Innehållet är fritt att använda med vissa användarbegränsningar, besök våra FAQ för användarvillkor.
Om du klickar på ladda ned/bädda in, bekräftar du att du har läst och accepterar användarvillkoren.
Download

Regeringskris undveks med en röst – ”Försvårar Natolösning med Turkiet”

Innehållet är fritt att använda med vissa användarbegränsningar, besök våra <a href="https://ednh.news/sv/faq" target="_blank">FAQ</a> för användarvillkor.<br/>Om du klickar på ladda ned/bädda in, bekräftar du att du har läst och accepterar användarvillkoren.
Justitieminister Morgan Johansson (S) klarade riksdagens misstroendeomröstning med en rösts marginal. Oppositionen tycker att statsminister Magdalena Andersson (S) gjorde misstroendet till en Natofråga.
.
Stockholm -- Regeringen klarade misstroendeomröstningen. Men turerna kring avtalet med den politiska vilden Amineh Kakabaveh kan ha låst läget i Natoförhandlingarna med Turkiet ytterligare.
.
"Överenskommelsen med Kakabaveh gör det nog svårare för regeringen att hitta en smidig diplomatisk kompromiss med Ankara", säger Paul Levin, föreståndare vid Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.

För att säkra den tidigare vänsterpartisten Amineh Kakabavehs röst behövde regeringen föra nya samtal och bekräfta den överenskommelse som man slöt med henne i november i fjol.

Då var hennes röst avgörande för att Magdalena Andersson (S) skulle bli statsminister, nu räddade den justitieminister Morgan Johansson (S).

Med en rösts marginal i riksdagen undvek Sverige en ny regeringskris.

Innehållet är fritt att använda med vissa användarbegränsningar, besök våra <a href="https://ednh.news/sv/faq" target="_blank">FAQ</a> för användarvillkor.<br/>Om du klickar på ladda ned/bädda in, bekräftar du att du har läst och accepterar användarvillkoren.

Misstroendeomröstningen i riksdagen samlade inte tillräckligt många röster för att fälla inrikes- och justitieminister Morgan Johansson (S).

Om riksdagen hade riktat en misstroendeförklaring mot justitieminister Morgan Johansson (S) skulle statsminister Magdalena Andersson (S) ha valt att låta hela regeringen avgå.

En misstroendeförklaring hade krävt 175 röster. Högeroppositionen fick ihop 174.

Misstroendeomröstningen hade begärts av SD, med stöd av M, KD och L. Bakgrunden är att Morgan Johansson kritiserades av konstitutionsutskottet i förra veckan, samt att högeroppositionen anser att justitieministern är oduglig i kampen mot gängkriminaliteten.

Båda sidorna anklagar nu varandra för att ha bedrivit ett politiskt spel som kan försvåra för Sveriges Natoansökan.

Efter misstroendeomröstningen angrep statsministern Moderatledaren Ulf Kristersson.

"Han har valt att skapa osäkerhet i en tid när Sverige behöver ledarskap, handlingskraft och sammanhållning", säger Magdalena Andersson.

Hon uppger att M:s, L:s och KD:s "lättvindiga beslut" att stödja SD hade kunna få "allvarliga konsekvenser" i ett säkerhetspolitiskt känsligt läge. Andersson syftar på att en misstroendeförklaring hade lett till att regeringen avgått.

Kristersson menar dock att det hade räckt med att justitieministern lämnat regeringen.

"Den enda som har hotat med en regeringskris är statsministern själv", sade han i M:s röstförklaring.

På statsministerns pressträff efter omröstningen handlade flera frågor om inte regeringen själv bidragit till att vägen in i Nato nu kan ha försvårats.

Innehållet är fritt att använda med vissa användarbegränsningar, besök våra <a href="https://ednh.news/sv/faq" target="_blank">FAQ</a> för användarvillkor.<br/>Om du klickar på ladda ned/bädda in, bekräftar du att du har läst och accepterar användarvillkoren.

