På tolv timmar har tre personer dött i nya våldsdåd i Sverige. Elva personer har skjutits ihjäl i september, som är den dödligaste månaden för skjutvapenvåld på nära fyra år.

Klockan 18.43 i onsdags fick polisen in ett larm om skottlossning i Fruängen i södra Stockholm. En ung man hade skjutits vid Mälarhöjdens idrottsplats, där flera barn och ungdomar var på träning. Mannen vårdades på platsen, men hans liv gick inte att rädda.

Kort före midnatt kallades polisen till en annan skottlossning i Jordbro söder om Stockholm. Två skottskadade personer hittades på platsen. Den ene var så allvarligt skadad att han senare avled. Den andre mannen fördes till sjukhus och har inte livshotande skador.

Några timmar senare, 03.45 på torsdagsmorgonen, fick polisen larm om en mycket kraftig explosion i ett villaområde i Fullerö vid Storvreta utanför Uppsala, som ligger norr om Stockholm. En kvinna i 25-årsåldern avled i samband med händelsen. Två hus blev helt förstörda i explosionen, som var så kraftig att även tre intilliggande hus skadades. 

Kvinnan var enligt uppgifter i flera medier inte måltavlan för attentatet, som kopplas till den pågående våldsvågen.

Svarta septembersiffror

Totalt har nu elva personer skjutits ihjäl i Sverige under september. Siffran är den näst högsta sedan polisen började föra statistik över antalet döda i skjutningar. I december 2019 sköts tolv personer ihjäl, enligt polisens statistik.

"De kriminella konflikterna i Sverige är ett allvarligt hot mot säkerheten och tryggheten i landet. Oskyldiga mördas och skadas. Vi gör allt vi kan i polisen och tillsammans med andra för att stoppa utvecklingen", säger rikspolischef Anders Thornberg.

Sverige är i ett exceptionellt läge, säger statsminister Ulf Kristersson (M). Regeringen ska nu ge Försvarsmakten i uppdrag att stötta polisen i arbetet mot våldsvågen, inom nu gällande lagstiftning.

"Polisen kan inte göra allt jobb själva mot kriminaliteten", säger han på en pressträff. 

"Våldsvågen som vi ser saknar motstycke i Sverige och Europa. Inget annat land har en situation som den vi ser i Sverige".

Det kan bland annat handla om att Försvaret ska ställa personal och utrustning till polisens förfogande. Polisen ska också kunna använda sig av Försvarsmaktens analysförmåga samt kompetens inom bland annat riskbedömning och it-forensiskt arbete.

"Exakt hur det ska utformas måste grundas på polisens behov och måste närmare utvärderas i samspel mellan de olika myndigheterna", säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

Lagändringar väntar

Senare måste lagen ändras för att ge Polismyndigheten större möjligheter att efterfråga hjälp i situationer som inte täcks av dagens lagstiftning.

"Det här borde ha ändrats för länge sedan", säger Ulf Kristersson.

Sverige har traditionellt haft en restriktiv syn på att använda Försvarsmakten, enligt Kristersson.

"I grund och botten är det olika uppgifter och utbildningar Försvarsmakten och polisen har, det är olika lagar som styr", säger han.

Beskedet kommer efter det att Kristersson under fredagen haft ett möte med överbefälhavare Micael Bydén och rikspolischef Anders Thornberg för att diskutera hur Försvarsmakten kan hjälpa polisen i arbetet mot de kriminella gängen.

Vad gäller sprängdåden så sticker Sverige också ut fullständigt. Med tre månader kvar av året är antalet sprängningar redan nu uppe på samma nivå som rekordåret 2019, då 133 detonationer skedde runtom i Sverige. Jämförbara länder i vår närhet finns inte, säger kriminologen Ardavan Khoshnood.

"När mina kollegor i Stockholm tittade på det här så såg de att Mexiko är det enda landet i världen som inte befinner sig i krig som har fler explosioner än Sverige. Inte ens USA har problem när det gäller sprängningar".

Under 1900-talet kunde det gå många år mellan sprängattentat, för att under 2010-talet öka kraftigt från låga nivåer. Först 2018 började Brottsförebyggande rådet föra statistik över sprängningarna och sedan dess har antalet legat mellan 79 och 133 årligen. Det står redan nu klart att 2023, med över 130 sprängningar hittills, blir ett nytt rekordår.

