Stockholm – Allt fler större vapen strömmar till Europa. På grund av kriget i Ukraina har vapenimporten ökat kraftigt de senaste åren.
"Det är ett nytt tecken på att världen rustar upp", säger fredsforskaren Pieter D Wezeman.
Enligt forskar vid Försvarshögskolan finns det en uppenbar risk att vapen kommer att ta slut på sina ställen.
De europeiska Natoländerna har de senaste åren ökat sin vapenimport med 65 procent, enligt en rapport från fredsforskningsinstitutet Sipri. Den dystra utvecklingen – som inleddes redan i samband med Rysslands annektering av Krim 2014 – visar att möjligheterna för nedrustning och vapenbegränsning nu är ännu mindre än tidigare, säger Pieter D Wezeman, senior forskare om vapenöverföringar vid Sipri.
"Det är ett tecken på att länderna verkligen ser militära medel som det viktigaste svaret på den ökade hotbild de ser i Europa".
Top fem import- resp exportländer i världen när det gäller vapenhandel. Grafik: Björn Hellström/TT
Den ökade europeiska importen är inte oväntad i och med kriget i Ukraina, säger Wezeman. Vapenimporten är bara ytterligare ett sätt att belysa att säkerhetsläget i världen inte ser bra ut.
"Det visar helt enkelt att det i stora delar av världen finns en tro på att just vapen spelar en viktig roll i att försvara länder och förebygga konflikter".
I och med Rysslands anfallskrig blev Ukraina under 2022 världens tredje största vapenimportör. Från 1991 och fram till slutet av 2021 importerade landet få större vapen, något som ändrades drastiskt i samband med invasionen i februari i fjol.
Indien är fortsatt världens största importör, men även Saudiarabien och Qatar sticker ut. Iran, som mellan 2018 och 2022 praktiskt taget inte köpte några större vapen alls, har nu beställt 24 stridsflygplan från Ryssland.
Kriget i Ukraina visar sig också i exportsiffrorna. Världens vapenexport har i tre decennier dominerats av USA och Ryssland, men nu vidgas gapet dem emellan.
Medan USA:s export har ökat har Rysslands minskat med 31 procent. Rysslands export till Indien, som länge varit den största mottagaren av ryska vapen, minskade med 37 procent. De enda länderna dit Ryssland på sistone exporterat fler vapen än tidigare är Kina och Egypten.
"Detta verkar vara en sista ökning av kinesisk vapenimport från Ryssland", säger Pieter D Wezeman och fortsätter:
"Allt tyder på att Kina nu byggt upp en egen vapenindustri, delvis baserad på det som importerats från Ryssland tidigare".
Granatgeväret Carl Gustaf, som under åren har exporterats till över 40 länder. Arkivbild. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Enligt Wezeman är det troligt att Rysslands vapenexport kommer att minska ytterligare till följd av invasionen av Ukraina – inte minst då Ryssland prioriterar vapenproduktion och leveranser till de egna väpnade styrkorna. De hårda sanktionerna mot landet spelar också in, samt att länder som USA pressar andra att inte köpa ryska vapen.
"Det är med stor säkerhet en sorg för den ryska vapenindustrin och den ryska regimen", säger Wezeman.
Totalt sett minskade dock vapenöverföringarna i världen under 2018–2022, jämfört med 2013–2017.
Importen till enskilda länder med stora geopolitiska spänningar ökar dock kraftigt, konstaterar Sipri. Bland annat ökade Japans vapenimport med 171 procent, Sydkoreas med 61 procent och Australiens med 23 procent. Främst handlade det om fler långdistansvapen i ljuset av den växande hotbilden från Kina och Nordkorea.
Samtidigt är svenska vapen eftertraktade. På Sipris lista över världens största vapenexportörer 2018–2022 placerar sig Sverige på 13:e plats.
Trots de stora militära stödpaketen under kriget är Ukraina dock inte den största mottagaren av svenska vapen. Merparten går i stället till USA, Pakistan och Brasilien.
