"Vår samlade bedömning är att takten i omställningen fortfarande är för låg och den beslutade politiken är inte tillräcklig för att nå klimatmålen. Tempot måste öka", säger Klimatpolitiska rådets ordförande Johan Kuylenstierna när han presenterar rådets årliga granskning.

Sveriges utsläpp av växthusgaser har börjat minska i något högre takt än tidigare. Det framgår av den senast officiella statistiken, från 2019, som visar en utsläppsminskning på 2,4 procent. Men det är fortfarande långt från de 6–10 procent per år, som krävs för att Sverige ska nå målet att ha noll nettoutsläpp 2045. Och Sveriges klimatpolitik, så som den ser ut i dag, räcker inte hela vägen fram.

Tillfällig minskning

Under fjolåret syntes i och för sig en kraftig minskning av klimatutsläppen i både Sverige och övriga världen. Men det var en tillfällig effekt av pandemirestriktionerna, som inte beräknas ge någon märkbar påverkan på den globala temperaturhöjningen.

Pandemin kan dock ge unika möjligheter till en långsiktig klimatomställning beroende på hur återhämtningsstöden utformas, skriver Klimatpolitiska rådet. Det är ett budskap som även FN, Världsbanken och Internationella energiorganet har upprepat flera gånger under pandemin.

Beräkningar visar att världens länder redan i slutet av förra sommaren sammanlagt hade satsat mer än motsvarande 120 biljoner kronor på olika stimulanspaket i spåren efter pandemin. Studier visar att det skulle räcka att investera en tiondel av den summan per år i energiomställningar för att klara Parisavtalets mål.

Årets rapport fokuserar därför på regeringens återhämtningspolitik.

"Där har man inte utnyttjat de möjligheter som faktiskt finns i dag", säger Johan Kuylenstierna.

"Tio procent väldigt lite"

Enligt rapporten bedöms endast 10 procent av regeringens återhämtningsprogram kunna bidra positivt till att nå klimatmålen på lång sikt. I flera EU-länder finns en mycket tydligare koppling mellan återhämtningspaketen och klimatmålen, och för att få full tillgång till EU:s återhämtningsfond måste minst 37 procent av åtgärderna klassas som gröna.

"Vi menar att tio procent är väldigt lite", säger rådets vice ordförande Cecilia Hermansson.

"Man hade kunnat koppla betydligt mer av återhämtningsbudgeten till olika typer av investeringar i exempelvis elektrifiering, ny teknik och för att stödja de insatser som görs inom näringslivet med forskning och utveckling. Där ser vi att andra länder går mycket snabbare fram", tillägger Cecilia Hermansson.

Rapporten innehåller även råd för hur klimatpolitiken kan stärkas framöver. Det kanske mest centrala är att klimatfrågan måste fogas in bredare i flera politikområden. I dag saknas till exempel formuleringar om klimatpåverkan i det finanspolitiska ramverket.

Ändrade tillståndsprövningar

Rådet föreslår därför att den översyn av det finanspolitiska ramverket som är planerad till 2025 ska tidigareläggas, så att miljömässig hållbarhet och klimatpåverkan skyndsamt kan läggas in bland de riskfaktorer som ska bedömas.

Ett annat område som lyfts fram är tillståndsprövningar, som enligt rapportförfattarna kan vara så tidskrävande att investeringar i olika projekt och innovationer blir hängande i luften.

"Det kan handla om utbyggnad av vindkraft eller satsningar på nya elnät. När det gäller tillståndsprövningar enligt miljöbalken så är klimatfrågan inte integrerad i portalparagrafen. Det måste åtgärdas, och det har vi påtalat tidigare", säger Johan Kuylenstierna.

Regeringen beskriver själv i budgetpropositionen för 2021 sin återhämtningspolitik som startpunkten på en kraftfull grön omställning. Men enligt Klimatpolitiska rådets analys är det bara 10 procent av regeringens återhämtningsinsatser som bidrar till att nå de klimatpolitiska målen.

Det är för lite, och tempot i omställningen måste öka om klimatmålen ska nås, anser rådet, som har till uppgift att granska regeringens klimatpolitik.

"Vi är fortfarande mitt inne i krisen och har fortfarande mycket fokus på krisstöd. Det handlar om att rädda kvar svenska jobb så att människor inte blir arbetslösa", säger klimat- och miljöminister Per Bolund.

