Svensk vapenexport ökade förra året. Försvarsindustrin kan räkna med fortsatt hög efterfrågan i flera år framöver, enligt Inspektionen för strategiska produkter (ISP).

"Vi ser ett otroligt intresse för svenskt krigsmateriel", säger ISP:s generaldirektör Carl Johan Wieslander.

Krigsmateriel exporterades till ett värde av drygt 18 miljarder kronor, enligt ISP. Det motsvarar en ökning med 18 procent jämfört med 2022 (cirka 15 miljarder kronor).

"Det gäller främst markstridssystem, som nästan säljer sig självt och inte kräver någon politisk främjarinsats", säger Carl Johan Wieslander.

Det försämrade säkerhetspolitiska läget och den fortsatta upprustningen i världen gör att svensk försvarsindustri kan väntas få omfattande beställningar under lång tid framöver, enligt Wieslander.

Och efterfrågan kommer att öka i takt med att Sverige blir fullvärdig Natomedlem, bedömer han.

Merparten till EU

USA och Brasilien tillhör liksom föregående år de största mottagarländerna av svensk vapenexport. USA mottog bland annat markstridssystem, marina artillerisystem och bandgående fordon.

Leveranserna till Brasilien bestod främst av stridsflygsystemet Jas Gripen.

Merparten av exporten gick till mottagare inom EU och till andra samarbetsländer. Drygt 80 procent av exporten gick till 39 länder som enligt regeringen utgör samarbetsländer inom det försvars- och säkerhetspolitiska området.

Utöver den så kallade etablerade samarbetskretsen var Pakistan och Indien betydande mottagarländer, sett till exportvärdet.

Turkiet i fokus

Under 2023 beviljades också 21 stycken exportlicenser för statliga donationer till Ukraina.

Fyra exportlicenser gällande teknikförsäljning till Turkiet beviljades till ett sammanlagt värde av drygt 5 miljoner kronor. Den faktiska exporten uppgick till ett värde av drygt 4 miljoner kronor.

Svenska Freds riktar kritik mot svensk vapenexport till Turkiet.

"Den återupptagna vapenexporten till Turkiet visar tydligt att Sverige värdesätter ett Natomedlemskap högre än respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och folkrätt", säger Linda Åkerström, policychef på Svenska Freds, i ett pressmeddelande.

De tio största exportländerna 2023

De tio största länderna för svensk export av krigsmateriel. Belopp i miljoner kronor.

1. USA – 3 467 (Granatgevär, bandgående fordon, marina artillerisystem och vapensikten)

2. Brasilien – 2 798 (Stridsflygplan)

3. Pakistan – 1 573 (Luftburet radarsystem)

4. Storbritannien – 1 507 (Radarsystem, delar till missilsystem)

5. Tyskland – 951 (Delar till missilsystem, självskyddssystem och marina ledningssystem)

6. Ungern – 946 (Reservdelar till stridsflygplan)

7. Indien – 704 (Granatgevär och tillhörande ammunition)

8. Norge – 634 (Reservdelar till stridsfordon, finkalibrig ammunition)

9. Frankrike – 532 (Pansarvärnsvapen, delar till missilsystem, krut och sprängämnen)

10. Tjeckien – 488 (Reservdelar till stridsflygplan)

Samtidigt står det klart att Europas vapeninköp de senaste åren har ökat med 94 procent – och importen spås fortsätta att öka.

Jämfört med den föregående fyraårsperioden nästintill fördubblades Europas import av vapen mellan 2019 och 2023, visar siffror från fredsforskningsinstitutet Sipri.

Rysslands krig i Ukraina förklarar till stora delar den dramatiska ökningen. Under 2019–2023 var Ukraina det land i Europa som tog emot allra flest vapen – och dessutom den fjärde största vapenimportören i världen. Runt 30 länder har de senaste två åren levererat större vapen till Ukraina i militärt bistånd.

Europeiska länder köper merparten av sina vapen från USA, enligt Sipri.

Med beställningar på bland annat närmare 800 stridsflygplan och stridshelikoptrar antas dessutom vapenöverföringarna till Europa fortsätta att öka, skriver forskningsinstitutet i en rapport.

”Under de senaste två åren har vi även sett en mycket större efterfrågan på luftförsvarssystem i Europa, föranlett av Rysslands robotattacker mot Ukraina”, säger Pieter Wezeman, forskare vid Sipris program för vapenöverföringar, i ett pressmeddelande.

Globalt ligger dock Europa i lä. Nio av de tio största vapenimportörerna 2019–2023 återfinns i Asien, Oceanien och Mellanöstern. Toppar listan gör Indien, Saudiarabien och Qatar.

Fakta: Global import och export av vapen

De största importörerna av större vapen* i världen 2019–2023, samt varifrån de köper flest vapen inom parentes och i storleksordning:

1. Indien (Ryssland, Frankrike, USA)

2. Saudiarabien (USA, Frankrike, Spanien)

3. Qatar (USA, Frankrike, Italien)

4. Ukraina (USA, Tyskland, Polen)

5. Pakistan (Kina, Sverige, Turkiet)

6. Japan (USA, Storbritannien, Tyskland)

7. Egypten (Tyskland, Italien, Ryssland)

8. Australien (USA, Spanien, Schweiz)

9. Sydkorea (USA, Tyskland, Frankrike)

10. Kina (Ryssland, Frankrike, Ukraina)

De största exportörerna av större vapen* i världen 2019–2023, samt var de säljer flest vapen inom parentes och i storleksordning:

1. USA (Saudiarabien, Japan, Qatar)

2. Frankrike (Indien, Qatar, Egypten)

3. Ryssland (Indien, Kina, Egypten)

4. Kina (Pakistan, Bangladesh, Thailand)

5. Tyskland (Egypten, Ukraina, Israel)

6. Italien (Qatar, Egypten, Kuwait)

7. Storbritannien (Qatar, USA, Ukraina)

8. Spanien (Saudiarabien, Australien, Turkiet)

9. Israel (Indien, Filippinerna, USA)

10. Sydkorea (Polen, Filippinerna, Indien)

13. Sverige (Brasilien, USA, Pakistan)

*Till större vapen räknas bland annat stridsflygplan, stridshelikoptrar, strids- och pansarvagnar, krigsfartyg, luftvärnsrobotar och artilleripjäser.