Natolandet Turkiet blockerar för närvarande Sveriges Natoansökan bland annat med hänvisning till att Sverige inte gör tillräckligt mot kurdisk terrorism. Därför är Socialdemokraternas överenskommelse med den partilöse riksdagsledamoten Amineh Kakabaveh känslig.

Överenskommelsen innebär att S lovar att fördjupa samarbetet med kurderna i Syrien. Den slöts redan i höstas, men S var inför misstroendeomröstningen tvunget att åter bekräfta att den fortfarande gäller för att få Kakabaveh att lägga ned sin avgörande röst.

På frågan om hur Turkiet nu kommer att reagera på att partiet inte kapar banden med Kakabaveh, svarar statsministern:

"Frågan är väl varför man från oppositionens sida väljer att ställa ett misstroendevotum mot en minister givet att man vet att det sätter strålkastarljudet på Amineh Kakabaveh".

Enligt statsministern är det viktiga att inga nya eftergifter gjorts till Kakabaveh jämfört med överenskommelsen från i höstas.

"Det kommer naturligtvis att noteras i Turkiet".

Magdalena Andersson understryker också att överenskommelsen är mellan Kakabaveh och S, inte regeringen.

"Så det har inget med Sveriges regerings Natoansökan att göra", säger statsministern, samtidigt som hon medger att de senaste dagarnas politiska turbulens påverkar bilden av Sverige.

Innehållet är fritt att använda med vissa användarbegränsningar, besök våra <a href="https://ednh.news/sv/faq" target="_blank">FAQ</a> för användarvillkor.<br/>Om du klickar på ladda ned/bädda in, bekräftar du att du har läst och accepterar användarvillkoren.

Samtalen mellan S och Amineh Kakabaveh ledde inte fram till några nya punkter i avtalet. Men de riktade strålkastarna mot kurdfrågan, en av de allra knivigaste när Turkiet hotar med veto mot Sveriges och Finlands medlemskap i Nato.

Regeringspartiet Socialdemokraterna behövde offentligt bekräfta vad de lovade i november. Avtalet inleds med att S lovar att fördjupa sitt samarbete med det kurdiska partiet PYD, som Turkiet ser som terrorstämplade PKK:s syriska gren.

"Den här överenskommelsen nämner det politiska partiet PYD vid namn och säger att det är en legitim samarbetspartner. Det ses inte med blida ögon i Turkiet", säger Paul Levin vid Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.

Är det möjligt att både hålla fast vid avtalet med Kakabaveh och göra Turkiet nöjt?

"Det är onekligen svårt. Det försvårar möjligheten att hitta en kompromisslösning", säger Levin.

"Det finns en tydlig risk att den avvärjda regeringskrisen och det förnyade avtalet nu blir ännu mer uppmärksammat i Turkiet och därmed bidrar till att höja det politiska tonläget mot Sverige där".

Levin frågar sig om Turkiets president Recep Tayyip Erdogan ens vill ha en kompromisslösning av inrikespolitiska skäl. Nästa år är det val i Turkiet, om det inte blir nyval innan dess.

"Han är nog ganska nöjd med den här öppna diplomatiska striden. PKK är en populär fråga och hans linje har brett politiskt stöd i Turkiet", säger Levin.

Den svenska regeringen försöker ha diskreta, diplomatiska samtal utan insyn, men både Kakabaveh och turkiska politiker har framfört sina motstridiga krav offentligt.

"Allt sker väldigt offentligt, vilket tyder på att det är väldigt mycket politik inblandat från den turkiska sidan. Det gör det svårare att hitta en lösning, det blir svåra offentliga låsningar", säger Levin.

Sverige, Finland, och många Nato-länder har haft förhoppningar om att situationen ska vara löst till Natos toppmöte hålls i Madrid den 29–30 juni.

"Det är inte omöjligt, men det har inte blivit lättare", säger Levin.