Satelliten Mats ska, väl ute i rymden, undersöka vågor i de övre delarna av atmosfären och deras inverkan på jordens klimat.

Planen var att uppskjutningen skulle ske från rysk mark, men krigsutbrottet i Ukraina ändrade förutsättningarna.

"Vi kommer under nuvarande omständigheter inte att skjuta upp Mats från Ryssland. Anledningen till att vi hade valt en rysk uppskjutning är att Ryssland har säkra raketer, men vi bestämde för en vecka sedan att titta på andra alternativ", säger Anna Rathsman, generaldirektör för Rymdstyrelsen.

Därmed blir Mats, som redan är färdigpackad i en container, kvar i Stockholmstrakten på obestämd tid.

"Det är klart att det är ett bakslag, inte minst för forskarna som redan väntat länge på den information satelliten ska ge. Men det är viktigare att vi får upp den på ett bra sätt", säger Anna Rathsman.

Den helsvenska satelliten Mats är ett av flera exempel på hur kriget i Ukraina påverkar rymdprojekt.

"Mycket av den infrastruktur som finns i rymden, när det gäller positionering, kommunikation och jordobservation, är inte rysk, så det rullar på ändå. Samtidigt blir mycket försenat. Ryssland är duktigt på att bygga raketer, på uppskjutning och på en del forskning. Så det är klart att projekt påverkas en hel del", säger Anna Rathsman.

Sverige är – med instrument och experiment – också involverat i den europeisk-ryska expeditionen till Mars, benämnd Exomars. Men den planerade uppskjutningen i höst kommer med all sannolikhet inte att bli av, meddelade den europeiska rymdorganisationen ESA i måndags.

"Det är helt otänkbart under rådande omständigheter att förbereda för uppskjutning från Ryssland. Det är lagt på is", säger Anna Rathsman som också är är ordförande för ESA Council, ESA:s högsta råd.

De kanske största frågetecknen gäller den internationella rymdstationen ISS, som varit bebodd av astronauter i mer än två decennier. Sanktionerna mot Ryssland har bemötts skarpt – chefen för det ryska rymdorganet Roskosmos, Dmitrij Rogozin, ska ha lyft möjligheten att Ryssland drar sig ur ISS, och att resterna av stationen får krascha mot jorden, företrädesvis över andra kontinenter än den ryska.

"För mig låter det som att han är väldigt frustrerad. Jag tror att han är känd för sitt häftiga humör. Jag tror också att det är en sak att göra sådana uttalanden, en annan att gå till handling", säger Anna Rathsman.

Finns det någon risk för konflikter i rymden, till exempel att satelliter förstörs?"Rent teoretiskt kan man slå ut varandras satelliter, men då förstör man för sig själv", säger Anna Rathsman.

Hon nämner incidenten i november i fjol, då Ryssland utan förvarning provsköt en robot från jordytan som sprängde en av landets egna satelliter.

"På det sättet åstadkommer man enorma mängder skrot som sedan kan förstöra andra farkoster, inklusive ens egna. Så det är inte en framkomlig väg", säger Anna Rathsman och påpekar att skrotmolnet även hotade ISS besättning.

"Däremot görs det säkert försök att störa ut varandras satelliter som har viktigt information. Men vi behöver generellt inte vara oroliga för att inte få väderdata och sådana saker", säger Anna Rathsman.

Mats står för Mesospheric Airglow/Aerosol Tomography and Spectroscopy.

Mats är forskningssatellit som ska undersöka vågor i de övre delarna av atmosfären och deras inverkan på jordens klimat.

Den 50 kilo tunga satelliten, stor ungefär som en diskmaskin, är färdig för uppskjutning men saknar än så länge plats och datum för uppskjutning.

Mats är finansierad av Rymdstyrelsen och vetenskapligt initierad av meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet. Forskargrupper vid institutionerna för rymd- och geovetenskap vid Chalmers tekniska högskola och rymd- och plasmafysik vid Kungliga Tekniska Högskolan är involverade i projektet.