsnivå som vuxen blir det väldigt svårt att ta till sig text på den nivå som krävs", säger Åsa af Geijerstam.
Hon pekar samtidigt på en av de positiva signalerna i Pirls 2021, nämligen att fler lärare än tidigare arbetar med olika lässtrategier för eleverna.
Fakta: Fem procent under elementär nivå
Pirls använder fyra kunskapsnivåer:
Avancerad nivå: minst 625 poäng
Hög nivå: minst 550 poäng
Medelgod nivå: minst 475 poäng
Elementär nivå: minst 400 poäng
.
I Pirls 2021 fördelades de svenska resultaten så här (med 2016 års andel inom parentes):
Avancerad nivå: 15 procent (14)
Hög nivå: 35 procent (43)
Medelgod nivå: 31 procent (31)
Elementär nivå: 14 procent (10)
Under elementär nivå: 5 procent (2)
I alla tidigare Pirls har andelen som presterat under basnivån (elementär nivån) varit 2 procent.
Fakta: Asien i topp
Land/region/område: Poäng
1. Singapore: 587
2. Hongkong: 573
3. Ryssland: 567
4. England: 558
5. Finland: 549
5. Polen: 549
7. Taiwan: 544
7. Sverige: 544
9. Australien: 540
9. Bulgarien: 540
9. Tjeckien: 540
12. Danmark: 539
12. Norge: 539
De fyra första länderna har signifikant (statistiskt säkerställt) bättre resultat än Sverige. Övriga i listan ovan har resultat som varken är signifikant bättre eller sämre än Sveriges.
Fakta: Detta är Pirls
Pirls (Progress in international reading literacy study) är en internationell studie som mäter läsförmågan hos fjärdeklassare.
Ansvarig för Pirls är IEA (International association for the evaluation of educational achievement), en internationell samarbetsorganisation för forskning inom utbildningsområdet.
Pirls har genomförts 2001, 2006, 2011 och 2016 och 2021.
Närmare 400 000 elever i 65 länder/regioner har deltagit i Pirls 2021.
Alla länders resultat är inte fullt jämförbara med varandra. Pandemin gjorde att vissa länder sköt på testet, och genomförde det med ett halvår äldre elever. Sverige ingår i den grupp av 43 jämförbara länder som gjorde testet inom tidsramen (våren 2021).
I Sverige deltog 5 175 elever på 146 skolor. Flertalet är födda 2010.
Fakta: Så genomförs Pirls
Varje land gör ett nationellt representativt urval av skolor och elever i årskurs 4. Först väljs skolor ut och därefter två klasser per skola.
Eleverna gör ett läsförståelseprov med både skönlitterära texter och faktatexter. I Pirls 2021 övergick eleverna till att besvara provet digitalt i stället för på papper.
IEA kvalitetssäkrar urval, genomförande och rättning. Forskare inom läsning rättar proven.
Utöver provet besvaras enkäter av elever, lärare och rektorer samt vårdnadshavare. Frågorna handlar om attityder till läsning, undervisning och hemmiljö.
Resultaten redovisas på nationell nivå. Enskilda skolors eller elevers resultat redovisas inte.
Resultaten publiceras i en internationell rapport och en nationell rapport. Skolverket ansvarar för den nationella rapporten.
"excerpt": "Läsförmågan hos svenska fjärdeklassare har försämrats, visar den globala studien Pirls. Men trots ett sämre resultat än 2016 klarar sig Sverige ändå relativt väl i en internationell jämförelse. De flesta länder viker av nedåt i sin resultatkurva, vilket ses som en följd av pandemin.",
"creationDate": "2023-05-22",
"permalink": "https://ednh.news/sv/fler-elever-ar-svaga-lasare-negativ-trend-kopplas-till-pandemin/",
"language": "sv",
"categories": "Coronavirus|Nyheter",
"media": "Bilder|Grafik|Videor",
"imageFeatured": "https://ednh.news/wp-content/uploads/2023/05/sdlcYRlQ1GTeRU-nh-scaled.jpg",
"status": "publish",
"authorId": "31",
"author": "tt"
}
