Rubrikerna om lokala värmerekord på flera håll i världen har varit många i juli. I början av månaden noterades även globalt dagsrekord – som snabbt slogs av fler.

Nu visar statistik från FN:s meteorologiska organ WMO och EU:s klimattjänst Copernicus att de tre första veckorna av juli har varit den varmaste treveckorsperioden som hittills har uppmätts globalt.

Det är också ”extremt sannolikt” att juli blir den hetaste månaden som någonsin har noterats, uppger de.

Den globala genomsnittstemperaturen under de 23 första dagarna låg på 16,95 grader. Det tidigare månadsrekordet, från juli 2019, var 16,63 grader, enligt Copernicus.

De höga temperaturerna är kopplade till värmeböljor på flera kontinenter som – i kombination med skogsbränder i bland annat Grekland och Kanada – har haft stor påverkan på människors hälsa, miljön och ekonomin, framhåller organisationerna. Även de exceptionellt varma haven bidrar till att kvicksilvret klättrat uppåt på land.

Människans utsläpp av växthusgaser är den främsta drivkraften bakom de stigande globala temperaturerna man nu ser, konstaterar WMO och Copernicus.

"Det extrema vädret som har påverkat många miljoner människor i juli är tyvärr den hårda verkligheten med klimatförändringar och en försmak av framtiden", säger WMO:s generalsekreterare Petteri Taalas i ett uttalande och betonar att minskade utsläpp är ”ett måste”.

Nyligen visade en så kallad attributionsstudie att de pågående värmeböljorna i bland annat Sydeuropa skulle vara nästintill omöjliga utan människans utsläpp av växthusgaser, även om väderfenomenet El Niño också bidrar.

Under både den första och tredje veckan av juli har den genomsnittliga globala uppvärmningen tillfälligt klättrat över 1,5 grader, jämfört med förindustriella nivåer.

Även i Östersjön har EU:s klimattjänst Copernicus under juni uppmätt rekord – yttemperaturer som var fyra grader varmare än normalt. Den extrema marina värmeböljan riskerar att ytterligare förvärra läget för Östersjön, befarar forskare.

Sedan satellitmätningarna visade extremt höga avvikelser i juni har temperaturen gått ner två grader.

Men det finns ändå anledning till oro, anser havsforskaren Ulf Bergström på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

"Östersjön är nu två grader varmare än på 1980-talet, men vi vet inte var det kommer att sluta eller med hur mycket. Två grader är också väldigt mycket. Det påverkar ekosystemet ganska kraftigt", säger han till TT.

Östersjöns fiskar är antingen anpassade för kallt eller för varmt vatten. Vissa av dem gynnas när havet blir varmare medan andra mår sämre.

"Torsk är en typisk kallvattenfisk som också lidit hårt av överfiske. Klimatförändringarna tillsammans med övergödning gör att det går dåligt för den i Östersjön", säger Ulf Bergström.

En annan konsekvens av uppvärmningen är att algblomningar ökar. Redan i dag består en yta i Östersjön lika stor som Danmarks landareal av syrefattiga bottnar, som är mer eller mindre livlösa. När det blir varmare frigörs också metan från haven och spär på uppvärmningen.

Det som oroar forskare mest är osäkerheten i utvecklingen.

"Ekosystemen är mycket komplexa. Eftersom många arter påverkar varandra så är det svårt att förutse vad som händer i ett långt perspektiv. Vi får vara beredda på att det kommer att ske stora förändringar och otrevliga överraskningar kan dyka upp".

"Det som händer nu och som inte bara gäller Östersjön är att det går så snabbt. Dagens klimatförändringar sker på tiotals år, medan naturliga svängningar i klimatet tar hundratals eller tusentals år. Därför är det svårt för naturen och organismerna att anpassa sig, riskerna ökar att det blir problem".

Även i Nordatlanten uppmättes rekordtemperaturer i juni, samtidigt som månaden blev den varmaste junimånaden som uppmätts hittills globalt, enligt Copernicus.