"Tittar vi på statistiken så kan man se hur det började i Malmö där det gick från enstaka sprängningar till väldigt höga nivåer. Sedan kom Stockholm och gick förbi, och i år har Malmö knappt haft några explosioner.

Typen av sprängmedel har samtidigt förändrats", säger han.

"Vi har rört oss mot kraftigare sprängladdningar. Initialt handlade det om att man kastade in handgranater, nu ser vi att man gått vidare till sprängdeg och mer avancerade detonationer".

Mindre riskfyllt

Att sprängmedel är ett attraktivt alternativ för kriminella handlar enligt Khoshnood om att det, jämfört med att genomföra en skjutning, är enklare och mindre riskfyllt att placera ut en sprängladdning och hinna ta sig från platsen i god tid innan det smäller.

Har du några svar på vad den här utvecklingen beror på?

"Det finns ingen som kan svara på frågan varför just Sverige har drabbats av alla skjutningar och sprängningar".

Stockholm som "vilda västern"

Det eskalerade gängvåldet uppmärksammas inte bara i Sverige. I maj publicerade Wall Street Journal en artikel med rubriken: "Så blev fredliga Sverige Europas huvudstad för vapenmord". Efter de senaste dagarnas händelser beskriver Daily Mail Stockholm som "vilda västern".

Frilansjournalisten Anne-Françoise Hivert är bosatt i Lund och jobbar som utrikeskorrespondent för franska Le Monde. Enligt henne stämmer de senaste årens ökade gängvåld inte överens med bilden som fransmännen tidigare hade av Sverige.

"Man hade bilden av ett fridfullt land med lite våld", säger hon.

"Jag tror att det började förändras när man började tala mer och mer om Malmö, då var det väldigt begränsat till den staden".

Något som är extra svårt att förklara för de franska läsarna är orsaken till att gängvåldet har eskalerat så kraftigt, påpekar Anne-Françoise Hivert.

"Men vi har en liknande situation i Marseille, där det är lite samma problematik. Det handlar om faktorer som liknar Sverige mycket", säger hon.

"Skillnaden i Sverige är att det nu sker över hela landet, det handlar inte om bara en stad".

Totalt har nu elva personer skjutits ihjäl i Sverige under september. Siffran är den näst högsta sedan polisen började föra statistik över antalet döda i skjutningar. I december 2019 sköts 12 personer ihjäl, enligt polisens statisk. Video: TT

Rädsla för spridning

I Norge har man följt utvecklingen under lång tid och de senaste dagarnas händelser har fått stor uppmärksamhet, påpekar Joakim Reigstad, Nordenkorrespondent för NRK.

"Delvis eftersom det finns en rädsla för att det kan spridas och för att de kriminella nätverken ska försöka etablera sig i Norge".

Enligt honom är det svårt att svara på om bilden av Sverige har förändrats för alla i Norge.

"Men jag tror att de som har en bild av Sverige som Bullerbyn kan ha ändrat sin uppfattning lite genom detta", säger Joakim Reigstad.

Många kan också ha fått en överdriven bild av hur farligt Sverige faktiskt är, påpekar han.

"Det är inte så att en resa till Sverige innebär att du riskerar att hamna i en dödlig skottlossning".

"Men många som är i Norge frågar mig om det är säkert. Och när jag är ute och arbetar frågar de mig om jag är försiktig eller om jag gör något jag inte borde göra".

Används som skräckexempel

I Finland har det eskalerande gängvåldet framför allt använts som ett politiskt slagträ av vissa partier och personer, som menar att invandringen är roten till alla Sveriges problem.

Det säger Richard Nordgren, reporter på finländska Hufvudstadsbladet som fram till nyligen var tidningens Nordenkorrespondent och bosatt i Stockholm.

"Vi gör lite som norrmännen och danskarna gör, vi talar om exempellandet Sverige för att inte behöva ta emot fler invandrare".

"Det som man inte reagerar på är alla de hundratusentals invandrare som jobbar och betalar skatt och som inte är inblandade i det här gängvåldet", säger han.

Natomedlemskapet, som Finland har lyckats med men inte Sverige, och den svenska kronans värde är också saker som påverkat finländarnas bild av grannlandet, påpekar han.

"Men gängkriminaliteten har lett till att Sverige ses som ett osäkert land, säger Richard Nordgren".