Minst tolv kvinnor misstänks ha mördats i Sverige under årets tre första månader. I åtminstone nio av fallen har kvinnan och mannen varit i en relation eller tidigare haft en relation. Det är nästan lika många fall av dödligt våld i parrelation som de tio bekräftade mord som inträffade i fjol.

"Det är mycket högre än vad det brukar vara. Möjligen kommer ett antal av de här att skrivas av, men även om det bara är hälften så många är det alldeles för många. Att de här brotten begås är ju ett misslyckande", säger Moa Mannheimer, dödsfallsutredare på Socialstyrelsen.

Enligt Socialstyrelsen, som sedan 2012 haft i uppdrag att utreda fall av dödligt våld i nära relation, finns en lång rad brister i samhällets skyddsnät.

I myndighetens granskning mellan 2022 och 2023 av ett 40-tal ärenden av dödligt eller försök till dödligt våld framgår bland annat att våld inte upptäcks trots omfattande samhällskontakter med offer och gärningsmän, att otillräckligt stöd och skydd erbjuds trots kännedom om våld, samt att samverkan mellan samhällsaktörer brister.

"Vi ser ett stort antal brister i våra utredningar. Man behöver göra mycket mer, både för att skydda våldsutsatta och för att sätta in åtgärder för att förhindra att våldsutövare fortsätter utöva våld", säger Moa Mannheimer.

Skyddat boende

Det handlar bland annat om att utsatta inte alltid får de insatser de själva anser att de behöver, exempelvis skyddat boende. Även hjälp med att hitta ett långsiktigt boende brister från myndigheternas sida.

Ett annat problem är att hjälpen till stor del bygger på att den utsatta själv söker upp den och upprätthåller kontakt, exempelvis med vården. Där måste samhället ta större ansvar, säger Moa Mannheimer.

"Om man uteblir eller inte är aktiv avslutas vårdkontakten. Men en person i en sådan väldigt utsatt situation behöver ett omhändertagande där man återkommer och följer upp".

Fokus på våldsutövande

Socialstyrelsen pekar även på att våldsamma personer, av vilka den absoluta merparten är män, erbjuds för få insatser med direkt fokus på våldsutövandet.

"Man kan ha en kontakt med beroendevård eller socialtjänst, men våldsproblematiken adresseras inte tillräckligt. Där behöver man också utarbeta mer metoder och forska kring vad som faktiskt fungerar".

Även om antalet mord i nära relation kan variera från år till år har det legat på en relativt konstant nivå de senaste 20 åren, konstaterar Moa Mannheimer. Omkring 15 kvinnor mördas årligen.

"Samhället måste göra mycket mer för att förebygga detta".

"Vill se ett krisråd"

Efter de uppmärksammade morden ska nu en rad myndigheter, ministrar och organisationer träffas. Den svenska regeringen har kallat till sig en rad aktörer, allt från myndighetschefer och organisationer, för ett samtal om mäns våld mot kvinnor.

Med på mötet är justitieminister Gunnar Strömmer (M), jämställdhetsminister Paulina Brandberg (L) och socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.

Olga Persson, ordförande för Unizon som företräder 140 kvinno- och ungdomsjourer över hela landet, hoppas att det ska leda till ett krisråd på regeringskansliet likt det som redan finns för organiserad brottslighet.

"Det räcker inte med signalvärde", säger hon.

"Vi förväntar oss en kraftsamling från regeringen som helhet".

Nyligen träffade hon också statsminister Ulf Kristersson (M).

"Det har ett otroligt viktigt signalvärde att statsministern lägger sin tid på att träffa experter på området. Men det räcker inte med signalvärde, utan det krävs att alla berörda departement samordnar sig och att det operativa arbetet förändras", säger hon.

Varje fall av dödligt våld mot kvinnor är ett misslyckande och mer måste göras för att stoppa våldsamma män, säger den nytillträdda riksåklagaren Katarina Johansson Welin.

"Detta måste genomsyra hela Åklagarmyndigheten", säger hon.

Trots återkommande satsningar från myndigheter för att få ned våldet finns det inte mycket som tyder på att morden är på väg att minska, snarare tvärtom.

Utöver morden finns alla de fall som inte slutar i att en kvinna dör – en tredjedel av alla våldsbrott som hamnar hos åklagare är våld i parrelationer.

En nyckelaktör är Åklagarmyndigheten, som i sin årsrapport för 2023 konstaterar att antalet dömda för brott i parrelation ökat marginellt – däremot minskade andelen som ledde till åtal något.

"Det tycker jag visar att det är extra viktigt att vi nu lyfter detta", säger riksåklagare Katarina Johansson Welin, som pekat ut våld mot kvinnor som ett av sina fokusområden.

En del i att stärka arbetet handlar bland annat om att implementera ett nytt metodstöd för utredningar kring relationsvåld som togs fram i fjol, säger Johansson Welin.

"Det handlar bland annat om att komma in tidigt i ärenden som åklagare, att se till att kvinnan hörs snabbt och får ett målsägarbiträde, och att vi använder frihetsberövanden i ärenden när det finns fog för det".

Ärenden ska inte läggas på hög, är de enkla ska de utredas fort så att man kan fokusera på de mer komplicerade fallen, säger hon.

"Men även ärenden som kanske anses enklare har en viss komplikation, ofta saknas vittnen och det sker i ett hem. Det gäller att jobba metodiskt".

Framför allt handlar det om att jobba med uthållighet så att fokuset inte går i vågor, säger Johansson Welin.

Kontaktförbud

Utöver de brottsutredande delarna har åklagare ansvar för att besluta om kontaktförbud. Det är ytterligare en del som nu ses över, säger hon.

"Det är ett verktyg som vi har och som till viss del är brottsförebyggande. Där jobbar vi med att skapa en enhetlighet i bedömningarna, så att det används när möjligheten finns".

Ni ser att det finns möjligheter att bevilja fler ansökningar än i dag?

"Ja, det är det vi ska se över. Vi ser också att det finns begränsningar i lagen. Där har vi fört fram till justitiedepartementet att det finns skrivningar om att vissa delar ska användas restriktivt, och där borde man kanske öppna upp för att göra andra bedömningar".