2023 är på god väg att bli det varmaste året som har uppmätts på jorden.

Värmeböljor, torka och skogsbränder har plågat Asien, Afrika, Europa och Nordamerika de senaste tre månaderna. Det har slagit hårt mot ekonomier, ekosystem och människors hälsa.

Årets sommar var med stor marginal den varmaste som hittills har uppmätts globalt.

Den globala medeltemperaturen för sommarsäsongen juni, juli och augusti landade på 16,77 grader, enligt EU:s klimatövervakningstjänst Copernicus. Den tidigare rekordnoteringen för samma period var 16,48 grader 2019.

"De tre månaderna vi just har upplevt är de varmaste på omkring 120 000 år", säger Samantha Burgess, biträdande chef på Copernicus, till AFP. Uppskattningarna om att temperaturerna är högre än på omkring 120 000 år bygger bland annat på analyser av årsringar på träd och iskärnor.

Varnar för kollaps

Augusti 2023 var inte bara den varmaste augusti som har uppmätts hittills utan också varmare än alla andra månader förutom juli 2023, enligt FN:s meteorologiska organisation WMO och Copernicus.

"Klimatkollapsen har börjat", varnar FN-chefen António Guterres och fortsätter:

"Forskare har länge varnat för vad vårt beroende av fossila bränslen kommer att släppa lös. Vårt klimat imploderar snabbare än vad vi kan klara av, med extrema väderhändelser som drabbar alla hörn av planeten."

I Europa var sommaren den femte varmaste som har uppmätts, med en medeltemperatur på 19,63 grader.

Större delen av Västeuropa och Turkiet upplevde en blötare sommar än genomsnittet, där lokala regnrekord ledde till översvämningar på sina håll. Norra Skandinavien fanns bland de platser som sammantaget upplevde en torrare sommar än snittet.

Samtidigt har enskilda platser i Sverige drabbats av stora skador till följd av skyfall. 

Redan i dag regnar det mer i Sverige än tidigare till följd av den globala uppvärmningen. Sedan 1930 har regnmängderna ökat från 600 millimeter till 700 millimeter om året, visar statistik från SMHI.

Även extremregnen har blivit fler, enligt både SMHI och FN:s klimatpanel IPCC. I framtiden väntas de komma ännu oftare och bli mer intensiva.

Hur ofta de inträffar och hur intensiva de blir påverkas av utsläppen av växthusgaser. I Sverige kan extremregnen bli mellan 20-40 procent fler år 2100, visar beräkningar från SMHI.

I dag är det vanligare med extrem nederbörd och skyfall i södra Sverige. Men när klimatet blir varmare kommer även norra Sverige drabbas i högre grad, enligt Gunilla Svensson, professor i meteorologi vid Stockholms universitet. 

"Det kommer att flytta längre och längre norrut, och bli intensivare regn även där", säger hon.

Det är dock många faktorer som påverkar vilken skada extremregn ger. En del handlar om vilken tid på året regnet faller. I dag inträffar skyfall främst på sommaren. Då kan regn i högre grad tas upp av växtlighet eller avdunsta.

Men i framtiden väntas mer nederbörd i form av regn under höst och vinter. Något som kan ställa till det, enligt Berit Arheimer, professor i hydrologi på SMHI.

"Då har vi inte effekten att vattnet tas upp av växtligheten eller avdunstar på samma sätt. Även om det inte är så stora vattenmängder kan det ge stora konsekvenser och översvämningar", säger hon.

Men trots ökade regnmängder i framtiden väntas även problem med vattenbrist öka, främst i Sveriges sydöstra delar.

"På vissa håll kommer det ändå bli torrare, eftersom det samtidigt kommer att avdunsta mer vatten", säger Berit Arheimer.

Globalt har världshaven tampats med ovanligt höga temperaturer sedan april. Den globala genomsnittliga temperaturen i haven fortsatte att stiga i augusti, som blev den varmaste månaden som hittills har uppmätts i ytvattnet.

De höga havstemperaturerna har bidragit till värmen under sommaren, med marina värmeböljor som drabbat Nordatlanten och Medelhavet.

"Sett till den extra värme som vi har i ythaven är det sannolikt att 2023 kommer att bli det varmaste året någonsin", säger Burgess till AFP.

