Svensk export till Rysslands närområde har ökat kraftigt det senaste året.

En export som väcker allvarliga misstankar.

"Det är uppenbarligen ett försök att kringgå sanktionerna", säger Rysslandsexperten Anders Åslund.

Rysslands totala import minskade drastiskt efter landets fullskaliga invasion av Ukraina i februari förra året. Mellan februari och mars 2022 halverades den efter att bland andra EU och USA infört handelssanktioner, enligt en internationell studie.

Men sedan hände något. Efter några månader studsade importnivåerna tillbaka och var snart på samma nivåer som innan kriget. En förklaring är att Ryssland hittade andra handelsvägar.

"Motparten lär sig i regel över tid att hantera sanktioner", säger Patrik Tingvall, chefsekonom på Kommerskollegium.

"Stora ökningar"

Import från exempelvis Kaukasus, Centralasien och Kina har varit ett sätt för Ryssland att kringgå sanktionerna, enligt en studie från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Rysslands handel med närliggande länder, som Armenien, Kazakstan, Kirgizistan och Uzbekistan, ökade. Kazakstans och Armeniens export till Ryssland ökade med 1,8 respektive 1,6 miljarder dollar mellan 2021 och 2022, enligt Wall Street Journal.

Samtidigt ökade exporten till dessa länder från bland annat EU kraftigt.

Även från Sverige.

"Det rör sig om mycket stora ökningar i storleksordningen tre gånger, till exempel från Sverige och Tyskland. Det är så mycket mer att det inte är rimligt. Det är till exempel stor export av bilar till Armenien", säger Anders Åslund, nationalekonom och Rysslandsexpert.

En varugrupp där exporten till regionen ökar kraftigt är elektriska hushållsapparater. Det finns även indikationer på att lastbilar från Sverige kan ha ändrat handelsrutt. Från att ha exporterat lastbilar till ett värde av hundratals miljoner kronor varje månad till Ryssland slutade exporten helt i mars förra året, månaden efter att kriget bröt ut. I stället ökade exporten till Kazakstan kraftigt.

Från att inte ha exporterat några lastbilar alls dit under de första månaderna 2022, till att därefter exportera för miljontals kronor varje månad. Värdet av lastbilsexporten från Sverige till Kazakstan ökade med drygt 1 700 procent under 2022 jämfört med året innan.

"Det ser uppenbarligen ut som att det skett en viss förflyttning från Ryssland till framförallt Kazakstan av lastbilar efter krigsutbrottet. Det är förhållandevis små volymer och det kan finnas rimliga förklaringar men det är ändå anmärkningsvärt givet att det är ett trendbrott. Flödena till Armenien är väldigt små men på liknande sätt anmärkningsvärda eftersom det inte skett någon export av fordon dit tidigare", säger Marcus Svedberg, chefsekonom på Folksam.

Tecken på rundning

EU har upprättat en lista på varor som är belagda med exportförbud till Ryssland, där man i stället sett en ökad export till närliggande länder.

"Det gäller varor med en hög export till länder dit man haft låg export innan, och som sammanfaller med att de här länderna exporterar samma typ av varor till Ryssland. Det är ett tecken på att det förekommer någon typ av rundning av sanktioner och att man bör titta närmare på det", säger Emil Wannheden, analytiker på FOI.

Många av varorna är sådana som har dubbelt användningsområde, och kan användas både civilt och militärt, säger Wannheden.

"Det är alltifrån halvledare till olika kemikalier, olika hushållsapparater, maskiner, kullager. Allt som kan hjälpa Ryssland att förbättra sin industri".

Man bör dock vara försiktig med att dra långtgående slutsatser utifrån handelsstatistiken, säger Patrik Tingvall.

"Det här är så små handelsflöden, då kan en enskild order förändra handelsvolymer ganska betydligt. Att säga att det här beror på att de har skeppats vidare till Ryssland eller om det fanns en faktisk beställare i landet, det är inte alls så klockrent".

Även Emil Wannheden menar att man inte med säkerhet kan säga något utifrån siffrorna.

"Det är bra att rikta uppmärksamhet mot ovanliga handelsflöden. Man ska dock vara försiktig med att dra slutsatser från statistiken utan djupare undersökningar, det kan röra sig om helt legitim export som inte bryter mot sanktionerna och inte är menad att hamna i Ryssland".

Enligt de båda bolagen Scania och Volvo görs noggranna kontroller för att deras lastbilar inte ska hamna i Ryssland.

Ett av de tydligare exemplen på den problematiska exporten är den av lastbilar till Kazakstan, som ökade med drygt 1 700 procent under 2022 jämfört med året innan, från export till ett värde av drygt 9 miljoner kronor 2021 till drygt 171 miljoner kronor 2022.

Men hur ökningen kan förklaras är oklart. Varken Scania eller Volvo, de två största lastbilstillverkarna i Sverige, har sett någon markant ökning av exporten till Kazakstan, enligt dem själva.

Byggt fabrik i Kazakstan

Scania dubblerade nästan sin export till landet mellan 2021 och 2022, från 83 lastbilar till 150.

"Det beror på att vi hade en sammansättningsfabrik i Ryssland som vi stängde ned. Nu har vi byggt upp en fabrik i Kazakstan i stället för att serva marknaden i Centralasien, förutom Ryssland", säger Erik Bratthall, pressansvarig på Scania.

Tidigare exporterade Scania omkring 7 000 lastbilar om året till Ryssland, säger Bratthall. Nu har bolaget ingen export dit alls, och övervakar noga att inga av deras lastbilar ska hamna där.

"Alla våra distributörer har instruktioner om att det inte får exporteras någonting till Ryssland. Sedan så övervakar vi på det sättet att man tittar på avvikelser på sådant som vi inte har sett tidigare, och vi gör det jättemetodiskt, för att till varje pris undvika att en lastbil hamnar i Ryssland".

En avvikelse kan till exempel vara en stor beställning från en kund som inte tidigare varit aktiv, säger Bratthall.

Även Volvo har rutiner för att se till att deras lastbilar inte ska exporteras vidare till Ryssland.

"Vi följer sanktionsregler väldigt noga. Vi vet vilka kunderna är och vi vet vad våra lastbilar används till. Sedan har vi kontrollstationer som ska göra det omöjligt att bakvägen importera till sanktionsbelagda länder", säger Volvos presschef Claes Eliasson.

Hur stor Volvos export till Kazakstan är, eller hur mycket den ökat kan Eliasson dock inte uppge.

"Vi har inte den detaljeringsgraden på försäljningen, vi är för stora för det. Vi bryter ned försäljningen på världsdelar snarare än länder".

Handeln ska kartläggas

Statistiken visar på "en procentuell ökning" i försäljning i den regionen, men det handlar om små volymer, enligt Eliasson.

Ökningen beror bland annat på att Volvos kunder i Centralasien fått fler transportuppdrag i och med att den ryska marknaden har begränsats.

"Inte minst på rutten för transportuppdrag från Kina till Europa, som inte längre kan utföras av ryska eller belarusiska åkerier. Dessutom har priserna på transporter gått upp, vilket gör att fler lokala aktörer vill åta sig transportuppdrag", säger Eliasson.

Efter TT:s rapportering får nu Kommerskollegium i uppdrag av regeringen att kartlägga handeln.

"Det är ju tecken på att det sker saker och det är bekymmersamt", säger Michael Koch, enhetschef på Kommerskollegium som är den myndighet som hanterar handelsstatistik och också om företag vill ha undantag från sanktionsreglerna vid export till Ryssland.

Uppdraget från regeringen är att titta på tänkbara orsaker till den ökade exporten till Rysslands grannländer.

"Kringgående av sanktionsreglerna är en tänkbar förklaring. Men det går att se andra tänkbara förklaringar", säger Michael Koch.

Komplex kartläggning

För all ökad export till Rysslands grannländer behöver förstås inte handla om att runda sanktionsreglerna. Den kan handla om nya varuflöden av helt legitima orsaker.

"Ökningen kan ha logistiska skäl", säger han.

Till exempel kan varor behövt hitta nya rutter när Rysslandsvägen är stängd.

"Har exempelvis lastbilar tidigare gått via Ryssland till de här länderna, okej, då kan det vara en förklaring".

Att kartlägga vad som är giltiga förklaringar och vad som eventuellt är rena sätt att runda sanktionsreglerna är komplext.

"Det kommer att vara svårt", säger Koch.

"Det blir en fråga om sanktionernas effektivitet i slutändan", fortsätter han.

Även andra EU-länder

Bland annat kommer myndigheten ta hjälp av liknande handelsstatistik från andra EU-länder. Mönstren lär kännas igen, tror Michael Koch.

"Det finns indikationer på att vi (i Sverige) inte är unika".

Hittills har inte Kommerskollegium stött på några direkta exempel på att företag försökt eller faktiskt rundat reglerna genom att skyffla varor till Ryssland via andra kringliggande länder. Det är mer en fråga för tull och polis. De fuskande företagen går nog under radarn.

"De som kommer till oss (för att söka undantag) vill ju göra rätt", säger Michael Koch

Fakta: Svensk export till Rysslands närområde

Ökad export från Sverige till Rysslands närområde januari–maj 2023 jämfört med samma period 2021:

Armenien: Ökning från 27,8 miljoner kronor till 66,4 miljoner

Georgien: Ökning från 52,0 miljoner kronor till 133,8 miljoner kronor

Kazakstan: Ökning från 532 miljoner kronor till 1,3 miljarder kronor

Kirgizistan: Ökning från 34,9 miljoner kronor till 57,4 miljoner kronor

Uzbekistan: Ökning från 80,6 miljoner kronor till 91,7 miljoner kronor.

Källa: SCB

Fakta: Handel med Ryssland och dess närområde

Ökad export från EU och USA till vissa forna Sovjetstater:

Armenien: Från 0,9 miljarder dollar 2021 till 2,2 miljarder dollar 2022

Georgien: Från 3,1 miljarder dollar 2021 till 4,6 miljarder dollar 2022

Kazakstan: Från 7,2 miljarder dollar 2021 till 11,9 miljarder dollar 2022

Kirgizistan: Från 0,3 miljarder dollar till 1,3 miljarder dollar 2022

Uzbekistan: Från 3,1 miljarder dollar 2021 till 4,2 miljarder dollar 2022

Ökad export från vissa forna Sovjetstater till Ryssland mellan 2021 och 2022:

Armenien: Ökning med 1,6 miljarder dollar

Georgien: Ökning med 0,04 miljarder dollar

Kazakstan: Ökning med 1,8 miljarder dollar

Kirgizistan: Ökning med 0,6 miljarder dollar

Uzbekistan: Ökning med 0,9 miljarder dollar

Källa: Wall Street Journal