Den svenska vapenexporten uppgick förra året till drygt 15 miljarder kronor, enligt Inspektionen för strategiska produkter (ISP), vilket är en minskning med 25 procent jämfört med 2021.
Enskilda vapenaffärer får stor påverkan på exportstatistiken, förklarar ISP:s generaldirektör Carl Johan Wieslander.
Försäljningen av Jas Gripen gjorde Brasilien till det största mottagarlandet under 2022. Exporten av Gripen E och F uppgick till tre miljarder kronor. Även Ungerns och Tjeckiens leasing av stridsflyg fick stort genomslag i statistiken.
Samtidigt har Sverige donerat stödpaket till Ukraina för 10,6 miljarder kronor sedan krigsutbrottet. ISP har beviljat elva så kallade utförseltillstånd av krigsmateriel, vilket till största del rört markstrids- och luftvärnssystem.
"I nuläget så väger de försvars- och säkerhetspolitiska skälen tungt, säger Carl Johan Wieslander. Det beror på uttalanden som regeringen har gjort, både den nuvarande och den förra. Det här är politik. Vi följer vad regeringen uttalar".Samtidigt har ISP beviljat utförseltillstånd avseende följdleveranser till Turkiet. Även Nato-landet Albanien, som inte tidigare har förekommit som mottagare av svenskt krigsmateriel, har fått vapenleveranser.
Enligt generaldirektören hade sannolikt inte export till dessa länder beviljats om det inte vore för Sveriges Natoansökan.
"Eftersom Sverige har ansökt om medlemskap i Nato så stärker det i hög grad de försvars- och säkerhetspolitiska skäl som talar för att bevilja tillstånd till alla Natoländer, däribland Turkiet", säger Wieslander.Turkiet har också haft vapenexport som ett krav för att släppa in Finland och Sverige i försvarsalliansen.
ISP förutspår att intresset för svensktillverkad krigsmateriel kommer att vara stort under 2023 med tanke på den säkerhetspolitiska utvecklingen. Men efterfrågan tog fart redan innan Ryssland inledde sitt fullskaliga krig i Ukraina.
"Upprustningen i världen hade börjat redan innan dess, framför allt i USA och Europa. Och det har mycket att göra med att Nato haft sitt tvåprocentsmål", säger Carl Johan Wieslander.Även Sverige ska nå upp till tvåprocentsmålet och konkurrensen kan bli hård, enligt ISP.
"Det är ingen hemlighet i dag att det är stor konkurrens om att hamna först. Det är säljarens marknad".
Försvarsmaktens artilleripjäs Archer visas upp i samband med en övning 2017.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
De stora leveranserna skapar dock betydande luckor i västländernas försvar – som inte är helt lätta att fylla, bedömer Magnus Christiansson, universitetslektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.
"Det vi ser nu är en huggsexa på den europeiska marknaden. Svårigheterna påminner lite om de som fanns under andra världskriget, när alla helt plötsligt skulle beställa krigsmateriel samtidigt. Väntetiderna riskerar att bli mycket långa", säger han.
"Det här gör i sin tur att man kanske inte alltid får helt rätt system eftersom man mer eller mindre tar det som finns tillgängligt. Det kan också göra att det uppstår en brist".
Enligt Magnus Christiansson har den svenska försvarsmakten sedan 2015 försökt stärka sin "bottenplatta", det vill säga tillgången på uniformer, förbrukningsmateriel och ammunition. I samband med Ukrainakriget har efterfrågan på sådan materiel ökat, vilket har gjort det ännu mer utmanande att fylla på förråden. "Vi är inne i en sorts logistikkapplöpning. Om man tittar på hur Ryssland beter sig i kriget så inger de inte någon större respekt hos experter. Men på västsidan ser det inte heller så ljust ut med försvarsförmågan, eftersom behovet av materiel är så stort", säger krigsvetaren.
Svårigheterna med att fylla på med ny materiel riskerar att vålla problem både på kort och lång sikt.