Väderfenomen

Med fyra månader kvar till bokslut är 2023 hittills det näst varmaste året som har uppmätts, efter det rekordvarma 2016, enligt Copernicus.

Den globala uppvärmningen beror främst på människans utsläpp av växthusgaser från förbränning av fossila bränslen som olja, kol och gas.

Men årets rekordnoteringar kopplas också till det naturliga väderfenomenet El Niño, som har gett den globala genomsnittstemperaturen en extra skjuts. De mest kännbara effekterna av El Niño väntar sig forskare dock först i slutet av året och under 2024.

Nu funderar forskare över om även andra komponenter kan ha bidragit till årets extrema kurvor.

"Det behövs extra faktorer för att komma upp till de här topparna," säger oceanografen Ola Kalén vid SMHI till TT.

"Klimatupphettningen är grunden och så tillkommer El Niño. Men den globala uppvärmningen har en längre tidsskala och tuffar på i ett annat tempo", säger Kalén.

"Så det måste till extra faktorer för att komma upp till topparna vi har sett under 2023. Nu letar man naturliga och onaturliga variationer och funderar över hur de har samverkat".

På den globala skalan identifierar Ola Kalén tre faktorer som har staplats ovanpå effekterna av den generella uppvärmningen och El Niño. Den första är solens aktivitet, som kommer och går i ett cykliskt förlopp om cirka elva år.

"Det finns en cykel för solfläckar som påverkar värmen från solen. Just nu är vi på en topp som är lite högre".

En annan faktor är att minskade svavelutsläpp till följd av skärpta internationella regler för sjöfarten spelat in. Sedan skärpningen 2020 har himlen ovanför farlederna klarnat – men den renare luften kan också ha fört med sig en oönskad sidoeffekt.

Svavelpartiklarna reflekterar solljus och har en kylande effekt. Det betyder alltså att minskade utsläpp från fartygsmotorer gör att mindre solljus studsar tillbaka ut i rymden för att i stället absorberas av haven.

"Det har främst en regional effekt i Nordatlanten och Stilla havet där fartygslederna går", säger Kalén.

Kraftigt utbrott

En annan händelse som målas upp som en syndabock är förra årets vulkanutbrott i Tonga. Stora utbrott brukar ha en kylande effekt eftersom stoftpartiklarna reflekterar bort en del solljus från jordytan. Men undervattensvulkanen Hunga Tonga-Hunga Ha'apai följde inte regelboken.

När havsvattnet mötte lavan bildades en explosion som slungande enorma mängder vattenånga, 150 miljoner ton, upp i stratosfären. Samtidigt spydde vulkanen inte ut lika mycket sulfat som brukligt.

"Vattenångan gör att uppvärmningen ökar", säger Kalén.

"Men det handlar bara om några hundradelar av en grad för var och en av de här tre variationerna globalt sett. Uppvärmningen kommer att fortsätta att förvärras om vi inte radikalt minskar utsläppen nu".

Fakta: Väderfenomen

De naturliga fenomenen El Niño och La Niña är faser i vädercykeln El Niño-Southern Oscillation (ENSO). El Niño värmer upp ytvattnet i de östra delarna av Stilla havet medan La Niña kyler av.

El Niño återkommer i genomsnitt vartannat till vart sjunde år och varar vanligtvis nio till tolv månader.

El Niño förknippas med ökad värme, torka eller nederbörd. Det är främst länder i Stillahavsområdet som påverkas, framför allt i Oceanien, Indonesien och Sydamerika men även delar av Nordamerika och mer avlägsna områden över Asien och Afrika.

El Niño ger också den globala medeltemperaturen en skjuts uppåt.

Motsatsförhållandet La Niña har en kylande effekt på jordens klimat.

Tidigare under 2023 avslutades en flera år lång episod av La Niña. I början av juni meddelade den amerikanska myndigheten NOAA att El Niño officiellt gjort entré i Stilla havet.

Fakta: Skyfall och extrem nederbörd

Under ett skyfall faller mycket regn under kort tid. Regnet upplevs som häftigt och kraftigt.

SMHI:s definition av skyfall är minst 50 millimeter på en timme eller minst 1 millimeter på en minut. Nästan alla skyfall inträffar sommartid.

Extrem nederbörd avser mängder som väsentligt överstiger de normala, till exempel under en månad eller på en dag eller en timme.