Stockholm -- Natosamtalen mellan Turkiet och Sverige står på paus. Det blir inget ja till ett svenskt medlemskap i Nato så länge det tillåts att koraner bränns i Sverige, enligt Turkiets president Recep Tayyip Erdogan som öppnar för att bara godkänna Finland som Natomedlem.

Kris har uppstått för den svenska Natoansökan efter flera uppmärksammade händelser den senaste tiden:

• En aktionsgrupp hängde upp en docka föreställande president Erdogan i fötterna utanför Stockholms stadshus.
• Den högerextreme dansk-svenske provokatören Rasmus Paludan brände en koran, vid en tillståndsgiven allmän sammankomst i närheten Turkiets ambassad i Stockholm.

Detta har avsevärt försämrat läget för den svenska Natoansökan. Samtidigt har det blossat upp en svensk debatt om yttrandefrihet, och den svenska regeringens uttalanden efter de båda händelserna.

"Oroa er inte, Sverige. Så länge som ni tillåter att min heliga bok, Koranen, bränns och förstörs så kommer vi inte att säga ja till ert inträde i Nato", säger  Turkiets president Recep Tayyip Erdogan enligt bland andra den turkiska nyhetsbyrån Anatolia.

"Vår syn på Finland är positiv, men inte när det gäller Sverige"

Sverige kommer inte att kompromissa om yttrandefrihet och rättssäkerhet, replikerar utrikesminister Tobias Billström (M).

Billström säger till TT att Sverige har levererat resultat i samtliga delar av överenskommelsen som slutits mellan Sverige, Finland och Turkiet om Natointräde.

"Vi fortsätter att implementera den. Religion är inte en del av överenskommelsen, med det sagt har jag förståelse för att man från turkisk sida är upprörda över vad som förvisso var lagligt men för den sakens skull inte respektfullt".

"Vad som nu behövs är att situationen kyls ned på alla sidor, vi fortsätter samtalen med Turkiet om implementeringen av den här överenskommelsen på tjänstemannanivå. Det är en viktig och angelägen uppgift att det här blir genomfört".

Samtalen på ministernivå har dock pausats.

Även statsminister Ulf Kristersson (M) har betonat att det är viktigt att situationen kyls ner. Han har samlat samtliga partiledare på ett möte för att diskutera säkerhetsläget kring den svenska Natoansökan.

"Vi har sett hur enstaka svenska manifestationer, helt lagliga i sig, utförda av en liten grupp eller till och med enskilda individer kan få stor konsekvens för bilden av Sverige i världen och för svenskars säkerhet utomlands", säger han. Kristersson säger att de som utför handlingarna har blivit "nyttiga idioter" i utländska organisationers arbete med att elda på en hetsig stämning mot Sverige, enligt statsministern."Just nu är det viktigaste som vi kan göra att klargöra runt om i världen att det inte är landet Sverige som har gjort saker och ting, inte landet Sverige som avrättar dockor som ska föreställa andra länders ledare eller bränner Koranen för att kränka människor som har det som en helig skrift", säger Kristersson. 

Statsminister Ulf Kristersson (M) understryker hur viktigt det är att svenska partier nu undviker splittring efter den senaste tidens händelser i anslutning till Sveriges Natoansökan.

Ankara är utöver koranbränningen också missnöjt med Sveriges arbete mot terrorism och kurdiska grupper som PKK.

En fråga som uppstått i sammanhanget är – kan Finland bli Natomedlem men inte Sverige?

Här är det inte Turkiet som ensamt avgör det finländska medlemskapet – Finland har sista ordet.

"Turkiets medgivande är en nödvändig faktor. Men det är inte tillräckligt. Det krävs också att Finland själv fattar ett beslut", säger Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan.

"Ansökarlandet ska självt behandla och godkänna anslutningsprotokollen. I Finlands fall handlar det både om riksdagen och presidenten. Efter det skickas anslutningsprotokollet in till förvaring i Washington", säger Jacob Westberg.

Först då blir landet formellt medlem av Nato.

Natoländer som ratificerat Sveriges ansökan om Natomedlemskap.

Redan i somras, vid toppmötet i Madrid, fattade Nato det politiska beslutet att Sverige och Finland ska bli medlemmar. Men fortfarande väntar de båda länderna på ett godkännande av Turkiets och Ungerns parlament.

Trots sina hårda ord har president Erdogan ännu inte lämnat över förslaget om Finlands Natoansökan till det turkiska parlamentet.

"Just nu är det osannolikt att något händer före det turkiska valet i maj", spår Jacob Westberg.

Efter valet lär också de amerikanska påtryckningarna mot Turkiet om att godkänna båda länderna öka kraftigt, tror han.

Kartan visar Natoländerna runt Östersjön om Sverige och Finland ansluter till alliansen.

Skulle ett godkännande för svensk del ändå dröja, är det inte omöjligt att Finland överväger att gå vidare på egen hand. Något Finlands utrikesminister Pekka Haavisto har gett uttryck för i en intervju.

"Drar det här ut väldigt länge, inte bara månader utan kanske till och med år, ser man nog i Finland att landets säkerhet gynnas av ett Natomedlemskap, säger Jacob Westberg.

Fakta: Den svenska Natoansökan