Den globala medeltemperaturen för juli i år var den högsta som hittills uppmätts under någon månad – 16,95 grader, enligt EU:s klimattjänst Copernicus.

Juli månad var 0,72 grader varmare än genomsnittstemperaturen för månaden under perioden 1991–2020, och 0,33 grader varmare än juli 2019 som innehade det förra värmerekordet.

Tittar man ännu längre tillbaka var årets julimånad uppskattningsvis 1,5 grader varmare än genomsnittet under åren 1850–1900, enligt Copernicus.

Värmeböljor har noterats på flera håll på det norra halvklotet, bland annat i Sydeuropa. Temperaturer som var rejält högre än genomsnittet uppmättes också i flera länder i Sydamerika samt i Antarktis.

Haven också varma

Samtidigt steg ytvattentemperaturerna i haven efter att ha varit ovanligt höga sedan i april, och nådde nya rekordnivåer i juli. Nordatlanten var 1,05 grader varmare än genomsnittet. Marina värmeböljor uppmättes bland annat söder om Grönland och i Medelhavet.

Det naturligt förekommande väderfenomenet El Niño växer i styrka, vilket väntas ge årets medeltemperatur ytterligare en skjuts uppåt.

"Vi bevittnade just hur globala temperaturer i luften och i ytvattnet i haven slog nya rekord i juli. De här rekorden har förfärliga konsekvenser för både människor och för vår planet som utsätts för extrema händelser allt oftare", säger Samantha Burgess, vicechef på Copernicus.

"Det visar nödvändigheten av ambitiösa ansträngningar för att minska de globala utsläppen av växthusgaser, som är den största orsaken till dessa rekord", fortsätter Burgess.

Extremer i Europa

I norra Europa var årets julimånad blötare än genomsnittet på flera håll. Samtidigt var det torrare än vanligt i Medelhavsregionen, med de största uppmätta avvikelserna i Italien och i sydöstra Europa.

Copernicus mätningar visar också att havsisarnas omfång vid Antarktis var 15 procent under genomsnittet från när mätningarna började. Havsisarna i Arktis var något under genomsnittet.

Sammantaget är det oroande med sommarens olika klimatrekord, anser Ralf Döscher, forskare och enhetschef på Rossby Centre, som är SMHI:s enhet för klimatmodellering.

"Klimatförändringarna ger oss extremer. Det som är uppseendeväckande är att det här är så stora steg från det normala", säger han.

Framför allt reagerar han på de enorma förändringarna när det gäller havsisen i Antarktis. I mitten av juli hade istäcket minskat med en yta nästan lika stor som fem Sverige, jämfört med medelvärdet för samma månad 1981–2010. Det har aldrig tidigare uppmätts så lite is i juli.

"Det är exceptionellt lite is för juli. Det är extremt. Jag hade förväntat mig en mer långsam utveckling".

Döscher reagerar också på att haven varit ovanligt varma.

I juni var den globala ytvattentemperaturen i genomsnitt varmare än någon annan junimånad som EU:s klimattjänst Copernicus registrerat. I Nordatlanten har det hittills aldrig uppmätts så höga temperaturer för juni som i år.

De nya havsrekorden innebär att jorden har hamnat "på okänd mark", står det på Copernicus hemsida.

"Vi har aldrig haft marina värmeböljor i den här delen av Atlanten. Jag hade inte förväntat mig detta", sade Daniela Schmidt, professor i geovetenskap vid University of Bristol, till BBC tidigare under sommaren

Utanför Irlands västkust var ytvattentemperaturen fyra–fem grader varmare än normalt några dagar i juni. Det klassas som en "bortom extrem"- värmebölja av den amerikanska myndigheten NOAA.

Även Östersjön drabbades av en värmebölja, som kategoriserades som extrem.

"Det är extremt avvikande", säger Döscher.

Så påverkar El Niño

Rekorden tros bero på människans påverkan på klimatet i kombination med naturliga klimatsvängningar. Dessutom bidrar väderfenomenet El Niño, som regelbundet skapar varmare temperaturer på jorden och just nu är extra stark.

Det råder dock oenighet bland forskarna om huruvida dessa rekord betyder att klimatförändringarna går snabbare än väntat.

Döscher poängterar att det än så länge saknas bevis för att jordens klimat skulle ha nått en så kallade tipping point, brytpunkt. Det skulle i så fall betyda att dagens klimatförändringar skapar nya processer som i sin tur ökar takten på krisen.

Ett exempel på en tipping point är om Nordpolen blir isfritt, eftersom ett mörkt hav drar till sig värme medan snö och is reflekterar bort den.

Varför ska man bry sig om de här rekorden?

"Vi har ett varmare klimat med 8 miljarder människor på jorden. Det är inte tydligt hur vi ska anpassa oss till det här. Därför ser jag anledning att vara orolig", säger Döscher.

Fakta: Isen i Antarktis och Arktis

Havsistäcket i Antarktis hade i mitten av juli minskat med 2,6 miljoner kvadratkilometer, jämfört med genomsnittet för samma period 1981 och 2010. Det är 1,6 miljoner kvadratkilometer mindre jämfört med förra rekordåret 2022.

I Arktis har havsisens utbredning minskat markant sedan 1979, även om förändringen har planat ut sedan 2007. I juli var isen något mindre än genomsnittet 1991–2020.

Förutom att havsisen minskat generellt i Arktis har ytan med flerårig is minskat, medan andelen förstaårsis har ökat.

Fakta: Mätningarna

EU:s klimattjänst Copernicus publicerar varje månad en rapport över förändringar vad gäller global lufttemperatur, havsistäcket samt hydrologiska variabler. Rapporterna grundas på datorbaserade analyser från miljarder mätningar från satelliter, fartyg, flygplan och väderstationer runt om i världen.