Eventuell brist på ammunition till donerade vapensystem får enligt Magnus Christiansson direkta följder i kriget. Och om västländerna inte kan fylla på sina egna lager skadas dessutom Natos avskräckningsförmåga.
"Ta exempelvis Danmark som nu gått ut med att de ska skänka hela sitt artillerisystem, bestående av franska Caesarpjäser. Då innebär det att man får ett stort problem om man ska försöka utveckla en egen armé. Danskarna har artilleribataljoner man använder för Natos avskräckningspolitik – vad händer med dem nu?"
Exakt hur stora problemen är, med exempelvis ammunitionslager, är uppgifter som är sekretessbelagda i flera länder.
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har dock gått ut med att medlemsländerna "måste öka produktionen".
Enligt Magnus Christiansson har västländerna tillfört pengar för att hitta lösningar. Bland annat finns planer på att återöppna fabriker i europeiska forna Sovjetländer.
"Det finns ett antal produktionslinor att sparka i gång. Men på sikt kommer Ukraina behöva ersättas med en ny krigsmakt, så efterfrågan är väldigt stor", säger Magnus Christiansson.
Den svenska regeringen har sedan februari 2022 beslutat om elva militära stödpaket till Ukraina till ett totalt värde om cirka 16,9 miljarder kronor. I dessa beslut ingår bilateralt militärt stöd, bidrag till utbildningsinsatser och utbetalningar till fonder för Ukraina.
Försvarets artilleripjäs Archer är monterad på en terrängvagn, väger 35 ton och bemannas av tre till fyra personer. Illustration: Anders Humlebo/TT
Artillerisystemet Archer står högt på Ukrainas önskelista, och i det senaste paketet aviserade den svenska regeringen att man vill bistå med det moderna artillerisystemet.
Regeringen vill ge åtta artilleripjäser av typ Archer till Ukraina, och även tio stridsvagnar av typen Leopard 2.
Tillsammans bedöms de åtta artilleripjäserna och de tio stridsvagnarna ha ett värde av drygt sex miljarder kronor.
Förutom åtta Archer, tio stridsvagnar av Leopard 2, så har Sverige bland annat beslutat att stödja Ukraina med 50 stridsfordon 90, luftvärnssystem och pansarvärnsvapen.
Fakta: De tio största exportländerna
De tio största länderna för svensk export av krigsmateriel. Belopp i miljoner kronor.
1 Brasilien 3 033 mnkr, Stridsflygplan
2 USA 2 554 mnkr, Granatgevär, delar till skolflygplan, marina artillerisystem och vapensikten
3 Tyskland 1 322 mnkr, Delar till missilsystem, självskyddssystem och marina ledningssystem
4 Indien 1 251 mnkr, Granatgevär och tillhörande ammunition
5 Ungern 880 mnkr, Reservdelar till stridsflygplan
6 Tjeckien 720 mnkr, Reservdelar till stridsflygplan
7 Förenade Arabemiraten 712 mnkr, Reservdelar och support till tidigare levererade radarsystem
8 Norge 668 mnkr, Reservdelar till stridsfordon, finkalibrig ammunition
9 Storbritannien 423 mnkr, Radarsystem, delar till missilsystem
10 Thailand 430 mnkr, Reservdelar till stridsflygplan
Källa: Inspektionen för strategiska produkter
"excerpt": "Allt fler större vapen strömmar till Europa. Kriget i Ukraina har gjort att vapenimporten ökat kraftigt. Ukraina är nu världens tredje största vapenimportör. På listan över världens största vapenexportörer 2018–2022 placerar sig Sverige på 13:e plats.",
"creationDate": "2023-03-17",
"permalink": "https://ednh.news/sv/europa-koper-fler-vapen/",
"language": "sv",
"categories": "Försvar och säkerhet",
"media": "Bilder|Grafik",
"imageFeatured": "https://ednh.news/wp-content/uploads/2023/03/sdlHokxMegbyh4-nh-scaled.jpg",
"status": "publish",
"authorId": "31",
"author": "tt"
}
