Fall av den fruktade afrikanska svinpesten skakar delar av mellersta Sverige. Det är de första fallen i Sverige – och myndigheterna har infört hårda restriktioner i det drabbade området. Sverige tar nu hjälp av andra europeiska länder i kampen mot det fruktade viruset.

"Det här en av de svårare utmaningarna vi haft när det gäller djursjukdomar", säger statsepizootolog Karl Ståhl till TT.

Berörda myndigheter jobbar tillsammans med jägare för att lokalisera, begränsa och bekämpa smittan. Totalt har 18 fall (per fredag 15 september) bekräftats inom ett smittoområde runt Fagersta i Västmanland.

Alla tamgrisar i den smittade zonen i Västmanland ska avlivas för att undvika spridning till tamgrisbesättningar – "vilket skulle kunna få förödande konsekvenser".

Sammanlagt rör det sig om ett 50-tal grisar, av dem är merparten slaktgrisar.

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) säger att "det är ett nödvändigt beslut". Grisarnas ägare ska kompenseras ekonomiskt.

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Jordbruksverket jobbar hårt för att området med smittade djur inte ska bli större. 

Sverige tar också hjälp av andra europeiska länder i kampen. Länder som lyckats utrota smittan har erbjudit sitt stöd Sverige.

"Vi står i nära kontakt med Belgien och även med EU-kommissionen. Vi kommer att ta hit experter från EU:s expertteam som man kan begära hjälp av i de här situationerna", säger Sveriges officiella chefsveterinär Lena Hellqvist Björnerot.

Flera länder inom EU har haft påvisad smitta (se grafik nedan). 

Belgien, tillsammans med Tjeckien, har med lyckat resultat utrotat den afrikanska svinpesten. Det som visat sig ha gott resultat har varit att de gått in starkt med strikta åtgärder och bedömt att det varit säkrast att avliva tama grisar i besmittade områden, enligt Lena Hellqvist Björnerot.

"Men också att man stoppar all aktivitet där man bedömer att smittan är, precis som vi gör. Man stoppar jakt, man går ut och söker kadaver, man stoppar alla aktiviteter för att försöka begränsa smittan till det här området".

Hon beskriver att de under lång tid följt hur andra länder arbetat för att stoppa smittan och tar med sig deras erfarenheter för att utrotningen ska gå så snabbt som möjligt.

"Det är många faktorer som påverkar. Vi hoppas att vi med skicklighet och de resurser vi har och även med tur lyckas begränsa detta så snart som möjligt."

Hon fortsätter:

"Turen är på vår sida i och med att det inte är så gristätt område, det är få och bara mindre grisbesättningar i området och inte heller är det jättetätt med vildsvin".

På gränsen till Polen har Tyskland satt upp stora staket för att hålla smittan borta. Det är även något som kan bli aktuellt i Sverige, fast runt det smittade området.

"Vi har inte beslutat ännu, men det är en möjlig åtgärd som vi kommer att vidta. Vi behöver samla in lite mer information först, exempelvis om hur stort område vi bedömer är smittat. Man kan jobba på olika sätt med staket och olika lager", säger Lena Hellqvist Björnerot.

Däremot säger hon att det finns länder som har gjort precis som Belgien och Tjeckien, men som ändå inte lyckats utrota smittan helt.

Förbjudet att vistas i skog och mark

Ett omkring 1000 kvadratkilometer stort område runt Fagersta i Västmanland är avspärrat. Myndigheterna har infört hårda restriktioner, med regler som gäller tills vidare.

• Det här gäller för alla boende och besökare i området:

Förbjudet att vistas i skog och mark

Alla aktiviteter där människor vistas i skog och mark utan­för markerad tomt­gräns och utan­för etablerad tävlings­bana är förbjudna. Det gäller även sport­evenemang, samman­komster och offentliga till­ställningar. Orsaken är att vild­svinen inte ska störas så att de rör sig ut ur zonen och sprider smittan vidare. Människor kan också riskera att sprida smitta vidare via skor och redskap.

• Till exempel dessa aktiviteter är helt förbjudna:

Alla typer av jakt på vilt, alla typer av skogs­bruk, svamp- och bär­plockning, skogspromenader utanför anlagd väg, bad på icke allmän bad­plats, rid- och körtävling med i skog och mark, orienterings­tävling.

Det är också förbjudet att släppa hundar lösa i skog och mark och att som obehörig vistas i vildsvins­hägn eller inhägnader för tam­grisar.

• Dessa aktiviteter är fortfarande tillåtna:

Fest i en privat­persons trädgård, rid- eller motor­tävling på permanent bana, bad på allmän bad­plats.

Alla fordon och maskiner som använts inom zonen måste rengöras och desinficeras för att få flyttas ut ur den smittade zonen.

Foder som har producerats inom zonen får inte lämna det smittade området innan det lagrats enligt speciella regler.

Flera länder stoppar import av svenskt griskött

Afrikansk svinpest drabbar såväl vildsvin som tamgrisar, och smittade djur dör oftast inom en vecka. Sjukdomen drabbar dock inte människor.

Efter larmen om svinpest har flera länder stoppat importen av svenskt griskött. Inte oväntat – men branschorganisationen Sveriges grisföretagare tar beskedet med ro.

"Det är ingenting som avgör vår framtid", säger ordförande Johan Eriksson.

Exporten av svenskt griskött till länder i Sydostasien, som Sydkorea, Filippinerna och Japan, men också Armenien, Australien och Ukraina, har stoppats. Varje år produceras 254 000 ton griskött i Sverige.

Av detta exporteras runt 30 000 ton griskött utomlands, framför allt benprodukter och fetter som är mer svårsålda på den svenska marknaden.

Nu har drygt hälften av exporten stoppats, uppger Magnus Därth, vd för branschorganisationen Kött- och charkföretagen.

Det innebär uteblivna intäkter på 50 miljoner kronor, enligt honom.

Fakta: Afrikansk svinpest

Afrikansk svinpest är en smittsam virussjukdom som drabbar vildsvin och grisar med allvarlig sjukdom som följd och död oftast inom en vecka.

Bland symtomen finns feber, blödningar, vinglighet och dålig matlust.

Sjukdomen drabbar inte människor.

Sjukdomen finns i Europa sedan 2007 och EU sedan 2014.

Allmänhet och jägare i hela Sverige, men framför allt i Västmanland, uppmanas att rapportera in fynd av döda vildsvin till SVA.

Grishållare uppmanas att se över sin biosäkerhet och kontakta veterinär vid tecken på sjukdom eller ökad dödlighet.

Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA)