"Det känns stort, det känns allvarstyngt, det känns som att vi nu ändå har landat i det som vi tror är bäst för Sverige", säger Ann Linde om beslutet att söka medlemskap.

Ansökan ska lämnas över till Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. Det blir de båda ländernas Natoambassadörer som får sköta överlämnandet till Stoltenberg vid på Natos högkvarter i Bryssel.

Enligt Linde fortsätter ansträngningarna för att reda ut Turkiets motstånd mot medlemskap för Sverige och Finland.

"Det pågår en rad diplomatiska ansträngningar. Vi avstår från att kommentera detta ytterligare", säger Ann Linde i en skriftlig kommentar till TT om uttalandena från Turkiet.

Linde har tidigare sagt att en svensk-finsk delegation med diplomater ska träffa företrädare för det turkiska utrikesministeriet i Ankara och att detta skulle ske inom veckan.

Den finländske presidenten Sauli Niinistö sade i sitt tal i den svenska riksdagen att de turkiska, ändrade och hårdnade uttalanden är en ny, gemensam utmaning för Sverige och Finland.

"Men jag är säker på att vi med hjälp av konstruktiva samtal kommer att lösa situationen", sade Niinistö.

Finlands president reser tillsammans med statsminister Magdalena Andersson på torsdag till Washington för att träffa USA:s president Joe Biden.

"Vi lämnar en era och går in i en annan", sade statsminister Magdalena Andersson (S) på en pressträff.

För att visa på det breda politiska stödet för Natoansökan hade hon Moderatledaren Ulf Kristersson vid sin sida.

"Att vi står här tillsammans är ett styrketecken för Sverige", säger Andersson.

Statsminister Andersson motiverar beslutet om en Natoansökan med att vi nu lever i en ny och farlig verklighet. Hon ser inga skäl att tro att utvecklingen i Ryssland kommer att börja gå åt rätt håll under en överskådlig tid.

Till skillnad från Finlands president Sauli Niinistö har den svenska statsministern inga planer på att kontakta Rysslands president Vladimir Putin för att meddela Sveriges beslut. Däremot har utrikesminister Ann Linde (S) redan sökt kontakt med sin ryske kollega Sergej Lavrov för ett samtal.

Magdalena Andersson påminner om att Sverige är i ett utsatt läge under ansökningstiden. Det finns risk för ryska motreaktioner. Under anslutningsperioden omfattas Sverige inte av Natos säkerhetsgarantier.

Därför lägger regeringen nu fram en proposition till riksdagen som ska underlätta för Sverige att vid behov snabbt få militärt stöd från andra länder. I propositionen föreslås att regeringen får rätt att begära militärt stöd från EU- och Natoländer.

"Det går tidsmässigt snabbare och det blir enklare", säger försvarsminister Peter Hultqvist (S).

Regeringens rätt att begära militärt stöd ska framförallt gälla vid krig eller vid krigsfara.

"Det gäller då att bedöma när ett sådant läge är", säger Hultqvist.

En situation med mer omfattande kränkningar av svensk gräns skulle kunna bedömas som krigsfara.

Regeringen har redan sedan 2020 rätt att begära militärt stöd från Finland utan att gå via riksdagen. Då gjordes bedömningen att det skulle ta en vecka om man först måste ha riksdagens godkännande.

Flera länder, som USA, Tyskland och Storbritannien, har gett Sverige "säkerhetsförsäkringar" under anslutningsprocessen.

Nato och även Storbritannien har snabbinsatsstyrkor som skulle vara tänkbara i en sådan situation.

"Det är ju resurser som existerar och som är till för att användas i bland annat sådana lägen", säger Hultqvist.

På måndagen meddelade även Island, Danmark och Norge att de kommer hjälpa Finland och Sverige "med alla till buds stående medel" under tiden som Natoansökningarna behandlas.

Men det handlar om säkerhetsförsäkringar, inte säkerhetsgarantier.

"Garantier är ju helt bindande. Försäkringar är inte juridiskt bindande, däremot är det utfästelser som kopplas till ett moraliskt ansvar", säger Hultqvist.

Propositionen kommer att behandlas på mycket kort tid i riksdagen. Lagändringen är tänkt att träda i kraft redan på torsdag.

Militäralliansen Natos 32 medlemsländer om Sverige och Finland ansluter sig.

1) Ansökan inkommer, oftast i form av ett brev, undertecknat av utrikesministern.

2) Brevet behandlas av Natoländerna, troligen vid ett ambassadörsmöte som kallas in omedelbart och redan samma dag tar beslut om att inleda inträdesförhandlingar.

3) Samtalen leds av en av Natos åtta assisterande generalsekreterare, tyska Bettina Cadenbach, och förväntas bara behöva ta en enda dag.

4) Nato tar sedan fram en rapport där man slår fast om länderna lever upp till de krav som ställs, inklusive ett nytt utrikesministerbrev där landet säger sig ha förstått vad som gäller och fortfarande vill gå vidare.

5) Natoambassadörerna tar sedan beslut om det går att skriva under inträdesprotokollet. Enligt Nato kan de här stegen totalt hinnas med inom två veckor.

6) När protokollet skrivits under blir landet en "inbjuden medlem" med rätt att delta i alla Natomöten, men utan rösträtt.

7) Protokollet skickas därefter ut till de 30 medlemsländerna för slutligt godkännande i varje lands parlament. Det tar i normala fall minst sex månader, men väntas kunna gå fortare nu, med tanke på den spända säkerhetssituationen kring Rysslands krig i Ukraina.

8) När alla länder gjort sitt och ansökarlandet skrivit på och alla papper arkiverats i Washington blir man medlem fullt ut.