Nio gånger så många människor sköts förra året ihjäl i Sverige som i Danmark, Finland och Norge tillsammans.

Det "svenska tillståndet" avskräcker, men sett till mordfrekvensen överlag sticker Finland ut – och i Norge mördas fler kvinnor än män.

53 personer sköts ihjäl i Sverige 2023. Det är den näst högsta noteringen någonsin, efter 2022 då 63 personer sköts till döds. Det var sex gånger fler än i Danmark (4), Norge (4) och Finland (2) tillsammans. 

2023 visar TT:s sammanställning att antalet skjutvapenmord i grannländerna nästan halverats (siffrorna är beräknade till och med den 21 december). Två personer har skjutits ihjäl i Danmark, två i Norge och två i Finland – varav en till följd av en misstänkt jaktolycka.

Skjutvapenmorden i Sverige är i år således nio gånger fler än i övriga Norden sammantaget. Där växer nu oron för att det "svenska tillståndet" – ett vedertaget begrepp och politiskt slagträ i alla tre länder – ska spilla över gränserna.

Samtidigt har aldrig tidigare i Sverige så många utomstående mördats i misstänkta gänguppgörelser. Somliga av misstag, men 2023 var också året då föräldrar, syskon och avlägsna släktingar blev lovligt byte i jakt på vedergällning.

Enligt TT:s sammanställning har minst tolv personer utan direkt koppling till kriminalitet skjutits ihjäl under 2023. 

Bland dem finns människor som träffats av förlupna kulor, oskyldiga som misstagits för någon annan eller befunnit sig i sällskap med någon som fått ett pris på sitt huvud.

Men också människor med släktband till kriminella. Mammor, pappor och avlägsna släktingar som mördats.

Svensk inblandning

I Danmark har svenska gängkriminella både mördat och mördats de senaste åren. Vid en av årets dödsskjutningar misstänks en svensk 18-åring ha hållit i vapnet.

I Finland har polisen, med svensk hjälp, under året avslöjat storskalig narkotikasmuggling från Sverige, orkestrerad av svenska kriminella nätverk.

Presidentkandidaten och den tidigare utrikesministern Pekka Haavisto pekade, i en intervju med TT, ut den svenska gängkriminaliteten som en viktig fråga för finskt vidkommande.

"Vi borde vara mycket mer uppmärksamma på den här frågan", sade Haavisto, favorittippad i valet 2024.

I Norge uppger polisen att svenska kriminella nätverk är verksamma i hela landet och hyrs in för att utföra grova våldsbrott i Norge. Under hösten påbörjades byggandet av en gemensam polisstation på svensk-norska gränsen.

Flest mord per capita

Ser man till det dödliga våldet som helhet framträder en delvis annan bild.

I rena siffror drabbades Sverige av mellan 108 och 124 fall av dödligt våld per år mellan 2018 och 2022, flest i Norden. Sett till folkmängd är det dödliga våldet dock betydligt vanligare i Finland med i snitt 1,47 fall per 100 000 invånare under perioden enligt officiell statistik sammanställd av FN.

Motsvarande siffra i Sverige var 1,1. i Danmark 0,86 och i Norge 0,53. Vårt västra grannland hör till länderna i världen med absolut lägst mordfrekvens.

Mest kvinnor i Norge

Norge sticker även ut sett till den höga andelen kvinnor bland offren. Enligt FN utgör de hälften, enligt norska polisens egna siffror var de rentav i majoritet mellan 2018 och 2022. I Sverige var andelen 23, i Finland 27 och i Danmark 38 procent.

Enligt en nyligen publicerad FN-rapport är Sverige tillsammans med Balkanländerna Bosnien, Montenegro, Albanien och Nordmakedonien de enda i Europa där skjutvapen är det vanligaste mordvapnet.

2022 var första gången som över hälften av offren för dödligt våld i Sverige sköts ihjäl. I Norge har andelen de senaste tio åren, enligt polisen, legat på cirka tio procent och i Finland, enligt en rapport från landets statistikmyndighet från 2020, på cirka 14 procent.

I Danmark, Finland och Norge är kniv det vanligaste mordvapnet.

Det finns samtidigt en ny FN-rapport för 2021, som var ett särskilt dödligt år vad gäller mord världen över, där Sverige nämns.