"Jag tror att det är farligt att blanda ihop insatser som vi gör för att klara krisen här och nu, och där fokus måste vara att samhället ska fortsätta att fungera. I nästa fas ska vi återstarta ekonomin och där är fokus på gröna investeringar".

Krav på flyget

Många av de mer akuta krisstöden har varit generella och har haft liten effekt på klimatomställningen. Men transportsektorn, som står för omkring en tredjedel av de svenska utsläppen, har fått särskilda riktade stöd. Järnväg och kollektivtrafik har fått runt 7 miljarder kronor och flyget drygt 9 miljarder kronor plus 5 miljarder ytterligare i kreditgarantier.

I samband med ett kapitaltillskott till flygbolaget SAS på 5 miljarder kronor kopplades stödpengarna ihop med krav på klimatåtgärder.

Per Bolund anser inte att regeringen och samarbetspartierna Liberalerna och Centerpartiet borde ha ställt klimatkrav även i övriga krisstöd.

"Hade vi gått in med den typen av krav i den här akuta fasen, då hade det varit stor risk att många svenska företag hade gått under och vi hade förlorat väldigt många svenska jobb, och det tror vi hade varit skadligt, också för klimatarbetet", säger han.

Vänsterledaren Nooshi Dadgostar har förståelse för att det i ett akut krisläge behövs särskilda stödinsatser. Men även där går det att prioritera vad pengarna går till, menar hon.

"Det gick väldigt stora bidrag till flyget, samtidigt som det var långt ifrån samma stöd som riktades till tågen och järnvägen, som ändå är den framtidssektor som vi ska satsa på för att genomföra klimatomställningen", säger Nooshi Dadgostar.

"Ingen tillnyktring"

Även Moderaternas klimatpolitiska talesperson Jessica Rosencrantz är kritisk."Krispolitiken är en sak, men regeringen har återkommande – år efter år – fått kritik av Klimatpolitiska rådet. Så jag är framför allt orolig för att dagens klimatpolitik som helhet kommer att leda till att Sverige missar klimatmålen", säger Jessica Rosencrantz.

"Jag ser ingen tillnyktring från regeringens sida. Redan förra året pekade Klimatpolitiska rådet på att vi behöver lösa frågan om elektrifiering och biobränslen och tillståndsprocesser. Och regeringen har inte tagit steg i rätt riktning".

Klimatpolitiska rådet trycker också på att regeringen ska utnyttja de möjligheter – och pengar – som EU:s nya återhämtningsfond ger.

Sverige kan äska runt 35 miljarder kronor ur fonden och regeringen ska lämna in en plan senast den 30 april, där man ska precisera vilka investeringar som pengarna ska användas för.

Plan tas fram

Planen kommer att utgå från politiken i budgetpropositionen 2021, där den "gröna delen" uppskattas till 10 procent av Klimatpolitiska rådet.

Men minst 37 procent av planen måste bestå av gröna åtgärder, för att få del av EU-fonden fullt ut.

"Självklart kommer vi att uppfylla det kravet", säger Per Bolund.

Exakt hur "glappet" kommer att fyllas ska visa sig när den nationella planen är färdig.

"Vi kommer att visa att nationella satsningar och EU:s medel tillsammans kommer att ge stor hävstångseffekt i klimatarbetet", säger Bolund.

Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.

Det klimatpolitiska ramverket, som beslutats av riksdagen, innehåller också ett antal delmål. Bland annat ska växthusgasutsläppen från inrikes transporter – utom inrikesflyget – minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med år 2010.

2017 antog riksdagen ett klimatpolitiskt ramverk för att ge mer kraft och kontinuitet åt klimatarbetet. Ramverket består av tre delar:

• Klimatmål som slår fast att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Klimatmålen har en rad etappmål. Bland annat ska utsläppen från inrikes transporter minska med minst 70 procent år 2030 jämfört med 2010.

• En klimatlag som slår fast att regeringens klimatpolitik ska utgå från klimatmålen och att regeringen ska redovisa klimatarbetet i budgetpropositionen. Dessutom ska regeringen vart fjärde år, senast året efter valet, ta fram en klimatpolitisk handlingsplan som redovisar hur klimatmålen ska uppnås. Regeringen väntas presentera den första handlingsplanen i oktober.

• Ett klimatpolitiskt råd av oberoende experter som ska utvärdera om regeringens politik är förenlig med klimatmålen.