Svenskarnas totala skuld hos Kronofogden har aldrig varit högre. På ett år har den ökat med 17 procent, och är nu uppe i 119 miljarder kronor. På tio år har skuldberget vuxit med nästan 50 miljarder kronor.

Även antalet skuldsatta har ökat och nu finns 417 248 personer registrerade hos Kronofogden, en ökning med sex procent.

Två tredjedelar av de skuldsatta är män, men andelen kvinnor och beloppen de är skyldiga ökar i högre takt än männens.

"Det är ett trendbrott att antalet skuldsatta ökar i sådan takt. Det är den största ökningen sedan 1990-talet", säger Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson på Kronofogden.

Den åldersgrupp bland de skuldsatta som ökat mest är äldre över 65 år.

"Det är extra tragiskt med äldre skuldsatta. Den som är 25 har hela livet på sig att betala sin skuld, men den som är 85 kan inte betala tillbaka", säger Davor Vuleta.

Han berättar att ökningen av ärenden hos Kronofogden för yngre skuldsatta ligger på 6 procent under förra året. En stor ökning, men inte lika stor som hos de äldre. För personer 65 år och äldre är ökningen hela 9 procent under fjolåret. Ökningen är ungefär lika mellan män och kvinnor.

Han har försökt hitta ett mönster. Men inget sådant kan urskiljas, i alla fall inte vid en första anblick.

Små belopp som växer

Oftast handlar skulderna från början om mycket, mycket små belopp, några hundralappar för en missad räkning. När den hamnar hos Kronofogden har skulden vuxit till 2 000, och sedan tickar det på, förklarar han. Skulden kan gå till löneutmätning, och då räcker pengarna ännu sämre nästa månad. Det kan ge upphov till nya skulder. Det kan till slut bli tiotusentals kronor som det inte finns en chans att betala.

Varför fler äldre nu hamnar i skuldfällan kan han inte säga säkert. Men han tror att det kan handla om att pengarna helt enkelt inte räcker när allt blir dyrare.

"Vi skulle behöva undersöka det här närmare", säger Davor Vuleta.

Bakom Kronofogdens siffror för 2023 finns också en annan nyhet: I spåren av lågkonjunkturen vräks allt fler från sina hem. Dessutom drabbas fler barn än tidigare.

Under förra året genomförde Kronofogden 2 768 vräkningar i Sverige. Det är en ökning med 10 procent jämfört med 2022. Samtidigt drabbas allt fler barn. Under 2023 berördes 674 barn av vräkningar, vilket är 17 procent fler än året innan.

Antalet drabbade barn är det högsta sedan 2008 då Kronofogden började mäta.

Med berörda barn menas både barn med permanent boende och barn med delat boende eller umgänge.

"Skulderna har ökat"

Siffrorna kommer inte som någon överraskning. De senaste årens pris- och hyreshöjningar slår hårt mot dem med små marginaler, vilket märks av hos Kronofogden, konstaterar Vuleta.

"Jag tycker att detta är väldigt bekymmersamt och alarmerande. Men jag är inte förvånad med tanke på det ekonomiska läget. Skulderna har ökat väldigt mycket under det senaste året".

Han spår att 2024 blir lika dystert.

"Tyvärr ser det ut som att 2024 kommer bli minst lika tufft. Även om vi ser lite ljus i slutet av tunneln för ekonomin så ser vi inte det i skuldsättningen hos Kronofogden".

I de allra flesta fallen är det en obetald hyresskuld som leder till vräkningen. Samtidigt är det långt ifrån alla fall som slutar med att en hyresgäst tvingas från sitt hem. Av de nästan 7 000 ansökningarna om vräkning som kom in från hyresvärdarna under 2023 genomfördes cirka 40 procent.

Ministern beklagar

Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) kallar vräkningarna som involverar barn för ett misslyckande.

"Regeringen har gett Kronofogden ett uppdrag att arbeta tillsammans med socialtjänster och hyresvärdar i samtliga kommuner för att förhindra att familjer vräks", säger hon i en skriftlig kommentar till TT.

Hon framhåller att regeringen just nu arbetar med en ny lag som bland annat berör detta.

"Socialtjänsten har en extra viktig roll i arbetet med att förebygga vräkningar. Regeringen arbetar med en ny förebyggande socialtjänstlag för att ge socialtjänsten bättre verktyg att förbygga att sådant som vräkningar sker", säger ministern.

Fakta: Vräkningar i Sverige

Vräkningarna har ökat sedan 2018, både i antal och i förhållande till folkmängden.

2008 införde den dåvarande regeringen en nollvision för vräkningar av barnfamiljer. Antalet barn berörda av vräkning minskade sedan stadigt från 716 till 387 per år.

2017 bröts trenden och nu är antalet drabbade barn tillbaka på 2008 års nivåer med 674.

Det är i 12 procent av vräkningarna som barn blir berörda. De flesta som vräks från sin bostad är ensamstående män utan barn.

Hyresskuld är vanligaste orsaken till vräkning, både när barn är berörda (90 procent) och där barn inte är berörda (79 procent).

De flesta som vräks har funnits i Kronofogdens register i flera år. Genomsnittstid i registret 2022 var 10 år för vräkta kvinnor och 9 år för män.

Fakta: Ökande skulder hos äldre

55 900 personer över 65 år hade skulder under indrivning hos Kronofogden 2023. Året innan var det 51 400. Ökningen är 9 procent, större än hos yngre under 65. Där är ökningen 6 procent.

Skuldsumman ökar också för äldre, ökningen är 12 procent 2023 jämfört med 2022.

Källa: Kronofogden