I genomsnitt mördades 52 personer varje timme. Allra flest dödades i Afrika, enligt "Global study on homicide 2023" från FN:s kontor för narkotika och brott (UNODC).

Nästan hälften av alla offer dog i skjutvapenvåld, och tillgången till skjutvapen spelar på flera håll i världen en stor roll för ökningen av det dödliga våldet, bland annat i Latinamerika och Karibien.

"Kopplingen mellan en mer frekvent användning av skjutvapen och ökade mordtal är uppenbar och en tydlig faktor bakom regionernas förhöjda våldsnivåer", skriver UNDOC.

Här nämns även Sverige som ett tydligt exempel i Europa, där det noteras att Sverige på senare år "upplevt exempellösa nivåer av gängvåld och skjutvapenrelaterade dödsfall".

Även om dödsfall kopplade till krig och konflikter har ökat med 95 procent från 2021 till 2022 är mordtalen globalt fortsatt dubbelt så stora, enligt tillgängliga data.

Fakta: Utomstående offer i Sverige 2023

Enligt TT:s sammanställning har minst tolv personer utan direkt koppling till kriminalitet skjutits ihjäl under 2023. Sammanställningen grundar sig på uppgifter från polisen och andra medier och gäller misstänkta felskjutningar och mord på anhöriga till kriminella.

Exempel:

20 januari: En man i 40-årsåldern skjuts ihjäl i Solna. Mannen saknar koppling till kriminalitet och enligt åklagaren rör det sig sannolikt om en felskjutning.

2 mars: Polisen går ut med namn och bild på en 25-årig man. Han är misstänkt för att ha avlossat skott mot en bostad som tillhör anhöriga till en gängledare. Några timmar efter sändningen knackar det på dörren till den efterlyste mannens föräldrahem i Tullinge söder om Stockholm. När hans pappa öppnar dörren skjuts han ihjäl med flera skott.

22 augusti: En man i 20-årsåldern skjuts ihjäl i en bil i Helsingborg. En teori är att mannen misstogs för en gängkriminell släkting som vanligtvis kör samma bil.

7 september: En kvinna i 60-årsåldern, mamma till en gängledare, skjuts till döds i sitt hem i Uppsala-stadsdelen Gränby.

12 september: En man i 25-årsåldern skjuts ihjäl i ett trapphus i Uppsala. Enligt polisen är han på väg till jobbet och sannolikt inte måltavlan.

12 oktober: En skytt tränger in i en villa i Västberga i södra Stockholm och dödar en man i 40-årsåldern inför dennes fru och barn, som också skadas i dådet. Familjen saknar koppling till kriminalitet men delar enligt flera medier efternamn med en person som mördaren ville åt.

21 september: Fyra personer träffas av skott när en gärningsman öppnar eld på en pub i Sandviken. Två män i 20- respektive 70-årsåldern dödas. Enligt polisen är det sannolikt bara den yngre mannen som är måltavlan.

Fakta: Dödsskjutningar i övriga Norden

Sveriges nordiska grannländer för ingen löpande officiell statistik över skjutvapenvåld på samma sätt som Sverige. TT:s sammanställning bygger på uppgifter från polis och medier i Danmark, Finland och Norge.

Danmark

26 augusti: Man ihjälskjuten och fyra skottskadade i skjutning på Christiania i Köpenhamn.

19 oktober: 37-årig man ihjälskjuten i Köpenhamn. 18-årig svensk medborgare häktad misstänkt för mord.

Därtill har två personer under året skjutits ihjäl av polis ( Köpenhamn 4 januari och Holstebro 28 oktober).

Finland

14 april: 27-årig man ihjälskjuten i bostad på Lövö i Helsingfors.

30 september: Medelålders kvinna ihjälskjuten under jakt i Savitaipale. Annan jägare misstänkt för vållande till annans död.

Norge

17 augusti: En man i 30-årsåldern ihjälskjuten i Ådalen.

18 oktober: 24-årig tysk kvinna ihjälskjuten i Tynset. En 29-årig tysk man som turistade i Norge tillsammans med kvinnan misstänks för mordet.

Därtill sköts en man i 40-årsåldern ihjäl av polis den 22 oktober efter ett gisslandrama i Stavanger.