Innehållet är fritt att använda med vissa användarbegränsningar, besök våra FAQ för användarvillkor.
Om du klickar på ladda ned/bädda in, bekräftar du att du har läst och accepterar användarvillkoren.
Download

Sverige riskerar missa klimatmål

Innehållet är fritt att använda med vissa användarbegränsningar, besök våra <a href="https://ednh.news/sv/faq" target="_blank">FAQ</a> för användarvillkor.<br/>Om du klickar på ladda ned/bädda in, bekräftar du att du har läst och accepterar användarvillkoren.
Stockholm -- Tempot måste öka kraftigt för att Sverige ska nå klimatmålen. Dessutom riskerar regeringen att missa chansen till en grön återhämtning efter pandemin.Det slår Klimatpolitiska rådet fast i sin utvärdering av regeringens klimatpolitik.
"Vår samlade bedömning är att takten i omställningen fortfarande är för låg och den beslutade politiken är inte tillräcklig för att nå klimatmålen. Tempot måste öka", säger Klimatpolitiska rådets ordförande Johan Kuylenstierna när han presenterar rådets årliga granskning.

Sveriges utsläpp av växthusgaser har börjat minska i något högre takt än tidigare. Det framgår av den senast officiella statistiken, från 2019, som visar en utsläppsminskning på 2,4 procent. Men det är fortfarande långt från de 6–10 procent per år, som krävs för att Sverige ska nå målet att ha noll nettoutsläpp 2045. Och Sveriges klimatpolitik, så som den ser ut i dag, räcker inte hela vägen fram.

Tillfällig minskning

Under fjolåret syntes i och för sig en kraftig minskning av klimatutsläppen i både Sverige och övriga världen. Men det var en tillfällig effekt av pandemirestriktionerna, som inte beräknas ge någon märkbar påverkan på den globala temperaturhöjningen.

Pandemin kan dock ge unika möjligheter till en långsiktig klimatomställning beroende på hur återhämtningsstöden utformas, skriver Klimatpolitiska rådet. Det är ett budskap som även FN, Världsbanken och Internationella energiorganet har upprepat flera gånger under pandemin.

Beräkningar visar att världens länder redan i slutet av förra sommaren sammanlagt hade satsat mer än motsvarande 120 biljoner kronor på olika stimulanspaket i spåren efter pandemin. Studier visar att det skulle räcka att investera en tiondel av den summan per år i energiomställningar för att klara Parisavtalets mål.

Årets rapport fokuserar därför på regeringens återhämtningspolitik.

"Där har man inte utnyttjat de möjligheter som faktiskt finns i dag", säger Johan Kuylenstierna.

"Tio procent väldigt lite"

Enligt rapporten bedöms endast 10 procent av regeringens återhämtningsprogram kunna bidra positivt till att nå klimatmålen på lång sikt. I flera EU-länder finns en mycket tydligare koppling mellan återhämtningspaketen och klimatmålen, och för att få full tillgång till EU:s återhämtningsfond måste minst 37 procent av åtgärderna klassas som gröna.

"Vi menar att tio procent är väldigt lite", säger rådets vice ordförande Cecilia Hermansson.

"Man hade kunnat koppla betydligt mer av återhämtningsbudgeten till olika typer av investeringar i exempelvis elektrifiering, ny teknik och för att stödja de insatser som görs inom näringslivet med forskning och utveckling. Där ser vi att andra länder går mycket snabbare fram", tillägger Cecilia Hermansson.

 

Rapporten innehåller även råd för hur klimatpolitiken kan stärkas framöver. Det kanske mest centrala är att klimatfrågan måste fogas in bredare i flera politikområden. I dag saknas till exempel formuleringar om klimatpåverkan i det finanspolitiska ramverket.

Ändrade tillståndsprövningar

Rådet föreslår därför att den översyn av det finanspolitiska ramverket som är planerad till 2025 ska tidigareläggas, så att miljömässig hållbarhet och klimatpåverkan skyndsamt kan läggas in bland de riskfaktorer som ska bedömas.

Ett annat område som lyfts fram är tillståndsprövningar, som enligt rapportförfattarna kan vara så tidskrävande att investeringar i olika projekt och innovationer blir hängande i luften.

"Det kan handla om utbyggnad av vindkraft eller satsningar på nya elnät. När det gäller tillståndsprövningar enligt miljöbalken så är klimatfrågan inte integrerad i portalparagrafen. Det måste åtgärdas, och det har vi påtalat tidigare", säger Johan Kuylenstierna.